Om ismer

Gnosticism, en religiös dualistisk rörelse för vilken gnosis är en nödvändig förutsättning för frälsning. "Gnosticism" används ofta som samlande namn för vissa rörelser som växte fram huvudsakligen inom kristendomen under århundradena närmast efter Kr.f. Troligt är dock att förkristen gnosticism funnits, i varje fall "gnostiskt" klimat och "gnostiskt" språkbruk. Frågan om gnosticismens bakgrund är alltså inte löst. Gnosticismen har vissa likheter med buddhismen men måste ha vuxit fram i en miljö där judendomen, kanske i avvikande form, spelat en roll.

Historicism, dels den anglosaxiska formen för historism, dels i speciell betydelse historiefilosofiska försök att förutsäga framtiden med hjälp av deterministiska utvecklingsteorier, t.ex. hos Hegel och Marx, starkt kritiserade av Friedrich von Hayek och Karl Popper.

Inom konst- och arkitekturhistorien betraktas historicism i regel som skilt från begreppet i dess filosofiska bemärkelse. Det avser här istället betydelsen av det ökade historiska medvetandet under 1800-talet, som medförde ett ökat intresse för historisk ämnen och stilar.

Värdeobjektivism är en teori som hävdar att det finns objektiva värden eller att värdeomdömen kan vara sanna och som samtidigt hävdar att värdeomdömen inte bara handlar om människors attityder.

Fallibilism, inom filosofin åsikten att misstag om vad som är sant aldrig kan uteslutas. Alla påståenden, även vetenskapliga, kan därför behöva korrigeras. Detta innebär inte ett förnekande av möjligheten till kunskap, dvs. ett försanthållande på goda grunder av sanna påståenden, men det är alltid möjligt att det vi på goda grunder tror är sant visar sig vara falskt. Åsikten, som inte bör förväxlas med den relativistiska tanken att det inte finns några (absoluta) sanningar, är i dag ganska allmänt omfattad. Termen är bl.a. förknippad med Charles S. Peirce och Karl Popper.

Konventionalism (av konventionell).

Konventionalism inom vetenskapsfilosofi

I vetenskapsfilosofin: uppfattningen att vetenskapliga lagar och teorier inte är sanna eller falska utan konventioner som forskarna väljer bland olika möjliga sätt att beskriva världen. Liksom beträffande konventioner i allmänhet finns det bättre och sämre val. Enligt konventionalismen bör den teori väljas som ger den enklaste och kraftfullaste förklaringen av fenomenen. Konventionalismen formulerades först av Poincaré men finns exempelvis också i Machs och Duhems arbeten.

Orfism, orfisk kubism, term lanserad av Apollinaire 1912–13 som benämning på en modernistisk konstriktning med Robert Delaunay som upphovsman. Apollinaire uppfattade orfismen som en rörelse inom kubismen och kopplade ihop den även med andra konstnärer som Sonia Delaunay, Duchamp, Picabia, Léger och Frank Kupka. Robert Delaunay var primärt intresserad av att undersöka färgernas förhållande till varandra enligt Chevreuls lagar om "simultana färgkontraster", och termen simultanism användes synonymt med orfism.

Likhetsfeminism, riktning inom feminismen som betonar att män och kvinnor som individer är olika men på ett generellt och mänskligt plan, som samhällsmedborgare, lika. Riktningen, som har kommit att dominera svensk 1900-talspolitik, har blivit norm för kvinnorörelsens agerande och det feministiska tänkandet. En tidig svensk förespråkare var Carl Jonas Love Almqvist med romanen "Det går an" (1838). Den mest framträdande tänkaren under efterkrigstiden är Simone de Beauvoir.

Fotorealism, superrealism, hyperrealism, konst som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi. Fotorealismen, som har sina rötter i popkonsten, florerade framför allt i USA på 1960- och 1970-talen. I vissa fall utfördes målningarna ovanpå ett fotografi som kopierats på en specialpreparerad duk. Malcolm Morley, en av de första fotorealisterna, utgick från fyrfärgsreproduktioner av fotografier; hans målningar påminner om bilder i resebroschyrer. I Sverige arbetade bl.a.

Fariseism var en religiös riktning bland judarna i århundradena kring vår tideräknings början. Fariseerna betonade att hela det judiska folket skulle vara ett Guds folk och följa renhetslagarna. Bland fariséerna fördes livliga diskussioner om lagarnas betydelse, och det fanns en vilja att mildra dem, när de uppfattades som omöjliga att efterleva eller alltför stränga. Man ville dock hitta argument i Tanach för dessa tolkningar.

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Wolffianism, filosofisk riktning benämnd efter Christian von Wolff och mycket populär vid europeiska universitet under perioden 1720–60. Wolffs filosofi var uppbyggd efter matematiskt mönster och hade en strikt logisk struktur. Efter sin lärofader använde efterföljarna ofta uttrycket "Förnuftiga tankar om ..." i sina boktitlar, vilket därför blev ett tydligt kännetecken på wolffianer.

