Fauvism

Fauvism

Fauvism, riktning inom 1900-talets måleri. Termen har sitt ursprung i kritikern Louis Vauxcelles benämning fauves ('vilddjur') på Henri Matisse och kretsen kring honom då de 1905 ställde ut på höstsalongen (Salon d'Automne) i Paris. Fauvismen betonar de rena färgernas uttrycksvärden i opposition mot impressionismen men under inflytande från van Gogh, Gauguin och neoimpressionismen samt från Afrikas och söderhavskulturernas konst. Formen underordnas färgen och rytmen, som kan vara mer eller mindre obundna av verkligheten; färgen läggs vanligen på i hela plan, rytmen är ofta markerad av mörka konturer som kan få arabeskliknande kurvatur. Ytmässighet utan bruk av centralperspektiv och modellering kännetecknar fauvismen. Fauvisterna har inte formulerat något gemensamt program, men såväl deras måleri som uttalanden från Matisse visar att de söker uttrycka livsglädje, harmoni, vila och behag. I Tyskland och Skandinavien räknas fauvismen ofta till expressionismen. Till fauvisterna hörde, förutom Matisse, bl.a. André Derain, Raoul Dufy, Othon Friesz, Georges Rouault och Maurice de Vlaminck. Fauvismen började upplösas som konstriktning redan 1907, bl.a. under inflytande från kubismen. Som svenska fauvister betecknas ibland Matisse-eleverna, "1909 års män", bl.a. Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Leander Engström och Einar Jolin.

Kategori

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type='1 A I'> <li> <dl> <dt> <dd> <h2 id='jump-*'> <h3 id> <h4 id> <h5 id> <h6 id>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.