Antikommunism

Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex. i World Anti-Communist League, eller utgöra en allmän motideologi som samlar politiskt heterogena grupper i kampen mot en gemensam fiende. I sovjetiskt språkbruk fick antikommunism under det kalla kriget beteckna nästan all radikal kritik av det egna samhällssystemet.

Oktoberrevolutionen 1917 väckte helt naturligt fruktan inom konservativa kretsar i de kapitalistiska länderna och framkallade starka antikommunistiska stämningar framför allt i USA. Ett uttryck för denna tidiga antikommunism var ententemakternas intervention i det ryska inbördeskriget 1918–20. Inom västländernas arbetarrörelse och radikala intelligentia åtnjöt däremot Sovjet under mellankrigstiden betydande sympati. Antikommunismen odlades målmedvetet av fascister och nazister, som genom att utnyttja småborgerskapets bolsjevikskräck kunde vinna stöd långt utanför sina egna led, bl.a. i kyrkliga kretsar. Delvis i detta syfte ingicks Antikominternpakten 1936. Åren 1941–45 blev antikommunism det fälttecken bakom vilket Hitler sökte samla Europa till strid mot Sovjetunionen. I Sverige var antikommunismen stark under de första krigsåren och ledde till olika repressiva åtgärder mot kommunistiska organisationer och enskilda personer.

Under det kalla kriget hade antikommunismen en högkonjunktur och vann då för första gången mera allmän tillslutning inom arbetarrörelsen i väst. Sina mest extrema uttryck tog den sig i USA med senator Joseph McCarthys kampanj mot s.k. oamerikansk verksamhet som mest kända exempel. På det vetenskapliga planet fick antikommunismen ett uttryck i den s.k. totalitarismteorin, som utövade ett betydande inflytande under 1950- och 1960-talen. Denna likställde nazismen och kommunismen som olika utslag av totalitarism. Efter en period av avmattning under 1970-talet kom antikommunismen åter att spela en roll i västpropagandan i början av Ronald Reagans ämbetsperiod, då t.ex. presidenten själv betecknade Sovjetunionen som "ondskans rike".

Kategori: 

Lägg till ny kommentar