Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.
Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.
Pandeism (av grekiska pan "allt" och latin deus "gud"), är inom religionsfilosofi en kombination av panteism (uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta) och deism (Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång).
Universalismen är ett filosofiskt och teologiskt begrepp som vissa idéer har universell tillämpning eller tillämplighet. Ett grupp som kallar sig universalister kan betona universella principer som finns i det flesta religioner och accepterar andra på ett inkluderande sätt. Den är centrerat på tron på en universell försoning mellan mänskligheten och det gudomliga. Inslag av universalism återfinns inom flera världsreligioner, bl.a. kristendom, islam, bahai, hinduism, buddhism.
Fasettkubism, benämning på kubismen i dess tidigaste skede.
Häckningsparasitism, beteendet hos vissa fågelarter att lägga ägg i andras fåglars bon. Det naturliga urvalet gynnar de individer som producerar störst mängd avkomlingar av bästa kvalitet, räknat över individens hela livstid. Ett sätt är att på andra individer av den egna arten eller av annan art vältra över så mycket som möjligt av de ansträngningar och risktagningar som ofrånkomligen uppstår i samband med fortplantningen. Intraspecifik häckningsparasitism (inom en art) förekommer hos t.ex.
Basalmetabolism, BMB, energiförbrukningen i kroppen under maximal vila. Denna betingas av cellernas basala behov för syntes, katabolism, tillväxt, regeneration samt temperaturreglering, och den är starkt kopplad till den totala cellmassan utom fettvävnaden. Bestämning av basalmetabolismen genom mätning av syrgasförbrukningen var förr en vanlig metod för att påvisa störningar i sköldkörtelns funktion.
Nyexpressionism, det figurativt berättande och känsloladdade måleri som skapades i Sverige strax efter andra världskriget och hade sina rötter i svensk och nordisk expressionism från 1930-talet. Nyexpressionismen stod i opposition mot den samtida konkretismen. Dess främste företrädare var Torsten Renqvist, som fick sitt genombrott som målare och grafiker 1950.
Nyexpressionism kan även avse en tysk konstriktning, se neoexpressionism.
Allmänt åsikten att filosofi och vetenskaper om människan skall ha sin grund i psykologin; mer extremt att psykologin är alla vetenskapers bas.
Inom samhällsvetenskapen den metodologiska ståndpunkten att alla sociala företeelser, t.ex. grupper och institutioner, bara kan förstås utifrån de psykologiska lagar som gäller individen.
Synergism finns både inom biologi och teologin.
Synergism avser här synergi samverkan mellan två eller flera faktorer som, positivt eller negativt, påverkar en process på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna var för sig (potentiering). Exempelvis kan den tillväxtstimulerande verkan av växthormonerna auxin och gibberellin tillsammans vara större än summan av de stimuleringar som auxin och gibberellin ger var för sig.
Albinism, ärftlig sjukdom med bristande bildning av pigment (melanin) i hud och hår. Huden är vit och håret vitt eller gult. Albinism ger synnedsättning, som sammanhänger med sjukligt förändrade synnervsbanor och pigmentbrist i ögat; blodkärlens röda färg döljs inte på normalt sätt av mörkt pigment, och pupillen förefaller röd. Det finns många former av albinism, och enbart ögat och synen kan vara drabbade.
Ekvilibrism (av latinets aequilibrium, "jämvikt") är konsten att balansera.
En synonym till ekvilibrist är virtuos vilket leder till att begreppet i överförd bemärkelse även används för andra typer av skicklighet, till exempel utövande av musik. Men främst används ordet om balanskonster som att "gå på lina" eller så kallad cykelakrobatik, utövad av "konstcyklister". Den som sysslar med ekvilibrism är ofta en cirkusartist.
Behaviorism, en skolbildning inom psykologin som lanserades av amerikanen John B. Watson i början av 1900-talet. Watsons s.k. klassiska behaviorism var ett extremt uttryck för en mekanistisk och fysikalistisk uppfattning om psykologins studieområde och vetenskapsteori. Enligt denna uppfattning var medvetandet omöjligt att studera vetenskapligt, och psykologin borde inriktas mot ett studium av det objektivt observerbara beteendet hos människor och djur. Detta beteende sågs som ett svar (respons) på en yttre påverkan (stimulus).
Antisionism, negativ hållning till sionismen. Liksom det finns flera former av sionism tar sig antisionismen skilda uttryck. När sionismen tog form under 1800-talets två sista decennier, mötte den mycket starkt motstånd inom den etablerade judendomen i Europa. Men den historiska utvecklingen – den nazistiska judeutrotningen och upprättandet av den judiska staten Israel – gjorde sionismen till den ledande judiska hållningen. Betydande judiska grupper, såväl religiösa som sekulariserade, är dock antisionistiska.
Animism, föreställningen om andar av samma immateriella slag som själen. Den omfattar dels tron på fritt svävande andar, dels tron på andar i tingen. Enligt E.B. Tylor, vars teorier dominerade den religionsvetenskapliga debatten under de sista decennierna av 1800-talet, är denna andetro modellerad efter själstron. Tylor tänkte sig en utveckling av gudstron från själar hos människor, djur och träd till andar i tingen, fria andar, gudamakter och gudar (med högsta väsendet som slutmål).
