Embolism

Embolism (av embolus), emboli_a, emboli_, sjukdomstillstånd framkallat av proppar (emboli) som transporterats i blodbanan. Den vanligaste formen av embolism orsakas av blodproppar som bildats genom koagulation av blod (trombos) på något ställe i blodomloppet. Blodproppar kan bildas i vener, i hjärtat och i artärer.
Venösa blodproppar uppstår oftast i benens djupa vener. Om en blodpropp lossnar förs den via blodströmmen till hjärtats högra förmak och kammare och vidare till lungorna, där den fastnar i lungartärerna – lungembolism (lungemboli). Stora blodproppar som förts till lungorna är en viktig orsak till plötslig död. Mindre blodproppar ger mer eller mindre tydliga, övergående lungsymtom. Dålig cirkulation p.g.a. sängläge eller sviktande hjärtfunktion är exempel på vanliga orsaker till bildning av blodproppar i benens vener. Även mikroskopiska skador på venernas insida orsakade av tryck utifrån kan spela roll, liksom ökad tendens till blodkoagulation, t.ex. vid vissa former av cancer. Risken för lungembolism har minskat avsevärt under de senaste decennierna genom att sängliggande patienter aktiveras snarast möjligt efter en operation etc. Vidare används läkemedel som motverkar bildning av blodproppar, s.k. trombosprofylax.

Blodproppar, som bildas i hjärtat, antingen på sjukligt förändrade klaffar, i vänster förmak vid hjärtflimmer eller på ytan av ett område i vänstra kammarens vägg som drabbats av en infarkt, kan av blodströmmen föras vidare i artärsystemet och ge embolism i njurar, hjärna, tarm och andra organ med risk för infarkt.
Blodproppar i artärer bildas framför allt på kärlytor som skadats av ateroskleros. Dessa blodproppar sitter i allmänhet fast på kärlväggen men kan ryckas loss, föras ut till perifera artärgrenar och förorsaka embolism som stryper blodförsörjningen till en del av t.ex. hjärnan, hjärtmuskeln eller en njure.

Övriga former av embolism är sällsynta. Fettembolism kan uppkomma efter stora vävnadsskador genom att fett från söndertrasad fettväv förs in i blodbanorna. Gasembolism uppträder vid dykarsjuka då gaser lösta i blodet bildar gasbubblor. Stora mängder luft som sprutas in i blodet eller sugs in i t.ex. en sönderskuren stor ven är ett exempel på gasembolism. En ovanlig komplikation vid förlossning är att fostervatten pressas in i blodet och framkallar embolism. Vid alla dessa ovanliga tillstånd fångas flertalet emboli upp i lungorna, där de ger olika, oftast allvarliga symtom. Tumörembolism, dvs. lossnade tumörpartiklar som följer med blodströmmen, spelar liten roll jämfört med andra följder av cancersjukdomarna.

Kategori

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type='1 A I'> <li> <dl> <dt> <dd> <h2 id='jump-*'> <h3 id> <h4 id> <h5 id> <h6 id>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.