Aktivism

Aktivism, militant politisk rörelse som verkar för aktivt ingripande i krig eller aktivt motstånd mot t.ex. en ockupationsmakt. Ur ett nordiskt perspektiv är begreppet historiskt mest förknippat med de aktivistiska rörelserna i Finland och Sverige före och under första världskriget.

Aktivismen i Finland, som startade i början av 1900-talet, eftersträvade Finlands totala frigörelse från Ryssland. En gren förordade passivt motstånd med lagliga medel. Andra kretsar ställde sitt hopp till jägarrörelsen. Jägarna var finländska frivilliga som fick militärutbildning i Tyskland och som sedan blev stommen i Finlands självständighetsarmé.

I Sverige uppkom efter första världskrigets utbrott en aktivistisk rörelse, som arbetade för Sveriges aktiva deltagande i kriget på Tyskland–Österrikes sida, med syfte att göra Åland svenskt och Finland fritt. Detta skulle ske genom en svensk militär insats mot Petrograd (nuv. Leningrad). Strävandena hade stöd i både höger- och vänsterkretsar. Drottning Victoria verkade med stöd i hovet för en tysk-svensk allians. Höjdpunkten för de svenska aktivisterna var den i juni 1915 anonymt utgivna s.k. krigsboken "Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning" där bl.a. två kända socialdemokrater, Otto Järte och Yngve Larsson, medverkat. Järte hade skrivit förordet i boken, där det krävdes "en modig uppslutning vid Tysklands sida". Järte och Larsson blev uteslutna ur det socialdemokratiska partiet (SAP) i november 1915 efter kraftfullt agerande av den ententevänlige partiledaren Hjalmar Branting, som härvidlag hade stöd av partiets vänsterflygel under ledning av Z. Höglund. Även riksdagsmannen C.G. Steffen uteslöts ur SAP för aktivism, ehuru han inte medverkat i krigsboken. För aktivism verkade högertidskrifterna Det nya Sverige (redaktör: Adrian Molin) och Svensk Lösen (redaktör: författaren Sven Lidman). Aktivisterna lyckades inte vinna opinionen eller statsledningen för de under 1915 akuta planerna på en tysk-svensk allians. Under det finska inbördeskriget 1917–18 uppstod åter krav på aktiv svensk militär medverkan, nu som stöd åt den vita sidans kamp för Finlands självständighet. I februari 1917 uteslöts redaktören för Skånska Socialdemokraten och riksdagsmannen A.J.C. Christiernson ("Lukas") ur SAP för sitt aktivistiska agerande.

Finlandsaktivismen fick en viss renässans under finska vinterkriget 1939–40, då starka kretsar i olika politiska läger krävde direkt svenskt militärt bistånd åt Finland mot Sovjetunionen. Samlingsregeringen och kung Gustaf V var dock avvisande.