Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Akmeism

Akmeism, riktning i den ryska poesin kring 1910. Mot symbolismens överförfining och prästerliga attityd uppträdde i 1910-talets Petersburg en rad yngre poeter, t.ex. Nikolaj Gumiljov, Anna Achmatova och Osip Mandelsjtam, i det s.k. poetgillet. Deras utgångspunkt var det vardagliga livets poesi, yrkesskicklighetens glädje och ordet befriat från alla översinnliga budskap.

Parasitism

Parasitism (av parasit), förhållandet att en organism utnyttjar resurser på en annan organisms direkta bekostnad. Den organism som utnyttjar kallas parasit, och den som blir utnyttjad kallas värd. Parasiten är oftast mindre och har ofta kortare generationstid än värden. Av praxis brukar inte predation och inte heller bete av växter inbegripas i parasitism p.g.a. att angriparen här normalt är större än den angripne och att den senare omedelbart konsumeras. I parasitismens typfall, vilket gäller t.ex.

Magnetism

Magnetism, fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i t.ex. permanentmagneter orsakas av elektronernas rörelse kring atomkärnan och av deras egen "rotationsrörelse", spinn, som kan jämföras med en cirkulerande ström. Jordens magnetfält anses uppkomma genom strömningar i jordens inre.

Orficism

Orficism, orfism, antik grekisk religionsform som kan spåras tillbaka till 500-talet f.Kr. men sannolikt hade äldre anor. Dess läror, som ansågs ha inrättats av den mytiske Orfeus, utmärker sig för att de nedlagts i skrift, förutom i s.k. orfiska hymner och dikter även på guldbleck som påträffats i gravar i Syditalien. Av särskild betydelse är orficismens tankar om gudarnas och människornas tillkomst; bl.a. hävdas att Zeus arvtagare Dionysos dödades av titanerna, som slet sönder honom och förtärde hans lemmar. Dionysos återuppstod men titanerna förbrändes av Zeus blixtar.

Boströmianism

Boströmianism, filosofiskt system, uppkallat efter sin upphovsman Christopher Jacob Boström. Boströmianismen var det enda originella filosofiska system som uppstod i Sverige under 1800-talet. Den kom genom Boströms lärjungar att dominera svensk universitetsfilosofi under hela senare delen av seklet.

Nationalliberalism

Nationalliberalism är en politisk ideologi som förenar nationalism och liberalism. Nationalliberalismens stora epok var under 1800-talet och en bit in på 1900-talet, då den spelade en stor roll i många europeiska länder, bland annat Danmark, Tyskland och Rumänien. Japan, Sydkorea och Taiwan är goda exempel på nationalliberala samhällen.

Nazism

Nazism (ty. Nazismus, av Nationalsozialismus), nationalsocialism, politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig grund för det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) och dess maktperiod 1933–45. Som politisk strömning härstammade den nationella socialismen ursprungligen från gränsområden i Böhmen, där grupper bland de tyskspråkiga arbetarna med såväl tysk-nationell som socialistisk inriktning i början av 1900-talet förenades i Deutsche Arbeiterpartei.

Chasidism

Chasidism, chassidism, hasidism, ett par fromhetsriktningar inom judendomen. Den moderna formen går tillbaka på en rörelse som uppkom bland Östeuropas judar i mitten av 1700-talet och i dag fortlever främst i Israel och USA. Grundaren Israel Ben Elieser, mera känd som Baal Shem Tov, gällde för att vara extatiker och undergörare. Rörelsen kom att präglas av en oasketisk mystik som förbands med dans, sång och andra uttryck för glädje. Den fick stora skaror anhängare men rönte tidvis också ett häftigt motstånd, främst i Polen och Litauen.

Analfabetism

Analfabetism, oförmåga att läsa och skriva. I nutida i-länder med obligatorisk skolgång är total okunskap om skriften mycket ovanlig. Därför talar exempelvis UNESCO i stället om "oförmåga att med förståelse läsa och skriva en enkel redogörelse av betydelse för ens dagliga liv". Med en definition grundad härpå räknar UNESCO med att 40–50 % av jordens vuxna befolkning är analfabeter. Med nödvändighet osäkra skattningar anger 70–80 % i Afrika, 40–60 % i Asien, 20–30 % i Sydamerika, 10 % i Nordamerika och 5–10 % i Europa.

Historicism

Historicism, dels den anglosaxiska formen för historism, dels i speciell betydelse historiefilosofiska försök att förutsäga framtiden med hjälp av deterministiska utvecklingsteorier, t.ex. hos Hegel och Marx, starkt kritiserade av Friedrich von Hayek och Karl Popper.

Inom konst- och arkitekturhistorien betraktas historicism i regel som skilt från begreppet i dess filosofiska bemärkelse. Det avser här istället betydelsen av det ökade historiska medvetandet under 1800-talet, som medförde ett ökat intresse för historisk ämnen och stilar.

Imagism

Imagism, en brittisk-amerikansk riktning inom den tidiga 1900-talspoesin. Med impulser bl.a. från T.E. Hulme definierade Ezra Pound, t.ex. i sin antologi "Des imagistes" (1915) riktlinjerna för en antiromantisk poesi – koncentrerad, exakt och inte vag eller höglitterär i ordval, med nya rytmer och stor frihet i ämnesval. En bild (image), bestämde han som det som i ett enda ögonblick ger ett intellektuellt och emotionellt helt. Liknande kriterier anlade Richard Aldington: poesin skulle vara "hård och klar". Till gruppen hörde bl.a. också Hilda Doolittle och senare Amy Lowell.

