Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Pedofilism

Pedofili är en beteckning för en vuxen människas sexuella dragning till prepubertala barn och barn i tidig pubertet (vanligtvis 13 år eller yngre). Då attraktionen riktas mot unga tonåringar (personer i pubertetsåldern), snarare än yngre barn, används istället begreppet hebefili eller efebofili.

Eutyreoidism

Eutyreoidism (nylat. euthyroidismus, av eu- och thyreoidea 'sköldkörtel'), kliniskt uttryck som betyder att insöndringen av hormoner från sköldkörteln ligger på normal nivå. Bedömningen sker på basen av symtombild, fynd vid undersökningen av patienten samt koncentrationen i blodet av sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T3), tyroxin (T4) samt tyreoideastimulerande hormon (TSH) från adenohypofysen.

Hermetism

Hermetism, idétradition som utgår från de hermetiska skrifterna och bygger på främst nyplatonskt tankegods. Hermetismen var mest inflytelserik under renässansen, men hermetiska motiv har även senare spelat en roll, särskilt under romantiken. Hermetismen rymmer olika teman: det besjälade universum; korrespondensen mellan himmel och jord, Gud och människa; krafterna i naturen som människan kan lära sig behärska; kaos och mörker som källor till liv.

Luftembolism

Luftembolism, luftblåsor i blodomloppet. Luften kan komma in i vensystemet bl.a. i samband med stick- eller skärskador på halsen eller i skulderregionen. Viss risk för luftembolism kan även finnas vid intravenös vätsketillförsel under tryck. Luften förs med blodströmmen till hjärtat och bildar en blockerande luftblåsa i den högra kammaren eller fortsätter till lungartären. Därmed hindras blodflödet i det lilla kretsloppet (lungkretsloppet) och döden kan inträda inom loppet av sekunder. Ca 60 ml luft i blodomloppet kan vara dödande för en vuxen person.

Könsdimorfism

Könsdimorfism, olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art. I extrema fall kan hanarna vara mindre utvecklade och leva som parasiter på honorna, men vanligen är de större och starkare. Hos vissa arter utvecklar hanarna iögonfallande prydnader, som praktdräkt hos fåglar och hornkronor hos hjortdjur. Polygama arter, där konkurrensen mellan hanarna är hård, visar mer utpräglad könsdimorfism än monogama arter. Hos människan bidrar sekundära könskaraktärer som behåring, röstläge och fettansättning till könsdimorfismen.

Revisionism

Revisionism, ursprungligen den ståndpunkt som Eduard Bernstein utvecklade i revisionismstriden. Där åsyftades en förändring av Marx ursprungliga teori. Bernsteins idéer spred sig till andra länder där marxism och socialdemokrati vunnit fotfäste, bl.a. Sverige, och efter bildandet av de kommunistiska partierna efter första världskriget blev revisionismen den helt dominerande ideologin i den andra, socialdemokratiska, internationalen. Efter hand bleknade marxismen bort; ur svenska SAP:s program försvann den 1944, ur det västtyska partiprogrammet 1959.

Württembergpietism

Württembergpietism är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av Johann Albrecht Bengel, under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck. Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen.

Materialism

Materialism (en bildning till senlat. materia_lis 'materiell', 'världslig'), filosofisk åskådning enligt vilken materien är det enda verkliga. Materialismen har en lång historia inom västerlandets tänkande. Under antiken företräddes den av tänkare som Demokritos och Epikuros, enligt vilka världen består av atomer och tomrum. Även själen, ja till och med gudarna, ansågs bestå av atomer, uppfattade som små, odelbara materiepartiklar. En materialism av epikureiskt slag förkunnas också i Lucretius lärodikt "De rerum natura".

Kommunalism

Kommunalism är ett decentraliserat organisatoriskt system med grund i självständiga mindre samhällen, vanligen direktdemokratiskt styrda kommuner, ibland med kommunism även om det inte är fullt kompatibelt eftersom kommunalism inte är ett ekonomiskt system utan organisatoriskt.

Zenbuddhism

Zenbuddhism är en japansk buddhistisk skola med rötter hos den indiske mahayanamunken Bodhidharma (senare hälften av 400-talet eller början av 500-talet) och en till Kina införd speciell meditationsteknik, chan (jap. zen). Den första japanska zenskolan, Rinzai-zenskolan, grundades i slutet av 1100-talet av Eisai, men dess lära var känd redan från 600-talet. Det var främst bland den japanska militären som Rinzai-zenskolan fick anhängare.

Uniformism

Uniformism eller uniformitarianism, geologisk teori enligt vilken jordytan, bergarterna och organismerna formats och utvecklats, och alltjämt formas och utvecklas, endast av de slags naturprocesser som fortfarande är i verksamhet. Uniformismen antar vidare att de geologiska processerna har ett långsamt, uniformt skeende, i motsats till katastrofläror (se katastrofism), som utgår från att hastiga och fullständigt ödeläggande händelser inträffat ett flertal gånger under jordens historia.

Endemism

Endemism (av grek. endmios 'inhemsk'), förekomst inom ett enda område av en växt- eller djurart (även högre eller lägre enhet, såsom familj, släkte eller underart); denna sägs då vara endemisk för området i fråga. Arten kan antingen ha uppkommit i området (ur tidigare anmödrar) och sedan inte spritts vidare eller ha dött ut i alla andra områden. Reliktendemer är arter vilkas anmödrar haft en vidare utbredning, t.ex. tuataran på öar intill Nya Zeeland eller ginkgoträdet i Kina.