Härdningsmekanism, fenomen som höjer hållfasthet och hårdhet hos material genom att hos metalliska material förhindra dislokationernas förflyttning och hos plaster försvåra rörelsen hos polymerkedjor. De fyra klassiska härdningsmekanismerna för metalliska material är lösningshärdning (tillsats av legeringselement i fast lösning), minskning av kristallkornens storlek, urskiljning av fina partiklar (mindre än 1310"⁷ m) samt ökning av dislokationstätheten genom kallbearbetning. Hos polymera material utnyttjas t.ex.

Absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är oberoende av människors kunskap eller värderingar och därför är eviga och oföränderliga. Motsatsen är relativism.

Absolutism, total avhållsamhet från bruk av alkohol, eller den riktning inom nykterhetsrörelsen som förordar sådan för sina medlemmar.

Wellerism är en internationell benämning på ordstäv.

Positivism, filosofisk riktning som brukar hänföras till Auguste Comte och hans samhällsfilosofiska arbeten. Det mänskliga tänkandet har enligt Comte under historien genomlöpt tre utvecklingsfaser. I den första används religiösa förklaringsmönster för att tolka och begripliggöra naturfenomenen; i den andra metafysiska. Det är först i det tredje och vetenskapliga stadiet som tänkandet enligt Comte förmår frigöra sig från alla sådana extraantaganden och fullkomnas genom att koncentreras på det "positivt" givna.

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Sikhism är en indisk monoteistisk religion, som grundlagts genom tio guruers förkunnelse och organisatoriska verksamhet under 1500–1600-talen. Läran vilar på den heliga skriften "Adi Granth". Sikhismens ursprungsområde är landet kring Indusflodens övre lopp (Punjab). I dag finns dess viktigaste fäste i den indiska delstaten Punjab, vars befolkningsmajoritet är sikher. Där, i Amritsar, ligger också sikhismens religiösa centrum, Gyllene templet Amritsar. Sikherna utgör ca 7 % av Delhis invånare, av Indiens totala befolkning ca 2 %. Betydande grupper finns i Storbritannien, USA och Canada.

Deskriptivism, riktning inom moralfilosofin som hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll och att de alltså är sanna eller falska. Uppfattningen har ofta stått under kritik, under 1900-talet särskilt av G.E. Moore och (i Sverige) Axel Hägerström. I nordisk filosofi har riktningen särskilt förknippats med Edvard Westermarck, men hans teori om de moraliska omdömenas natur och funktion var i själva verket betydligt mera komplicerad.

Fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer. I vetenskapsteoretiska sammanhang är uppfattningen särskilt förknippad med de logiska positivisterna, som menade att alla empiriska vetenskaper i princip kunde reduceras till fysik i vid mening, innefattande alla vetenskaper om den materiella världen, t.ex. astronomi, mineralogi, kemi, geologi och meteorologi.

Dogmatism, accepterandet av eller fasthållandet vid en viss tes eller uppfattning utan tillräcklig grund eller kritisk prövning. I sin moderna betydelse går uttrycket tillbaka till Kant, som med dogmatism avsåg en filosofi utan föregående kunskapsteoretisk prövning, dvs. tanken att man kunde komma till kunskap inom metafysiken utan hjälp av kritik av det rena förnuftet. Dogmatism uppstår enligt Kant genom att man på ett otillåtet sätt utvidgar bruket av förstånds- och förnuftsbegreppen från ett kritiskt analytiskt till ett metafysiskt.

Neodarwinism, nydarwinism, utvecklingsläran såsom den uppfattas efter upptäckten av genernas och kromosomernas struktur och funktion. Neodarwinismen bekräftar Darwins idéer om naturligt urval som evolutionens drivande mekanism men kan bättre förklara uppkomsten av den genetiska variation på vilken urvalet verkar.

Polymorfism, mångformighet, fenomenet att individerna i en population förekommer i två eller fler tydligt skilda former, morfer, med olika utseenden eller fysiologiska egenskaper. Jfr dimorfism. Även t.ex. organ, proteiner och gener kan vara polymorfa. De olika morferna kan vara framkallade av miljön men beror vanligen på att generna för de polymorfa egenskaperna finns i olika versioner, s.k. alleler. Så har t.ex. olika individer av arten trädgårdssnäcka olika grundfärg och 0–5 mörka band.

Kommunism (fr. communisme, ytterst av lat. commu'nis 'gemensam'), benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Liksom de flesta andra moderna beteckningar på politiska ideologier är kommunism som politisk etikett ett barn av 1800-talet. Idéer av snarlikt innehåll förekommer emellertid långt tidigare i historien.

Värdesubjektivism är en teori som hävdar att värdeomdömen är subjektiva i någon mening, t.ex. att de egentligen är beskrivningar av människors subjektiva reaktioner eller uttryck för sådana reaktioner.

Nonkonformism, medvetet avvikande från gällande sociala normer, motsatsen till konformism. I kyrkohistorien: beteendet inom protestantiska kyrkogrupper i England under 1600-talet att vägra inordna sig under den etablerade anglikanska kyrkan.