Nymalthusianism

Nymalthusianism, befolkningspolitisk rörelse med ursprung i The Malthusian League, ett sällskap bildat i London 1877 med efterföljare i Nederländerna och Tyskland följande årtionde. Den omedelbara bakgrunden var det samband man ansåg sig se mellan stora barnkullar och fattigdom. Utgående från den av Thomas Robert Malthus framlagda satsen att befolkningar tenderar att föröka sig snabbare än vad deras näringsunderlag kan bringas att växa tog nymalthusianerna det då radikala steget att förorda preventivmedel och började inrätta kliniker för rådgivning.

Mandeism

Mandeism, mandéernas religion. Mandeismen har en gnostisk prägel. I sina äldsta skikt härrör den från senantiken och innehåller judiska, kristna, babyloniska och iranska element. Johannes Döparen spelar en viktig roll, däremot inte Jesus. Det finns ett särskilt prästerskap. Det viktigaste sakramentet är dopet, som kan upprepas många gånger och som måste ske i rinnande ("levande") vatten (yardna, eg. 'Jordan'). Andra ceremonier utförs i en muromgärdad kulthydda. Åskådningen är utpräglat dualistisk som i andra gnostiska system, särskilt manikeismen.

Shintoism

Shintoismen är en viktig religion i Japan.

Shino, eller shintoismen är Japans inhemska och äldsta religion. Shinto betyder "gudarnas väg". Enligt denna religion härstammar de japanska kejsarna från solgudinnan.

Shintoismen har vid sidan av buddhismen haft ett avgörande inflytande på Japans historia och kultur.

Utmärkande för shintoismen är dess många ritualer och vördnad inför naturen och de döda.

Laestadianism

Luthersk inomkyrklig väckelserörelse (utan registrerat medlemsantal); dess upphovsman var Lars Levi Læstadius. Rörelsen uppstod i mitten av 1800-talet i norra Sverige, har sin största utbredning i Finland och finns också i Norge och USA. Læstadianerna samlas i hem och bönhus men även till stormöten med predikan, själavård och nattvardsfirande enligt kyrkans ordning. Efter Læstadius död 1861 var Johan Raattamaa rörelsens främste ledare. Under hans tid formaliserades læstadianismens själavårdspraxis.

Fallibilism

Fallibilism, inom filosofin åsikten att misstag om vad som är sant aldrig kan uteslutas. Alla påståenden, även vetenskapliga, kan därför behöva korrigeras. Detta innebär inte ett förnekande av möjligheten till kunskap, dvs. ett försanthållande på goda grunder av sanna påståenden, men det är alltid möjligt att det vi på goda grunder tror är sant visar sig vara falskt. Åsikten, som inte bör förväxlas med den relativistiska tanken att det inte finns några (absoluta) sanningar, är i dag ganska allmänt omfattad. Termen är bl.a. förknippad med Charles S. Peirce och Karl Popper.

Kommersialism

Kommensalism (av fr. commensal/medeltidslat. commensa'lis, av lat. com-, se kon-, och mensa'lis 'som hör till ett bord', av me'nsa 'bord'), form av samlevnad mellan två organismer tillhörande olika arter där den ena parten drar fördel av förhållandet medan den andra inte alls påverkas.

Auktoritarianism

Auktoritarianism eller Auktoritarism är ett styrelseskick som karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten (exempelvis myndigheter) och begränsning av individuella friheter. En auktoritär stat anses inte vara demokratisk, där den högsta statsledningen agerar utan hänsyn till eventuell opposition. Men auktoritarianism och demokrati är inte nödvändigtvis totala motsatser eller oförenliga. Det är fullt möjligt för demokratiska stater att ha starka auktoritära drag såväl i form som funktion för hur underkastelse inför myndighet sker.

Konventionalism

Konventionalism (av konventionell).

Konventionalism inom vetenskapsfilosofi

I vetenskapsfilosofin: uppfattningen att vetenskapliga lagar och teorier inte är sanna eller falska utan konventioner som forskarna väljer bland olika möjliga sätt att beskriva världen. Liksom beträffande konventioner i allmänhet finns det bättre och sämre val. Enligt konventionalismen bör den teori väljas som ger den enklaste och kraftfullaste förklaringen av fenomenen. Konventionalismen formulerades först av Poincaré men finns exempelvis också i Machs och Duhems arbeten.

Futurism

Futurism, radikal idé- och kulturströmning i Italien som hade sin största betydelse under 1910-talet, då den även fick efterföljare i andra länder, främst i Ryssland. Rörelsens grundare och ledare var författaren F.T. Marinetti, som 20 februari 1909 publicerade futurismens manifest i Le Figaro. Rörelsens vida ambitioner framgår av de talrika manifest inom kulturlivets alla områden och inom politiken som publicerades under de följande åren.

Särartsfeminism

Särartsfeminism är feministisk riktning som menar att man i kampen för kvinnors lika rättigheter måste utgå från att kvinnor och män är biologiskt olika. Inriktningen dominerade under 1800-talet, och en internationellt känd svensk särartsfeminist var Ellen Key. I "Missbrukad kvinnokraft" (1896) hävdade hon att det inte var som mannens like utan i kraft av sin moderlighet som kvinnan hade något att tillföra samhället. Särartsfeminismen, som haft få anhängare under efterkrigstiden, kom åter i centrum av den feministiska diskussionen under 1990-talet, bl.a.

Yazdanism

Yazdanismen (kurdiska yazdân, värdig att dyrkas) är en monoteistisk religion som har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism. Centralt står läran om den fallna ängeln som har förlåtits av Gud och som är föremål för dyrkan. Yazidierna kallar denne Melek Taus, påfågeln, och bilder av påfågeln användes i kulten.