Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Monetarism

Monetarism (eng., av monetary 'som avser pengar', 'monetär', av monetarius), riktning inom makroekonomisk teori som understryker penningmängdens betydelse för prisnivån. Monetaristerna sätter stor tilltro till marknadsmekanismerna och är skeptiska till statlig inblandning i den ekonomiska politiken, som de menar skall vara förutsägbar och präglas av fasta spelregler. Den totala efterfrågan i samhällsekonomin (som bl.a. beror på penningmängden) kan enligt monetaristerna endast kortsiktigt påverka produktion och sysselsättning.

Modernism

Modernism (fr. modernisme), sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och materiella. De flesta konstarter sökte sig under 1800-talets senare del fram mot modernistiska uttrycksformer; genombrotten skedde i allmänhet under det tidiga 1900-talet.

Absurdism

Absurdism, sammanfattande beteckning för en strömning inom litteraturen, främst dramatiken, och teatern efter andra världskriget. Absurdismens författare försöker gestalta tillvarons meningslöshet. Utmärkande drag är frånvaron av följdriktighet och sammanhang i handling och dialog. Rena farsinslag understryker det tragiska i människans belägenhet. Absurdismen utgår närmast från existentialismens (främst Camus) analys av begreppet "det absurda".

Finalism

Finalism, filosofisk lära som i motsats till mekanismen förklarar skeenden ur deras ändamål eller resultat. Utgångspunkten är Aristoteles lära om ändamålsorsaker. Läran kan tolkas både ontologiskt som en teori om verkliga förlopp (handlingar, händelser, processer) och metodologiskt som en teori om framställnings-, förklarings- och tolkningsmöjligheter i fråga om verkliga förlopp.

Idealism

Idealism, en mångtydig filosofisk term som först användes av Leibniz (1702). Allmänt uttryckt bygger den på uppfattningen att det enda som kan existera oberoende av allt annat är andliga eller ideella företeelser. Det materiella eller fysiska är antingen djupast sett också andligt, eller också kan det bara existera som föremål för ett medvetande. Motsatser till idealism i denna mening är ¤realism och ¤materialism. Platons filosofi är idealistisk i den meningen att den säger att det enda verkliga är idéerna, vilka därför är det enda som kan bli föremål för egentlig kunskap.

Essentialism

Essentialism, filosofisk riktning som härstammar från Aristoteles och som senare framförts av Locke. Den grundar sig på idén om att somliga av objektens egenskaper är essentiella (väsentliga) för objekten. Det är dessa dolda essenser som är kausalt bestämmande för objektens iakttagbara egenskaper (nominal essens). I modern tid har essentialism försvarats av anhängare till den vetenskapsfilosofiska realismen men även mött stark kritik av bl.a. Popper, som betecknar sin egen position som "modifierad essentialism".

Herrnhutism

Herrnhutism, Evangeliska brödraförsamlingen, eg. Unitas fratrum ('Brödrauniteten'), väckelserörelse på 1700-talet, sedan 1775 en evangelisk frikyrka. Den historiska bakgrunden är en andlig reformrörelse på 1400-talet, se ¤böhmiska bröder. Ättlingar till dessa bröder kom som flyktingar 1722 till adelsgodset Berthelsdorf (nära Dresden). Godset ägdes av Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, som upplät mark åt dem till en koloni; den fick namnet Herrnhut (förklarat som unter des Herrn Hut, 'under Herrens skydd', och auf des Herrn Hut, 'som Herrens vaktpost').

Första-passage-metabolism

Första-passage-metabolism, presystemisk metabolism, inom farmakologin använd beteckning för den kemiska omvandling som vissa läkemedel genomgår om de tillförs genom nedsväljning. För att nå det stora (systemiska) blodkretsloppet och därmed fördelas till alla organ i kroppen måste ett sådant läkemedel först diffundera genom mag–tarmslemhinnan och därefter via blodet i portådern passera levern. Under denna första fas exponeras medlet för mag–tarmslemhinnans och leverns enzymer, vilka kan omvandla det till vanligen mindre aktiva produkter.

Naturalism

Naturalism (fr. naturalisme), konsekvent inriktning i olika intellektuella och konstnärliga aktiviteter på enbart den omedelbart föreliggande verkligheten, som man kan direkt komma åt genom sinnena, ofta med stark betoning av det vanliga, vardagliga och autentiska.

Keynesianism

Keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori som uppstod under 1930-talet och hade sitt största inflytande under 1950- och 1960-talen; den är uppkallad efter John Maynard Keynes. Keynesianismen är till skillnad från klassisk och neoklassisk nationalekonomi pessimistisk till marknadsmekanismens förmåga att skapa balans med full sysselsättning i samhällsekonomin.

Empirism

Empirism (av grek. empeiria 'erfarenhet'), filosofisk riktning som i motsats till rationalismen betonar erfarenheten snarare än förnuftet som bas för vår kunskap. Empirismen är en huvudriktning inom kunskapsteorin men har betydelse också för andra delar av filosofin såsom språkfilosofi och vetenskapsteori.

