Futurism

Futurism, radikal idé- och kulturströmning i Italien som hade sin största betydelse under 1910-talet, då den även fick efterföljare i andra länder, främst i Ryssland. Rörelsens grundare och ledare var författaren F.T. Marinetti, som 20 februari 1909 publicerade futurismens manifest i Le Figaro. Rörelsens vida ambitioner framgår av de talrika manifest inom kulturlivets alla områden och inom politiken som publicerades under de följande åren.

Futurismen vände sig i aggressiva och våldsamma ordalag mot bundenheten vid det förgångna och krävde ett totalt traditionsbrott och en modernisering av det "efterblivna" italienska samhället. Framtiden tillhörde tekniken, maskinerna och de industrialiserade storstäderna, och rörelsen och hastigheten uppställdes som nya estetiska principer. Massan var viktigare än individen och den instinktiva handlingen livskraftigare än den intellektuella eftertanken. Politiskt rymde futurismen till en början starka anarkistiska inslag men var samtidigt militant patriotisk och förhärligade kriget och våldet.

Futurismens idéer spelade en viktig roll för Mussolini och framväxten av fascismen i slutet av 1910-talet, och i det fascistiska Italien intog Marinetti en förhållandevis gynnad kulturpolitisk position. Samröret med fascismen samt krigs- och våldsglorifieringen kom att ge rörelsen ett dåligt rykte, som länge undanskymde dess konstnärliga pionjärinsatser. I dag är synen mera historiskt nyanserad, och futurismen tillerkänns – trots sina politiskt minst sagt tvivelaktiga idéer – en förgrundsställning inom den tidiga 1900-talsmodernismen.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar