Om ismer

Funktionalism, en inriktning inom framför allt brittisk socialantropologi, europeisk etnologi och amerikansk sociologi som lägger tonvikten på analysen av de sociokulturella fenomenens funktion.

Petrarkism, benämning på den stil som utgick från Petrarca och präglade renässansens kärlekslyrik. Den utmärks av fasta motiv: kvinnans skönhet, kärleken en ljuv plåga, den älskande önskar sig döden. Stilistiskt kännetecknas petrarkismen av sökta metaforer, vitsar och paradoxer. I Italien anses den ha spelat ut sin roll år 1600, i andra länder levde den kvar längre. Till Sverige infördes den först omkring 1650 med Skogekär Bergbo. Som motbild mot kvinnoidealiseringen och förkonstlingen uppkom tidigt vad man kallar "antipetrarkism", närmast en perverterad petrarkism.

Statsidealism, benämning på en historiesyn som går tillbaka på Hegel och innebär att historiens ändamål är att förverkliga statens idé och att den förnämsta typen av historieskrivning är den som sysslar med att klarlägga statsutvecklingen.

Daoism, taoism, läran om "Vägen", i vid mening all traditionell kinesisk religion och filosofi men dessutom en bestämd religion, den enda "högre religion" som uppstått i Kina. Tron på en Väg och en Sanning i mänskligt liv, i tingen och i världen kan följas från tidigaste kinesiska källor och är inte heller främmande för dagens Kina. Daoismen existerar som en religiös organisation både på fastlandet och på Taiwan.

Primitivism, föreställningar som i äldre och enklare stadier av civilisationen ser något bättre och mer förebildligt än rådande högre kulturnivå. Sådana idéer har ständigt funnits i den västerländska kulturen. Antiken blickade tillbaka på guldåldern. Herdediktningen idealiserade lantlivet. De geografiska upptäckterna under renässansen glorifierade primitiva kulturer, som Montaignes föreställning om "den ädle vilden". Göticismen drömde om ärofull svensk storhet i forntiden.

Piktorialism, fotografisk stilriktning vars ideal var populära, främst i amatörkretsar, från 1880-talet fram till 1910-talet. Piktorialismens företrädare hämtade sin inspiration i den prerafaelitiska målarkonsten, impressionismen och jugendstilen. Piktorialisterna reagerade mot att kameraobjektivet tecknade verkligheten för skarpt och inträngande. Deras bilder kännetecknades därför av oskärpa, konturupplösning och mjuk ljusbehandling. Av riktningens företrädare kan nämnas Heinrich Kühn, Alfred Stieglitz och Edward Steichen samt i Sverige Gunnar Malmberg, John Hertzberg och Henry B.

Historiematerialism, historisk materialism, den gängse benämningen på Marx och hans efterföljares uppfattning om historiens och samhällets grundläggande förhållanden. Allmänt innebär den att ett samhälles allmänna karaktär bestäms av det sätt på vilket människor förvärvar sina livsförnödenheter. I denna materiella produktion intar de olika positioner som ägande, övervakande, arbetande osv. (Detta är vad Marx kallar produktionsförhållandena.) Kort sagt, de ingår i olika klasser. Klasserna kämpar om inflytandet över produktionen och dess resultat.

Franskklassicism, i icke-fransk litteraturhistoria använd beteckning för en strömning i fransk 1600-talslitteratur. Under 1600-talets första hälft skedde en brytning med 1500-talslitteraturens språkideal. Malherbe och Vaugelas krävde ett rent och exakt språk. Under inflytande från italiensk teori utvecklade Chapelain och andra doktriner om de litterära genrerna. Gränserna markerades och hybrider som tragikomedin förkastades. Tragedin placerades högst på genreskalan. Förbunden med genrehierarkin var den från retoriken hämtade idén om "les bienséances", det passande.

Relativism är en filosofisk ståndpunkt enligt vilken uppfattningar och teorier kan vara sanna endast i en sorts lokal eller begränsad mening; de kan på sin höjd vara sanna relativt t.ex. en kultur, en ideologisk ståndpunkt eller ett teoretiskt paradigm. Enligt relativismen finns alltså ingen absolut sanning. Detta måste dock skiljas från den helt triviala tesen att vad som anses vara sant kan variera från en kultur till en annan.

Rationalism finns inom många områden.

Cecilianism (efter det kristna helgonet Cecilia), en kyrkomusikalisk reformrörelse som i början av 1800-talet framträdde som en reaktion mot den symfoniskt präglade kyrkomusiken med orkesterackompanjemang. Cecilianism hävdade att gregoriansk sång och oackompanjerad flerstämmighet i de förklassiska mästarnas stil bättre överensstämde med den katolska liturgins anda. Allgemeiner Cäcilienverband grundades 1868.

Det finns två typer av altruism, filosofisk och biologisk.

Filosofi

Altruism, osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse. Motsatsen är själviskhet eller egoism. Altruism kan variera i styrka, och i snävare mening avses med altruism endast de fall där en annans väl omfattas med en vilja starkare än egenintresset.

Finalism, filosofisk lära som i motsats till mekanismen förklarar skeenden ur deras ändamål eller resultat. Utgångspunkten är Aristoteles lära om ändamålsorsaker. Läran kan tolkas både ontologiskt som en teori om verkliga förlopp (handlingar, händelser, processer) och metodologiskt som en teori om framställnings-, förklarings- och tolkningsmöjligheter i fråga om verkliga förlopp.