Feodalism

Feodalism, term som används i delvis skilda betydelser, inom historisk forskning dels för att beteckna det medeltida länsväsendet med dess specifika rättsliga förhållanden, dels i bredare bemärkelse för att beteckna det samhällssystem som rådde i framför allt Väst- och Mellaneuropa under större delen av medeltiden, ibland även samhällssystem i andra områden och under skilda perioder; inom historiematerialistisk teoribildning betecknar feodalismen det produktionssätt som föregick kapitalismen.

Nyklassicism

Nyklassicism, neoklassicism, nyantik, stilströmning inom den fortlöpande klassiska traditionen i Europa med starkt förnyad inspiration från den klassiska antiken. Eftersom rokokon i flera avseenden inneburit avbrott eller modifiering av den klassiska traditionen kom den klassiska förnyelsen i nyklassicismen att framträda dubbelt starkt.

Buddhism

Buddhism, en ursprungligen indisk religion som har buddhan Shakyamuni (Siddharta Gautama, ofta kallad Buddha) som en av sina grundare och som förebild; det centrala i dess lära är att man genom att överge världen kan nå fram till befrielse från lidandet (dvs. lidandet i återfödelsernas kretslopp). Buddhismen uppstod i norra Indien för mer än 2 000 år sedan men är nu utbredd i hela Asien utom Västasien; mindre buddhistiska församlingar finns även i västerlandet. För buddhismens tradition om buddhan Shakyamuni.

Hypermetabolism

Hypermetabolism, ökad ämnesomsättning i kroppen. Den kan mätas under vila som ökat syreupptag i lungorna. Hypermetabolism är en typisk följd av överproduktion av sköldkörtelhormoner (tyreotoxikos) och förekommer vid feber, graviditet, vissa blod- och tumörsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, akromegali samt feokromocytom. I enstaka fall kan en uttalad hypermetabolism bero på en störning i den oxidativa fosforyleringen i cellernas mitokondrier, Lufts sjukdom.

Fauvism

Fauvism, riktning inom 1900-talets måleri. Termen har sitt ursprung i kritikern Louis Vauxcelles benämning fauves ('vilddjur') på Henri Matisse och kretsen kring honom då de 1905 ställde ut på höstsalongen (Salon d'Automne) i Paris. Fauvismen betonar de rena färgernas uttrycksvärden i opposition mot impressionismen men under inflytande från van Gogh, Gauguin och neoimpressionismen samt från Afrikas och söderhavskulturernas konst.

Merkantilism

Merkantilism (fr. mercantilisme, av mercantile 'köpmans-', 'affärs-', av ital. mercante 'köpman', av likabetydande lat. mercator), ekonomisk-politisk åskådning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste sektorerna för ett lands ekonomiska utveckling, och som tilldelar staten uppgiften att på olika sätt särskilt gynna dessa sektorer. Merkantilismen i sin mer renodlade form framträder framför allt i Västeuropa under perioden 1550–1750, men dess idéer spelar än i dag en viktig roll i världsekonomin.

Alkoholism

Alkoholism, sammanfattande benämning på alkoholberoende och alkoholskada. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att man använder de senare termerna i st.f. alkoholism. Alkoholskador finns i de flesta kulturer, och i Sverige har vi dels haft perioder när det varit ovanligare med alkoholskador än nu, dels perioder när det varit vanligare. Det råder ett intimt samspel mellan människa, alkohol och miljö, och alkoholskador har alltid haft många orsaker. Genetiska faktorer har viss betydelse, och sannolikt handlar det om ett flertal arvsfaktorer.

Manchesterliberalism

Manchesterliberalism, form av liberalism som förfäktar att helt fri konkurrens leder till ekonomisk utveckling och rättvis fördelning av samhällets produktionsresultat. Namnet kan härledas från en grupp ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester, som verksamt bidrog till att spannmålstullarna avskaffades 1846. Denna markerade inriktning mot tullfrågan innebar inte att den s.k.

Hinduism

Hinduism, dominerande religion i Indien, den största i Sydasien och en av de stora världsreligionerna. Någon allmänt accepterad definition finns inte. Hinduismen har ingen stiftare, ingen av alla erkänd helig skrift och ingen övergripande organisation. Historiskt har den haft stort inflytande också utanför Sydasien, främst i Sydostasien och Indonesien, men har där trängts undan först av buddhismen och sedan av islam. I modern tid är hinduismen också spridd inom minoritetsgrupper av indisk härkomst i övriga världen.

Anarkism

Anarkism, en politisk riktning vars anhängare, anarkister, eftersträvar ett samhälle där individen utsätts för så lite tvång som möjligt. Beteckningen anarkist användes första gången under franska revolutionen, snarast som en hånfull benämning på de vänsterradikaler som förde en i de moderata revolutionärernas ögon destruktiv, ansvarslös politik. Termen togs på 1840-talet upp av Pierre-Joseph Proudhon (1809–65), som frivilligt betecknade sig som anarkist.

Lamaism

Lamaism, en variant av buddhismen, även kallad tibetansk buddhism, och en gren av den fromhetsriktning som kallas vajrayana. Lamaismen säger sig vara den fullständiga formen av buddhism, som i sig innefattar theravadas klosterorganisation och klosterdisciplin, mahayanas filosofi och psykologi samt vajrayanas meditationsmetoder.