Animism

Animism, föreställningen om andar av samma immateriella slag som själen. Den omfattar dels tron på fritt svävande andar, dels tron på andar i tingen. Enligt E.B. Tylor, vars teorier dominerade den religionsvetenskapliga debatten under de sista decennierna av 1800-talet, är denna andetro modellerad efter själstron. Tylor tänkte sig en utveckling av gudstron från själar hos människor, djur och träd till andar i tingen, fria andar, gudamakter och gudar (med högsta väsendet som slutmål). Detta visserligen logiska men empiriskt sett obevisade evolutionsschema har för länge sedan frångåtts av vetenskapen. Men man använder fortfarande på många håll termen animism för att beteckna andetro i allmänhet, och där andetron är framträdande och vildvuxen hos marginella folk kan ibland hela religionen gå under benämningen animism. Detta är dock ett mindre lämpligt bruk.

Tylor använde också termen för att uttrycka "besjälning" (personifikation) av naturen och tingen omkring människan. R.R. Marett införde en mera precis term för denna åskådning, animatism (eller preanimism).

Kategori: