Eskapism

Eskapism (eng. escapism 'verklighetsflykt', av escape 'fly'). I den anglosaxsiska världen började eskapism under mellankrigstiden användas som benämning på en flykt undan rutinmässiga eller på annat sätt påfrestande uppgifter, i sista hand undan det sociala ansvaret. I början av 1940-talet upptogs ordet med denna moraliska innebörd i vårt språk. Enfaldiga underhållningsfilmer och veckopressens societetsspalter eller berättelser om lyckligt uppfyllda önskedrömmar hörde till det som ansågs ge särskild näring åt eskapismen. Hundra år tidigare, då romanen var på väg att bli folkläsning, hade i själva verket liknande kritiska röster höjts, fast med andra termer. – Det från början klart negativa ordet eskapism torde numera ha en mer neutral klang och används i läroböcker på tal om den litterära romantikens hängivelse åt fantasilivet.