Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Turism

Turism är en sammanfattande benämning på resande (med en viss varaktighet och längd; turisten skall vara ute ur sin hemmiljö) i nöjes- eller avkopplingssyfte samt organisationen kring detta; även benämning på det ämne inom vilket man studerar hithörande aktiviteter och problem. Turismen måste tillhandahålla bl.a. transporter, logi, kost, shopping och fritidssysselsättningar; den kräver organisation och marknadsföring. Den internationella turismen svarar för en stor del av världshandeln. Antalet gränspassager i världen uppgick till 70 miljoner 1960, 285 miljoner 1980 och 592 miljoner 1996.

Provinsialism

Provinsialism, ord eller uttryck som är typiskt för en dialekt eller ett regionalt språk, särskilt när uttrycket förekommer i ett för övrigt riksspråkligt sammanhang. Bruket att i de enspråkiga riksspråksordböckerna redovisa ett urval provinsialismer har lång tradition inom svensk lexikografi. I Svenska Akademiens ordlista (1986) finns ca 500 ord som utmärkts som provinsialismer. Utan regional precisering upptas bl.a. batting 'pojke', gnöl 'klagande', gorr 'sörja', kröson 'lingon', oknytt 'spökeri', stura 'tjura'; som gotländsk provinsialism upptas sork 'pojke', som sydsvensk bl.a.

Traditionalism

Traditionalism, strävan, bl.a. inom olika slags religiösa, politiska och kulturella riktningar, att hålla fast vid traditionen. Ordet har en vid och varierande innebörd. Traditionalism innebär att man bibehåller och medvetet väljer att följa en tidigare sed när man står inför olika alternativa handlingsmönster, detta även om seden förlorat sin relevans eller tidigare funktion. I valet mellan gammalt och nytt väljer man det gamla med hänvisning till traditionen, som alltså betraktas som normerande.

Biblicism

Biblicism, kritisk beteckning för skilda slags osofistikerad bibelanvändning i kristen teologi och förkunnelse. Den utmärks av höga förväntningar på Bibelns möjlighet att ge direkta och entydiga svar och lösningar på nutidens existentiella frågor och problem. Bibeln ses som exklusiv och ofelbar kunskapskälla för sanningar rörande tro och etik, stundom även politik, historia m.m. Karakteristiskt för biblicism är att den programmatiskt går till "Bibeln allena", förbi kyrkolära och historiskt framvuxna bibeltolkningstraditioner, och att den är skeptisk mot historisk-kritisk bibelforskning.

Expansionism

Expansionismen består av en slags politik i staten. Medan en del har kopplat samman uttrycket med att gynna ekonomisk tillväxt används det mer och mer för att beskriva ett land som vill utöka sina gränser samtidigt som man även är och kan vara Internationell. Vanligen men inte nödvändigtvis, med hjälp av militära åtgärder.

Monotheletism

Monotheletism (av mono- och grek. thel\sis 'vilja'), teologisk riktning under 600-talet. Diskussionen om huruvida Kristus hade en vilja (en mänsklig) eller två (en gudomlig och en mänsklig) följde på den i Chalcedon år 451 fastställda läran om Kristi två naturer. Monotheletismen var ett försök att överbrygga motsättningen mellan Chalcedons förespråkare och dess motståndare (monofysiterna); den väckte dock starkt motstånd, eftersom den tycktes ifrågasätta Kristi självständighet som människa och göra honom till ett Guds viljelösa redskap.

Paternalism

Paternalism, ett beskyddande förhållningssätt hos en överordnad mot de underordnade, grundat på att den överordnade som ersättning för vissa prestationer överför resurser till de underordnade som dessa inte själva kan skaffa sig. Förr kunde detta innebära att den överordnade (feodalherren, brukspatronen, plantageägaren) förutom en vanligtvis låg lön försåg de anställda med bostad och andra förnödenheter i utbyte mot arbete, lydnad och lojalitet. I vår tid förekommer ekonomisk paternalism främst i Latinamerika.

Kantianism

Kantianism, filosofi som bygger på Immanuel Kants tankar. Kants epokgörande idéer fick ett starkt genomslag i den samtida och nära efterföljande filosofin (Karl Leonard Reinhold, Salomon Maimon, Jakob Friedrich Fries, Johan Friedrich Herbart m.fl.), och nådde en förnyad aktualitet under 1800-talets senare del.

Indifferentism

Indifferentism kallas i romersk-katolska kyrkan det kätteri enligt vilket en religion inte kan anses som bättre än någon annan, utan fastmer att de olika religionerna kan anses som likvärdiga och parallella vägar till människans frälsning. Fördömdes 1832 av påven Gregorius XVI i bullan Mirari Vos.

Tribalism

Tribalism avser en befolknings sociala och politiska identifikation i enlighet med stamtillhörigheten. Termen användes främst beträffande invånarna i de framväxande storstäderna i Afrikas postkoloniala stater på 1960- och 70-talen. Begreppet hade en negativ innebörd eftersom det antydde en reaktion mot moderniseringen: att man föll tillbaka i gamla, mer primitiva organisationsformer.

Kreatianism

Kreatianism (ytterst till lat. cre'o 'skapa', 'frambringa'), den dominerande kristna uppfattningen att varje människas själ är omedelbart skapad av Gud. Motstridiga åskådningar är att själen liksom kroppen kommer från föräldrarna (traducianism) eller att den har preexistens i en annan värld.