Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Antikommunism

Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex. i World Anti-Communist League, eller utgöra en allmän motideologi som samlar politiskt heterogena grupper i kampen mot en gemensam fiende.

Minarkism

Minarkism är en politisk filosofi och en form av libertarianism och nyliberalism. En annan benämning på minarkism är minimal etatism. Begreppet går i strikt mening ut på att staten ska existera men dess funktioner ska minimeras till att skydda individer från aggression, stöld, kontraktsbrott och bedrägeri, där de enda institutionerna är militär, polis och domstol. Dessa ses som statens enda legitima uppgifter, denna form kallas ofta för nattväktarstat.

Alevism

Alevism är en religiös inriktning, främst representerad i Turkiet.

Majoriteten av yazdanisterna är aleviter. 30 procent av alla aleviter är kurder, 65 procent är turkar och 5 procent är arabisktalande. Aleviternas kärnområde är Tunceliprovinsen (tidigare känd som Dersim) och 60 procent av talarna av det nordvästliga kurdiska litteraturspråket dimili (zaza) är aleviter.

Retrogardism

Retrogardismen är en konst- och litteraturinriktning som i Skandinavien inspirerats av de skånska poeterna Clemens Altgård och Håkan Sandell.

Begreppet retrogardism användes ursprungligen av det slovenska konstnärskollektivet Neue Slowenische Kunst (NSK), en rörelse som har vissa gemensamma drag med den skandinaviska linjen.

Sufism

Sufism är ett samlingsbegrepp för islamisk mystik. Begreppet sufi tillämpades på muslimska asketer som i likhet med kristna eremiter klädde sig i mantlar av ylle som en symbol för ånger och självförnekelse. Detta drag i tidig sufism kan spåras tillbaka till Muhammed och Koranen och ännu längre till de syriska kristna kyrkorna, som var vittförgrenade i det muslimska samhället. Den snabba materiella tillväxten under de umayyadiska kaliferna stod i skarp kontrast till Muhammeds enkla livsideal.

Josefinism

Josefinism, Maria Teresias och sonen Josef II:s strävanden under 1700-talet att lägga den romersk-katolska kyrkan i det habsburgska riket under statlig förvaltning. Josefinismen innefattade reformer i upplysningstidens nyttoinriktade anda; bl.a. upphävdes mer än 800 kloster.

Arkeomagnetism

Arkeomagnetism, magnetisk datering, studiet av den permanenta magnetism som tegel och keramik får vid bränningen. Magnetismen bärs av olika järnoxider, vanligen mineralen hematit och magnetit. Styrkan och riktningen hos denna magnetism är stabil och bestäms av jordens magnetfält. Genom att göra mätningar på orienterade prov av lämpligt material och olika ålder får man information om variationer i jordens magnetfält under olika tider, den sekulära magnetiska variationen.

Behaviorism

Behaviorism, en skolbildning inom psykologin som lanserades av amerikanen John B. Watson i början av 1900-talet. Watsons s.k. klassiska behaviorism var ett extremt uttryck för en mekanistisk och fysikalistisk uppfattning om psykologins studieområde och vetenskapsteori. Enligt denna uppfattning var medvetandet omöjligt att studera vetenskapligt, och psykologin borde inriktas mot ett studium av det objektivt observerbara beteendet hos människor och djur. Detta beteende sågs som ett svar (respons) på en yttre påverkan (stimulus).

Eudemonism

Eudaimonism (av grek. eudaimonia 'lycka', 'lyckligt tillstånd'), eudemonism, filosofisk åsikt enligt vilken det yttersta målet är – eller bör vara – lyckan. Olika tänkare har haft olika uppfattning om vari lycka består och om den rätta vägen att uppnå den. Enligt somliga består den i njutning på kortare eller längre sikt och i mer eller mindre förfinad form ("hedonism").

Parlamentarism

Parlamentarism, styrelse genom en regering som stöds eller åtminstone tolereras av parlamentet (folkrepresentationen). Begreppet har sitt ursprung i Storbritannien. Det är en av de konstitutionella huvudtyperna inom demokratiska statsskick, vid sidan av presidentstyrelse, med en stark, folkvald president, och direkt styrelse genom folkrepresentationen. En styrelse som domineras av en av dessa former kan också innehålla element av de andra. Frankrike under Femte republiken och Finland är exempel på kombinationer av parlamentarisk och presidentiell styrelse.

Fiktionalism

Fiktionalism, filosofisk riktning enligt vilken fiktioner spelar en viktig roll inte bara inom vardagstänkandet utan också inom vetenskapen. Det är frågan om begrepp och teser som visat sig vara ändamålsenliga för oss och som vi låter gälla, även om vi vet att de är oriktiga och t.o.m. motsägelsefulla. Fiktionalismens främste företrädare var den tyske filosofen Hans Vaihinger (1852–1933), som i sin bok "Die Philosophie des Als-Ob" (1911) framförde en radikal form av åsiktsriktningen.