Papism är en protestantisk, gammaldags benämning på romersk katolicism. Termen användes under reformationen i England som en benämning på de som höll fast vid påvens överhöghet över kyrkan. Enligt SAOB skrev Olaus Petri om papister i Sverige 1528. Ordet kommer ursprungligen från latinets papa, vilket betyder just påve. Ett adjektiv som ofta nämns parallellt med papist "påvisk".
Grundtvigianism, folkrörelse i Danmark från 1800-talets mitt, inspirerad av N.F.S. Grundtvigs författarskap och verksamhet. Rörelsens kärna är en förståelse av kristendomen som en omvårdnad av människolivet, vilket betraktas som en gudomlig skapelse. Den grundtvigianska livssynen tar sig dels uttryck i ett kristet församlingsliv, koncentrerat kring dop och nattvard, dels i olika verksamheter för genomlysning och utveckling av livet utanför den kristna församlingsgemenskapen.
Våg–partikeldualism är ett fysikaliskt begrepp. Av Heisenbergs obestämdhetsrelation framgår att egenskaper som är förknippade med vår uppfattning om hur en partikel beter sig, t.ex. lokaliserbarhet i tid och rum, och vår uppfattning om vad som karakteriserar en våg, t.ex. upprepning i rum och tid, står i viss motsatsställning till varandra. Våg- och partikelegenskaper kan inte samtidigt bestämmas med godtycklig noggrannhet.
Panhypopituitarism (nylat. panhypopituitarismus, av pan- och hypopituitarism), detsamma som hypofysinsufficiens.
Veganism är ett levnadssätt där en person avstår från animaliska produkter i den mån det är möjligt och praktiskt genomförbart, samt en sammankopplad filosofi som förkastar synen att djur går att äga. En vegan avstår från alla animaliska produkter såsom kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honungs- och vaxprodukter, och olika tillsatser av animaliskt ursprung.
Botulism, livshotande förgiftning som orsakas av toxiner bildade av bakterien Clostri'dium botuli'num. Ett sådant toxin, ett nervgift, är ett av de starkaste gifter man känner till och verksamt även när det tas in via mag–tarmkanalen. Det ger upphov till dubbelseende, sväljningsbesvär och andningsförlamning. Den senare kräver respiratorvård. Bakterierna är sporbärande, och giftet kan bildas i otillräckligt "konserverade" livsmedel, t.ex. vid klassisk s.k. korvförgiftning. Bakterien har stor utbredning i naturen och kan finnas på växter, i honung och även hos fiskar i vissa svenska vatten.
Determinism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor. Deterministiska uppfattningar utvecklades redan under antiken och har haft stor utbredning såväl under antiken som under nyare tid. I en form av determinism tänker man sig att allt är bestämt av ödet eller av en gudomlig kraft, och man talar då om fatalism. En annan form av determinism utgår i stället från en föreställning om naturens lagbundenhet, enligt vilken inget sker utan orsak, av ren slump.
Lettrism, fransk konstnärlig avantgarderiktning som räknas från 1947, då Isidore Isou (f. 1925) utgav manifestet "Introduction à une nouvelle poésie et à une nouvelle musique" ('Inledning till en ny poesi och en ny musik'). Upphovsmannen framhöll att människan bevisar sin gudomlighet genom skapande och såg som fundamentet i skapandet bokstaven (fr. lettre).
Orientalism (av "oriental"), inflytande av orientaliska språk på inhemskt språk; men förr ett efterliknande i västerlandet av Orientens kultur och föreställingsvärld, eller orientaliskt präglade estetiska ideal. I akademiska sammanhang kunde "orientalist" tidigare avse någon som forskade på Asiens, i första hand Mellanösterns, språk, historia eller kultur, men har allt sedan begreppet "Orienten" kritiserats, ersatts med andra benämningar ("iranist", "arabist", "islamolog" etc).
Värderelativism är en teori som hävdar att värdeomdömen endast har lokal eller begränsad giltighet, t.ex. så att de kan vara giltiga för vissa personer (eller kulturer) men inte för andra.
Aktualism, inom geologin använd beteckning för en vetenskaplig metod som söker förklara händelserna i jordens historiska utveckling utifrån de naturprocesser som är verksamma i nutiden – sammanfattat i uttrycket "nutiden är nyckeln till det förgångna". Bland tidiga aktualister kan nämnas J. Hutton, L. von Buch, C. Prevost, G.P. Scrope och C. Lyell. Aktualism anges ibland, felaktigt, vara en synonym till uniformism. Även om aktualismen utgår från aktuella processer, utesluter den inte att andra typer av processer kan ha varit verksamma tidigare.
Retrogardismen är en konst- och litteraturinriktning som i Skandinavien inspirerats av de skånska poeterna Clemens Altgård och Håkan Sandell.
Begreppet retrogardism användes ursprungligen av det slovenska konstnärskollektivet Neue Slowenische Kunst (NSK), en rörelse som har vissa gemensamma drag med den skandinaviska linjen.
