Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Massbilism

Få uppfinningar har revolutionerat människans liv på samma sätt som bilen. Att snabbt kunna förflytta sig, utan att behöva passa tidtabeller eller ta hänsyn till järn­vägssträckningar, har under loppet av mindre än hundra år blivit en självklarhet för de flesta av oss. I början av 1900-talet var det bara ett fåtal ur överklassen som hade tillgång till bil, liksom en och annan sportig man med intresse för exklusiva tävlingsredskap.

Mutualism

Mutualism (fr. mutualisme, av mutuel 'ömsesidig', 'inbördes', av likabetydande lat. mutuus), biologisk term: relation mellan två arter där båda har fördel av relationen. Ett exempel utgör relationen mellan vissa akacior och myrarter, där myrorna skyddar akacian från växtätande insekter och konkurrerande växtplantor samtidigt som akacian levererar föda åt myrorna i form av särskilda knoppar bestående av proteinrik vävnad. När mutualismen blir så stark att parterna inte klarar sig utan varandra talar man i stället om symbios.

Neptunism

Neptunism (efter den romerske havsguden Neptunus), uppfattningen att vattnet varit den viktigaste faktorn i geologiska processer. Vid 1800-talets början var geologiska skeenden ännu inte klarlagda. Den tyske mineralogen A.G. Werner ansåg att även djupbergarter som granit hade bildats genom utkristallisation från en urocean, och han och hans efterföljare kallades därför neptunister. Andra ansåg, i likhet med den brittiske naturforskaren James Hutton, att magmor inuti jorden har avgörande betydelse för bildning av många bergarter, t.ex. granit.

Reformism

Reformism är motsatsen till revolutionär uppfattning. Medan revolutionärerna anser att samhället endast kan förbättras efter en genomgripande omstörtning, hävdar reformisterna att botemedlet uteslutande ligger i en rad reformer, vilka steg för steg förbättrar förhållandena. Ibland är reformismen mera en allmän attityd, ibland utgör den en mycket medveten strategi, där reformer även i en avlägsen framtid föregrips. Reformismen har traditioner åtminstone tillbaka till 1700-talet och även om den i nutiden främst förknippas med socialdemokraterna har den haft företrädare av annat slag, t.ex.

Socinianism

Socinianism, en radikal kristendomstolkning under 1500- och 1600-talen, företrädd främst av italienarna Lelio Sozzini (1525–62) och hans brorson Fausto Sozzini, latiniserat Faustus Socinus (1539–1604). Man avvisade en rad traditionella läropunkter som Treenigheten och Kristi preexistens och företrädde en pelagiansk människosyn med tonvikt på religionens moraliska nytta. Därmed förebådades drag i upplysningstidens teologi. I Polen ledde socinianismen till bildandet av ett särskilt kyrkosamfund, som dock förbjöds 1658.

Högerextremism

Högerextremism, förfäktandet av högerståndpunkter och värderingar som ligger utanför vad som är förenligt med politisk demokrati. Högerextremism har oftast företrätts av militanta grupperingar, ibland närmast att betrakta som kampgrupper, utanför det parlamentariska partiväsendet.

Militarism

Militarism, tänkesätt och åtgärder som hör samman med en auktoritär användning av militär våldsmakt utanför de professionellt avgränsade militära försvarsuppgifterna inom ett samhälle. Militarism innebär t.ex. att en militär ordning föredras framför en civil inte endast för att den anses mer effektiv utan också för att den återger nationalistiska, historiska eller manliga ideal.

Sensualism

Sensualism är inom kunskapsteorin uppfattningen att allt vetande härrör från sinnesfunktionerna. I etiken står sensualism för tanken att det högsta värdet är sinnesnjutning. I estetiken talar man om sensualism, när ett verk – litteratur, konst eller musik – skapar en starkt sinnlig, ofta sexuell respons.

Diamagnetism

Diamagnetism hos ett ämne medför att det stöts bort från en magnet. Detta orsakas av att ett magnetfält inducerar atomära strömmar i ämnet, vilket ger en magnetisering som är riktad mot detta inducerande fält. Därmed blir den magnetiska susceptibiliteten negativ. Diamagnetism finns hos samtliga ämnen, men om ämnets atomer har spontana magnetiska dipolmoment kommer dessa att dominera. Sådana paramagnetiska ämnen har positiv susceptibilitet.

Marxism-leninism

Marxism-leninism, riktning inom marxismen som ansågs vara i överensstämmelse med Lenins utformning av densamma. Marxism-leninismen sades ofta vara "marxismen i imperialismens tidsålder". Termen skapades efter Lenins död och användes med förkärlek av Stalin och hans anhängare. Vissa av dess grundteser, t.ex. gällande partiets ställning, går verkligen tillbaka på Lenin, medan helheten skapades först i och med den stalinistiska s.k. generallinjens slutliga seger under 1930-talets första år.

Monoenergism

Monoenergism (av grekiska monos ’ensam’ och energia ’energi’), heretisk kristologisk lära som hävdar, att Kristus utverkar både mänskliga och gudomliga gärningar genom en gudomlig-mänsklig energi.

Monoenergismen, som är nära besläktad med monofysitismen, avvisades slutligen vid konciliet i Konstantinopel 680-681, som fastslog att det finns två viljor (dyoteletism) och två energier (dyoenergism) i Kristus.