Opportunism

Opportunism innebär en klandervärd och oriktig anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politiker nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna vinna gehör hos den stora massan och sedan genomdrivas. Men detta kan också, beroende på omständigheterna, vara ett uttryck för ett pragmatiskt synsätt. Opportunism syftar på självintresse och oftast ointresse för konsekvenserna och uttrycket sammanblandas ibland även med populism.

Amensalism

Amensalism, relation mellan två populationer eller arter där den enas tillväxt eller överlevnad hämmas medan den andras förblir opåverkad. Amensalism bygger ofta på närvaron av kemiska föreningar som utsöndras och hindrar andra populationer från att tillväxa eller existera. T.ex. producerar mögelsvampsläktet Penicillin antibiotika som gör att många mikroorganismer inte kan överleva i dess närvaro. 

Katedersocialism

Katedersocialism, ursprungligen ett öknamn på en riktning inom den tyska nationalekonomin under 1800-talets tre sista decennier. Katedersocialismen sammanfaller i stort sett med den yngre historiska skolan. Katedersocialisterna var borgerliga socialreformatorer som använde pressen och de akademiska lärostolarna för att föra fram sitt budskap till allmänheten. De kritiserade å ena sidan manchesterliberalismen, som dominerade den ekonomiska journalistiken, men tog å andra sidan avstånd från den allt mer inflytelserika marxismen och socialdemokratin.

Kemotropism

Kemotropism (nylat. chemotropi'smus, av kemo- och grek. trope 'vändning', 'förändring'), rörelse som startas hos en- och flercelliga organismer av en kemisk substans i omgivningen. Organismen orienterar sig mot högre eller lägre koncentration (positiv resp. negativ kemotropism). Kemotropism är allmän hos växter; så styrs t.ex. pollenslangars och svamphyfers växt samt tentakler hos insektsätande sileshår kemotropiskt.

Wolffianism

Wolffianism, filosofisk riktning benämnd efter Christian von Wolff och mycket populär vid europeiska universitet under perioden 1720–60. Wolffs filosofi var uppbyggd efter matematiskt mönster och hade en strikt logisk struktur. Efter sin lärofader använde efterföljarna ofta uttrycket "Förnuftiga tankar om ..." i sina boktitlar, vilket därför blev ett tydligt kännetecken på wolffianer.

Fatalism

Fatalism, ödestro eller läran att det som sker i världen är i förväg bestämt av ett öde som uppfattas antingen som en personlig (gudomlig) eller opersonlig, obetvinglig makt. Tanken är framträdande i den antika grekisk-romerska kulturen, i islam, i vissa former av kristendom samt i indisk religion/filosofi.

Neorealism

Neorealism, riktning inom framför allt italiensk litteratur och film vilken nådde sin kulmen under efterkrigstidens första decennium. Inom litteraturen går fenomenet tillbaka till 1800-talets realistiska huvudrörelse, "verismen", främst företrädd av Giovanni Verga. Neorealismens centrala författare, som pionjären Ignazio Silone, Cesare Pavese och Elio Vittorini, tillämpade en enkel och anspråkslös estetik med den sociala verkligheten i fokus.

Dikroism

Dikroism, form av optisk anisotropi i fasta, genomskinliga kroppar vilken innebär att linjärt polariserat ljus absorberas i olika hög grad, beroende på polarisationsplanets orientering i förhållande till materialets symmetriaxlar. En lagom tjock skiva av ett material med stor dikroism kan därför utnyttjas för att polarisera ljus. I polaroidmaterial åstadkoms dikroism genom att materialet befinner sig i ett enaxligt spänningstillstånd.

Neoexpressionism

Neoexpressionism, nyexpressionism, det yppigt figurativa och färgflödande måleri som uppstod i Västtyskland och Västberlin i slutet av 1970-talet i reaktion mot mer intellektuella konstformer som konceptualism och minimalism. De tyska nyexpressionisterna sökte sina förebilder i den tyska expressionismen från 1900-talets början. Ledande företrädare för nyexpressionismen är t.ex. Georg Baselitz, Anselm Kiefer och Markus Lüpertz.

Nykonfucianism

Nykonfucianism, kin. xin rujia, strömningar inom konfucianismen som främst under 1900-talet framträtt i opposition mot den kinesiska kulturradikalism som hävdar att det konfucianska kulturarvet utgör ett hinder för Kinas modernisering. Företrädarna för nykonfucianismen ser ingen motsättning mellan de grundläggande konfucianska idéerna, vilka de menar ofta förvanskats under historiens lopp, och samhällets modernisering i betydelsen industrialisering och demokratisering.

Basalmetabolism

Basalmetabolism, BMB, energiförbrukningen i kroppen under maximal vila. Denna betingas av cellernas basala behov för syntes, katabolism, tillväxt, regeneration samt temperaturreglering, och den är starkt kopplad till den totala cellmassan utom fettvävnaden. Bestämning av basalmetabolismen genom mätning av syrgasförbrukningen var förr en vanlig metod för att påvisa störningar i sköldkörtelns funktion.

Pandeism

Pandeism (av grekiska pan "allt" och latin deus "gud"), är inom religionsfilosofi en kombination av panteism (uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett gudomligt väsen, som inte är något mer än detta) och deism (Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång).