Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Syntetism

Syntetism, inom bildkonst gestaltningstendens med inriktning på enhetlig sammanfattning av konturer och färgfält till tydliga, dekorativa enheter. Termen myntades i förhållande till en specifik utveckling inom premodernismen, med Gauguins och Émile Bernards samt den efterföljande Pont-Aven-kretsens arbeten 1888–90. Dessas syntetism utmärktes framför allt av en fast, rytmisk och ofta starkt markerad konturlinje och hela färgfält – ofta med starka och klara färger – mellan konturerna. Det finns ofta en viss karaktär av jugendstil i deras linjerytmer.

Absolutism

Absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är oberoende av människors kunskap eller värderingar och därför är eviga och oföränderliga. Motsatsen är relativism.

Absolutism, total avhållsamhet från bruk av alkohol, eller den riktning inom nykterhetsrörelsen som förordar sådan för sina medlemmar.

Konformism

Konformism, beteende inriktat på att vara i harmoni med och efterleva de regler och normer som råder i den grupp eller i det samhälle man tillhör och identifierar sig med. Den konforme strävar å ena sidan efter att uppfylla rådande målsättningar och normer, men är å andra sidan noga med att inte överskrida dessa, t.ex. genom att prestera bättre än det normala. Jantelagen utgör ett gott exempel på regler för konformt beteende.

Neorealism

Neorealism, riktning inom framför allt italiensk litteratur och film vilken nådde sin kulmen under efterkrigstidens första decennium. Inom litteraturen går fenomenet tillbaka till 1800-talets realistiska huvudrörelse, "verismen", främst företrädd av Giovanni Verga. Neorealismens centrala författare, som pionjären Ignazio Silone, Cesare Pavese och Elio Vittorini, tillämpade en enkel och anspråkslös estetik med den sociala verkligheten i fokus.

Akademism

Akademism, är den stil inom måleri och skulptur som undervisades och uppmuntrades av olika europeiska akademier och universitet på 1700 och 1800-talet . Karakteristiskt för den akademiska konsten är en utpräglad perfektionistisk stil, idealiserande realism och framställning av historiska eller mytologiska motiv.I slutet av 1800-talet uppstod nya rörelser inom konsten såsom impressionism. Konstakademierna tog avstånd från dessa, vilket fick till följd att akademisk konst idag allmänt har en negativ klang av konservatism och fantasilöshet.

Amatörism

På lägre nivå är utövarna oftast amatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta om professionell sport i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av 1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar och även olympiska spelen har öppnats för proffs.

Androcentrism

Androcentrism, system där det manliga utgör centrum och norm. Det kvinnliga blir det annorlunda, det avvikande. Även om man talar om komplimentaritet mellan könen, är mannen det första, det överordnade och normgivande. Feministforskningen har särskilt analyserat och kritiserat detta perspektiv.

Antiintellektualism

Antiintellektualism, misstro mot människors möjlighet att med förståndets hjälp, med sakliga resonemang och vetenskapliga metoder finna lösningar på teoretiska och praktiska problem. Misstron kan stegras till öppen fientlighet, och den kan gälla större eller mindre delar av den mänskliga verksamhetssfären. I denna mening betyder antiintellektualism ungefär detsamma som irrationalism, ett ord som dock förknippas mera med utformade läror om hur människan på annat sätt än genom förnuftet skall komma till insikt.

Artism

Artism, eller Specicism, är åskådningen att kreatur kan indelas i arter med olika värde, där den egna arten tillmäts ett högre värde. Synsättet legitimerar att den egna arten gynnas på andras bekostnad. Ibland kan artism emellertid användas om synsätt som strikt sett inte uppfyller dessa kriterier, men i de flesta fall är "främmandartfientlighet" ett mer adekvat uttryck i dessa fall.

Austrofascism

Austrofascism beskriver det auktoritära styre som gällde i Österrike under perioden 1934–1938. Det baserades på det regerande partiet, Fosterländska fronten, och det paramilitära Heimwehr. Engelbert Dollfuß ledde landet fram till att han mördades av nazister i ett kuppförsök (Juliputsch) 1934. Han efterträddes av Kurt Schuschnigg, som störtades vid austrofascismens fall i samband med Anschluss, Tysklands annektering av Österrike i mars 1938.

