Antiferromagnetism

Antiferromagnetism förekommer liksom ferromagnetism hos en del av de s.k. övergångselementen. I dessa grundämnen samverkar elektronerna så att atomen får ett magnetiskt moment. I ferromagnetiska ämnen (t.ex järn) kopplas de atomära magneterna spontant med varandra, vilket ger magnetiska material. Kopplingen motverkas av värmerörelsen, och vid en given temperatur, Curie-temperaturen, försvinner magnetiseringen. I antiferromagnetiska ämnen är kopplingen mellan de atomära magneterna negativ, vilket innebär att närliggande atomära magneter riktas mot varandra. Utåt tycks därför materialet vara omagnetiskt. Värmerörelsen bryter kopplingen mellan atomerna, i detta fall vid den s.k. Néeltemperaturen. Ett antiferromagnetiskt ämne är hematit, blodstensmalm, Fe2O3. 

Kategori: 

Lägg till ny kommentar