Ockultism

Ockultism, samlingsbegrepp för olika idéer om att det bortom verkligheten finns andliga krafter som människan kan komma i kontakt med och använda sig av. Till ockultism brukar man räkna bl.a. astrologi, alkemi, hermetism, rosenkreutzeri, teosofi och antroposofi, spiritism, olika former av magi och spådomskonst och i vid bemärkelse nyreligiositet och new age. Begreppet ockultism är innehållsmässigt ytterst diffust, men har en stark värdeladdning, i kristna kretsar i huvudsak negativ.

Fascism

Fascism, i första hand en italiensk politisk rörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini, i vidare bemärkelse också benämning på besläktade riktningar i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. Liknande senare rörelser betecknas stundom som neofascistiska. Försök har gjorts att skapa ett allmänt fascismbegrepp, under vilket alla de nämnda rörelserna, särskilt den tyska nazismen, skulle kunna inordnas. I kommunistiskt språkbruk har ordet fascism sålunda konsekvent brukats i denna generella betydelse.

Neomarxism

Neomarxism, samhällsekonomisk inriktning som utvecklades under 1960-talet av främst Paul A. Baran och Paul M. Sweezy. Neomarxismen avviker från den klassiska och ortodoxa marxismen genom att inte basera sig på arbetsvärdeteorin och genom att betona kapitalismens roll i den fortsatta underutvecklingen av länderna i tredje världen. Dessutom ställde sig neomarxisterna kritiska till Sovjetunionen och övergav uppfattningen att industriarbetarklassen skulle vara den ledande revolutionära klassen.

Aforism

Aforism, kärnfullt formulerad reflexion eller iakttagelse, gärna uttryckt som ett tänkespråk eller en lärosats. Aforismen har ofta antitesens eller paradoxens form: "Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger" (Elmer Diktonius). Under antiken samlades i aforismsamlingar huvudpunkterna i olika vetenskaper; det främsta exemplet är Hippokrates "Aphorismoi". Den litterära aforismen har sina första betydelsefulla företrädare i franska moralister som La Rochefoucauld (vars "maximer" är närmast liktydiga med aforismer), Pascal, La Bruyère.

Skanism

Skanism, skånsk språkegenhet i ett språkligt sammanhang som annars inte är regionalt präglat. Om uttryck av typen påg 'pojke', rälig 'otäck' förekommer t.ex. i ordinär tidningsprosa eller i skönlitterär text är de alltså skanismer.

Paracelsism

Paracelsism, inflytelser av Paracelsus läror på idéer och vetenskap. I sin allmänna inverkan på idélivet var paracelsismen en del av den antiskolastiska front som växte sig stark under 1500-talets senare del. I denna funktion är den svår att skilja från den nyplatonska och hermetiska traditionen (hermetism), och den har också nära beröring med rosenkreutzarnas teosofi och Comenius pansofi.

Fenomenalism

Fenomenalism kan delas in inom onotologi och som kunskapsteorin.

Fenomenalism (ontologin)

Uppfattningen att det enda som existerar är fenomenen, varmed vanligen förstås de psykiska fenomenen, medvetandeinnehållen. Ibland tänker man sig dock att fenomenen i vissa kombinationer är att betrakta som fysiska, i andra som psykiska.

Fenomenalism (kunskapsteorin)

Åsikten att det enda om vilket vi kan uppnå (empirisk) kunskap är fenomenen (=det i medvetandet givna), ofta fattade i motsättning till noumen eller ting i sig.

 

Imaginism

Imaginism, rysk poetisk rörelse som framträdde 1918 under inflytande av italiensk futurism och engelsk imagism. Den leddes av Vadim Sjersjenevitj (1893–1942) och dess mest berömde medlem var Jesenin. I gruppens manifest underströks att den enda riktiga poetiska metoden var att "visa livet genom bilder och deras rytm". Viktiga slagord var "poesi utan verb" och "katalog av bilder". Imaginismen var ett extremt inslag i tidens poetiska debatt. Dess betydelse upphörde sedan Jesenin lämnat gruppen 1924.

Pennalism

Pennalism, systematiskt kamratförtryck, främst vid högre utbildningsanstalter, som utmärks av att äldre eller starkare elever skadar eller kränker yngre genom fysiskt våld eller hot om våld och av att de starkare tilltvingar sig fördelar. Förr var råa och kränkande former av pennalism vanliga vid universitet och militära skolor. Företeelsen stöddes ofta av skolledningen då den ansågs ha en fostrande och härdande betydelse. När ett socialt system, t.ex. en skola, accepterar denna form av aggressivt handlande, kan svagare individer tillfogas betydande lidande.

Narcissism

Narcissism (ty. Narzissismus), psykoanalytiskt begrepp, härlett från myten om den av självkärlek besatte Narkissos. Narcissism beskriver hur självet tidigt i utvecklingen normalt laddas med libido (kärleksdrift). Freud kallade detta primär narcissism (motsvarande spegelstadiet hos Lacan). Sedermera förmår barnet också ladda de inre bilderna av andra med libido och uppnår normalt en balans mellan narcissistisk libido och objektlibido.