Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Fototropism

Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.

Antitrinitarism

Antitrinitarism är en riktning inom kristendomen och beteckning för de kristna grupper och kyrkor som förnekar den, inom den så kallade "klassiska kristna kyrkans" lära om Treenigheten (se Kritik mot Treenighetsläran). Man avvisar doktrinen att Bibelns Gud skulle vara tre hypostaser eller personer - Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur) och Anden (Den Helige Ande) - i ett och samma väsen, såsom inom trinitarisk teologi.

Kapitalism

Kapitalism (av kapital), gängse beteckning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska.

Härdningsmekanism

Härdningsmekanism, fenomen som höjer hållfasthet och hårdhet hos material genom att hos metalliska material förhindra dislokationernas förflyttning och hos plaster försvåra rörelsen hos polymerkedjor. De fyra klassiska härdningsmekanismerna för metalliska material är lösningshärdning (tillsats av legeringselement i fast lösning), minskning av kristallkornens storlek, urskiljning av fina partiklar (mindre än 1310"7 m) samt ökning av dislokationstätheten genom kallbearbetning. Hos polymera material utnyttjas t.ex.

Ekonomism

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Fyrtiotalism

Fyrtiotalism, samlingsbeteckning för skilda tendenser i den svenska litteraturen från senare hälften av 1940-talet, då den litterära modernismen fick sitt definitiva genombrott. Det som kallats fyrtiotalism har visserligen att göra med den nya författargenerationens gemensamma erfarenheter under beredskapsåren, men enhetligheten har överdrivits. Stilmässigt finns föga som förenar.

Hypokorism

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Neodarwinism

Neodarwinism, nydarwinism, utvecklingsläran såsom den uppfattas efter upptäckten av genernas och kromosomernas struktur och funktion. Neodarwinismen bekräftar Darwins idéer om naturligt urval som evolutionens drivande mekanism men kan bättre förklara uppkomsten av den genetiska variation på vilken urvalet verkar.

Dogmatism

Dogmatism, accepterandet av eller fasthållandet vid en viss tes eller uppfattning utan tillräcklig grund eller kritisk prövning. I sin moderna betydelse går uttrycket tillbaka till Kant, som med dogmatism avsåg en filosofi utan föregående kunskapsteoretisk prövning, dvs. tanken att man kunde komma till kunskap inom metafysiken utan hjälp av kritik av det rena förnuftet. Dogmatism uppstår enligt Kant genom att man på ett otillåtet sätt utvidgar bruket av förstånds- och förnuftsbegreppen från ett kritiskt analytiskt till ett metafysiskt.

Kalvinism

Kalvinism, en kyrkohistorisk benämning på den del av protestantismen som präglats av Jean Calvin. På den europeiska kontinenten och i Sydafrika används nu hellre uttrycket reformerta kyrkor och i den engelskspråkiga världen presbyterianska kyrkor. Kalvinism och lutherdom har intagit olika ståndpunkter i ett flertal tros- och kyrkoordningsfrågor, t.ex. bibelsyn, gudsbild, sakramentslära och livsstil, och har därför till att börja med bekämpat varandra. Den nederländska Dordrechtsynodens (1618–19) beslut är ett exempel på en normerande reformert bekännelse.

Absolutism

Absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är oberoende av människors kunskap eller värderingar och därför är eviga och oföränderliga. Motsatsen är relativism.

Absolutism, total avhållsamhet från bruk av alkohol, eller den riktning inom nykterhetsrörelsen som förordar sådan för sina medlemmar.

Epifenomenalism

Epifenomenalism, filosofisk teori om medvetandets natur. Teorin hävdar att medvetandet är ett epifenomen (en overksam bieffekt) till hjärnans fysikaliska aktiviteter. De mentala upplevelserna orsakas av hjärnans verksamhet, men det är bara illusion att medvetandet kan påverka de fysikaliska processerna. Medvetandet liknas vid en skugga till kroppen som följer dess rörelser men som inte på något sätt kan styra den. Teorin förfäktades framför allt av Thomas H. Huxley.

Preskriptivism

Preskriptivism, position inom den moderna metaetiken, främst förknippad med den brittiske filosofen Richard Hare. Enligt preskriptivismen är de moraliska utsagornas huvudfunktion att föreskriva hur vi skall handla med utgångspunkt i en allsidig bedömning av den konkreta handlingssituationen. Denna preskriptiva funktion är enligt Hare omöjlig att reducera till språkets deskriptiva funktion, medan det moraliska språkets värderande funktion tänks kunna härledas ur den preskriptiva.