Bimetallism

Bimetallism, dubbel myntfot. Värdet av landets myntenhet knöts till såväl silvrets som guldets värde och förhållandet mellan de två metallernas värden var bestämt i lag. Exempelvis utgjorde en USA-dollar åren 1837–73 371,22 gran silver eller 23,22 gran guld (1 gran=0,062 g). Problem uppstod när förändringar i utbud eller efterfrågan på metallerna gjorde att förhållandet mellan deras priser på den fria marknaden avvek från det officiella förhållandet. Bimetallismen är numera ur bruk.

Castroism

Castroism (castrismo på spanska) är en ideologi i linje med och skapat av Fidel Castro. Castroismen påverkas av många ideologier men särskilt teorier av den kubanske revolutionär José Martí, och efter 1961, Karl Marx, Friedrich Engels, Vladimir Lenin, och enligt vissa Che Guevara. Castroism huvudfokus är praktik och teori bakom revolutionen och revolutionära regeringen på Kuba och främjar kubansk nationalism, latinamerikansk solidaritet, social rättvisa och folkets demokrati.

Defaitism

Defaitism, misströstan, uppgivelseanda. Termen uppkom i Frankrike under andra världskriget som beteckning för inställningen att ett nederlag var oundvikligt eller att en fullständig seger i varje fall var omöjlig.

Ekonomism

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Esoterism

Esoterism (jfr esoterisk), hemlig lära eller inre insikt, tillgänglig enbart för de invigda, esoterikerna – till skillnad från exoterikerna, så enligt klassisk, grekisk filosofi. Substantivet esoterism lanserades först vid 1800-talets mitt av ockultisten Eliphas Levi (1810–75) och inrymmer då alkemi, astrologi, teosofi och teurgi. Den vaga termen motsvarar äldre beteckningar som gnosticism och hermetism.

Eufemism

Eufemism (grek. euph\mismos, av eu- och grek. phm 'tal'), förskönande eller beslöjande omskrivning för ett anstötligt eller oangenämt ord. Bruket av eufemismer för företeelser som i ett visst samhälle upplevs som obehagliga, äckliga eller skrämmande, t.ex. döden, naturbehoven eller de onda makterna, är allmänt utbrett, men under vissa tidsperioder utvidgas användningsområdet betydligt. Preciositeten i Frankrike på 1600-talet och viktorianismen i England på 1800-talet ersatte konkreta och folkliga benämningar med doftlösa eufemismer.

Extremism

Extremism (av lat. extremus 'ytterst'), ytterlighetsrörelse, främst inom politiken. En extremist söker totala men också ensidiga lösningar på problemen, och ofta är det bara ett eller få problem som han har i åtanke. De former man oftast talar om är höger- och vänsterextremism. Extremism är ett historiskt relativt begrepp. Inte sällan är det som betecknas som extremism vid en tidpunkt en mer normal uppfattning vid en annan.

Feminism

Feminism, var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna. Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. I Sverige introducerade Frida Steenhoff termen i föredraget "Feminismens moral" 1903, men det var först i samband med den nya kvinnorörelsen under 1970-talet som den kom i allmänt bruk. Feminism betecknade i Sverige länge en radikalare hållning än t.ex. kvinnosakskamp och jämställdhetspolitik.

Funktionalism (arkitektur)

Funktionalism, beteckning för en radikal arkitekturströmning som formades i Europa omkring 1925. Denna går emellertid tillbaka på en djupare förändring i arkitekturen redan under 1800-talet, en reaktion mot den hävdvunna uppfattningen att man utgick från ett antal fasta hustyper (t.ex. den fyr- eller sexdelade planens typer) som kunde tillämpas för olika ändamål. Mot detta hävdade den engelska villaarkitekturen en additiv princip med rötter i medeltida byggande: varje rum formades för sin uppgift, rum lades till rum på ett fritt sätt, så att exteriören visade det inres organisation.

Göticism

göticism, kulturell rörelse med särskilt fäste i Norden. Dess svenska anhängare hävdade ursprungligen att de forna goterna som "göter" hade haft sitt urhem i Sverige, medan man i Danmark gärna identifierade dem som "jutar". Enligt båda uppfattningarna skulle alltså de ostrogoter som under Teoderik den store (d. 525) tog makten i romarriket ha varit ättlingar av en från Norden utvandrad stam.

Holism

Holism, åsikt enligt vilken helheten är något mer än summan av delarna. Som logisk, metafysisk och kunskapsteoretisk uppfattning innebär holismen (hos t.ex. Hegel eller Bradley) att helheten är primär i förhållande till delarna och att delarna måste förstås utifrån helheten snarare än tvärtom (motsats: "logisk atomism"). Inom modern språkfilosofi har holistiska uppfattningar fått stor utbredning, särskilt efter Willard V.