Bilism

Bilism betecknar bilens transportroll i samhället, särskilt när den betraktas i samband med förflyttningsmöjligheter, lokalisering, ekonomi, miljö, säkerhet m.m. Bilismens utveckling har i hög grad varit koncentrerad till de industrialiserade länderna. I USA blev den tidigt en viktig samhällsföreteelse. I övriga världen kom utvecklingen igång på allvar efter andra världskriget. I Sverige fanns det 1945 ca 50 000 registrerade personbilar, motsvarande 133 invånare per personbil. Antalet hade 1988 ökat till nästan 3 500 000 bilar, motsvarande 2,4 invånare per personbil.

Bilen har givit människor en kraftigt ökad rörelsefrihet. Den har också möjliggjort en mycket friare lokalisering av olika verksamheter. Bilismens stora fördelar har gjort att den givits hög prioritet i samhällsutvecklingen. Detta har bland annat fått omfattande konsekvenser för den fysiska planeringen. Samtidigt har bilismens tillväxt ofta tillåtits äga rum utan övergripande samhällsplanering och hänsyn till andra behov. I centrala Los Angelesområdet, exempelvis, upptar anläggningar för biltrafiken mer än två tredjedelar av den totala arealen.
Bilismens utveckling präglades länge av stor optimism och kraftig expansion. Mycket stora delar av såväl godstransporterna som persontransporterna sker i dag med bil. Samtidigt har de flesta andra transportmedel minskat i betydelse, ofta som en följd av bilismens utveckling.

Den hittillsvarande utvecklingen har lett till ett mycket stort bilberoende. Samtidigt har bilismens negativa konsekvenser blivit alltmer påtagliga. Trängsel-, miljö- och säkerhetsproblemen är i dag så stora att drastiska åtgärder för att lösa dem förespråkas av allt fler. Varje år dödas fler än 300 000 människor på jorden i vägtrafikolyckor. Buller från biltrafiken besvärar stora delar av framför allt stadsbefolkningen. Det största problemet i dag anses emellertid luftföroreningarna och den stora energikonsumtionen vara. Bilarnas avgaser svarar för stora såväl lokala som globala problem och betraktas alltmer allmänt som ett hot mot vår framtid.

Den fortsatta utvecklingen av bilismen kommer att vara starkt beroende av hur problemen kan lösas. En utveckling där biltrafiken begränsas i områden där den är mindre lämplig är nödvändig. Miljövänligare och energisnålare bilar måste också utvecklas. Samtidigt krävs en effektivare kollektivtrafik, som också den är miljövänligare än dagens.

Låg hastighet är, med dagens förutsättningar, ett grundvillkor för säker biltrafik. Höga hastigheter har dessutom ogynnsam effekt på miljön.
Förutsättningarna kan emellertid ändras. Utvecklingen av elektronikbaserade system för vägtrafiken går mycket snabbt. Dessa system skall till exempel kunna ge föraren hjälp med vägvisning, varna i kritiska situationer och i vissa fall kanske till och med ta över förarens roll. Systemen är också tänkta att kunna styra trafikflöden med hänsyn till vägarnas kapacitet och till miljön. Satsningen på detta område är stor såväl från industrin som från statligt håll. Det är dock fortfarande mycket oklart, en del säger tveksamt, hur bilismens allmänna roll kommer att påverkas av denna utveckling, och i hur hög grad dessa system kan hjälpa till att minska bilismens skadeverkningar.