Kolorism

Kolorism (ytterst av lat. co'lor 'färg'), dominans i ett måleri av en aktiv och med stor konsekvens avvägd färgverkan. Färgen är i detta sammanhang ett sinnligt uttrycksmedel, utöver att den kan bidra till att göra ett motiv igenkännligt eller naturlikt. Man talar gärna om kolorism i samband med starka, klara färger med stor kontrastverkan, som hos Delacroix och Matisse.

Fotorealism

Fotorealism, superrealism, hyperrealism, konst som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi. Fotorealismen, som har sina rötter i popkonsten, florerade framför allt i USA på 1960- och 1970-talen. I vissa fall utfördes målningarna ovanpå ett fotografi som kopierats på en specialpreparerad duk. Malcolm Morley, en av de första fotorealisterna, utgick från fyrfärgsreproduktioner av fotografier; hans målningar påminner om bilder i resebroschyrer. I Sverige arbetade bl.a.

Kommunism

Kommunism (fr. communisme, ytterst av lat. commu'nis 'gemensam'), benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Liksom de flesta andra moderna beteckningar på politiska ideologier är kommunism som politisk etikett ett barn av 1800-talet. Idéer av snarlikt innehåll förekommer emellertid långt tidigare i historien.

Stoicism

Stoicism är i filosofihistorien en åsiktsriktning inom grekisk och romersk filosofi. Dess anhängare kallas stoiker. Den stoiska skolan, Stoa, grundades av Zenon från Kition på 300-talet före Kristus. Namnet hänger samman med att Zenon undervisade sina elever i en pelarhall (stoa) i Athen. Man brukar indela stoicismen i tre perioder:

Subjektivism

Subjektivism är inom filosofin uppfattningen att varje företeelse för sin existens är beroende av ett subjekt som varseblir den eller reagerar känslo- eller viljemässigt på den. Subjektivism står i motsats till kunskapsteoretisk objektivism, som hävdar att företeelser existerar oberoende av alla relationer till subjekt. En form av subjektivism – etisk eller värdeteoretisk subjektivism – menar att ting har värde endast p.g.a. att något subjekt gillar eller önskar dem.

Despotism

Despotism, despoti, styrelseform där all statsmakt är samlad hos en viss person (en despot) eller en viss grupp, som utövar denna makt efter eget godtycke; total diktatur. Aristoteles använde despoti som beteckning för ett asiatiskt regeringssätt, där härskaren styrde sina undersåtar som slavar. Under 1500- och 1600-talen användes ordet inom europeisk statsteori, delvis för att rättfärdiga koloniala erövringar.

Syntetism

Syntetism, inom bildkonst gestaltningstendens med inriktning på enhetlig sammanfattning av konturer och färgfält till tydliga, dekorativa enheter. Termen myntades i förhållande till en specifik utveckling inom premodernismen, med Gauguins och Émile Bernards samt den efterföljande Pont-Aven-kretsens arbeten 1888–90. Dessas syntetism utmärktes framför allt av en fast, rytmisk och ofta starkt markerad konturlinje och hela färgfält – ofta med starka och klara färger – mellan konturerna. Det finns ofta en viss karaktär av jugendstil i deras linjerytmer.

Fordism

Fordism, begrepp som populariserades under 1920-talet av Henry Ford själv. Det anspelade på kombinationen av massproduktion – i synnerhet det löpande bandet – och masskonsumtion. Genom Michel Agliettas (f. 1940) studie av den amerikanska kapitalismen, Régulation et crises du capitalisme: L'Expérience des États-Unis (1976), och bildandet av den "reguleringsteoretiska" skolan i Frankrike, kom begreppet att få ett nytt liv.

Polymorfism

Polymorfism, mångformighet, fenomenet att individerna i en population förekommer i två eller fler tydligt skilda former, morfer, med olika utseenden eller fysiologiska egenskaper. Jfr dimorfism. Även t.ex. organ, proteiner och gener kan vara polymorfa. De olika morferna kan vara framkallade av miljön men beror vanligen på att generna för de polymorfa egenskaperna finns i olika versioner, s.k. alleler. Så har t.ex. olika individer av arten trädgårdssnäcka olika grundfärg och 0–5 mörka band.