Kretinism (av kretin), medfödd underfunktion av sköldkörteln, hypotyreos, som leder till grav hämning av fysisk och psykisk utveckling samt till kortvuxenhet. Symtombilden präglas i övrigt av slöhet, svårighet vid näringstillförsel, förstoppning, hes röst, dålig hår- och nageltillväxt samt ev. struma. Störningen kan orsakas av att sköldkörteln saknas, av ärftligt betingad brist på något av de enzymer som styr syntesen av sköldkörtelhormon eller av påtaglig jodbrist.

Manierism (fr. maniérisme 'förkonstling', av manière), konsthistorisk term (förr med nedsättande innebörd) för stilsträvanden inom i synnerhet den italienska konsten ca 1520–1600, tidigare kallad senrenässans. Den tidiga renässansens rumsbildning, figurkomposition och enhetliga ljusföring avlöstes av en mera orolig och splittrad stilsituation, där arvet från föregångarna utnyttjades på ett ofta mycket subjektivt sätt.

Akayism är konstnären Akays gatukonstprojekt i Stockholm. Bland de av hans projekt som väckt uppmärksamhet finns det lilla huset på klippan mitt bland motorvägarna, och de stora vita bokstavsbrädorna under Solnabron, som folk fortfarande efter minst ett helt år (våren 2005) bygger om till nya ord fast Akay tröttnat på att dokumentera vad som händer med det. Många av hans projekt har genomförts tillsammans med andra gatukonstnärer, främst Adams och Klisterpeter.

Hegelianism, sammanfattande benämning på de olika riktningar som tar sin utgångspunkt i Hegels filosofi. Hegelianismen har alltsedan sin begynnelse varit djupt splittrad. Redan på 1830-talet urskilde man tre olika strömningar, vilka efter mönster från franska revolutionen benämndes höger, centrum och vänster. Oenigheten gällde både Hegels religionsfilosofi och hans politiska teori men rörde i grunden innebörden i hans dialektik, dvs. nerven i hans tänkande.

Liberalism, samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans frihet i centrum. Liberalismen urskiljer två huvudvarianter av frihetsbegreppet: frihet från tvång resp. valfrihet. Den förstnämnda avser rätten till politisk frihet, frihet från förtryck, tortyr och censur samt rörelsefrihet. Valfriheten avser människors rätt att fritt välja arbete, bostadsort och fritidssysselsättning, liksom konsumenternas rätt att fritt välja varor och tjänster samt rätten till etablering av företag (näringsfrihet).

Feodalism, term som används i delvis skilda betydelser, inom historisk forskning dels för att beteckna det medeltida länsväsendet med dess specifika rättsliga förhållanden, dels i bredare bemärkelse för att beteckna det samhällssystem som rådde i framför allt Väst- och Mellaneuropa under större delen av medeltiden, ibland även samhällssystem i andra områden och under skilda perioder; inom historiematerialistisk teoribildning betecknar feodalismen det produktionssätt som föregick kapitalismen.

Manikeism (efter Mani), en numera utdöd gnostisk religion, grundad i Mesopotamien på 200-talet av Mani. Manikeismen var utpräglat synkretistisk, påverkad av kristendom, zoroastrism och buddhism. Den gjorde anspråk på att vara en universell religion; manikéerna var därför ivriga missionärer. Mani skrev själv ned sin lära i böcker som han gav kanonisk status.

Jainism, indisk religion. Jainismen framträdde historiskt under samma tid och i samma miljö som buddhismen. Mahavira (ursprungligen Vardhamana) verkade på Gangesslätten omkring eller något efter år 500 f.Kr. Enligt en trovärdig tradition anslöt han sig till en redan existerande riktning av asketer (sanskrit shramana) som ca 250 år före honom organiserats av Parshva. Parshva och Mahavira räknas inom jainismen som de sista i en serie av 24 andliga lärare i besittning av fullständig insikt, kallade tirthankara.

Ergotism (av fr. ergot 'mjöldryga'), mjöldrygeförgiftning, är känd redan från en assyrisk inskription (600 f.Kr.). I parsernas heliga bok (400–300 f.Kr.) talas om "skadligt gräs som orsakar abort och död i barnsäng". De gamla grekerna undvek att äta råg, den främsta bäraren av mjöldrygesvamp. Råg var relativt litet känd också av romarna. Skriftliga dokument om sjukdomen finns först från medeltiden med beskrivningar av epidemier som var karakteriserade av abort samt gangrän i extremiteterna. De svartnade extremiteterna ansågs förtärda av den "heliga elden".

De särartstänkande livmoderfeministerna säger att kvinnor och män är utrustade biologiskt med olika hormoner och hjärnor och utvecklar olika egenskaper som bör tas om hand och utvecklas naturligt; män/manligt – kvinna/kvinnligt.

Namnet livmoderfeminism används inte av anhängarna till särartsfeminismen utan är främst avsett att förlöjliga det stora intresse som riktas mot kvinnans biologiska särart, moderskap, graviditet, graviditetsrelaterade hormoner och liknande.

Konnektionism (av konnektion), nyare riktning inom artificiell intelligens. Inspirerad av neurofysiologi, associationspsykologi och fysik förespråkar konnektionismen ett empiristiskt alternativ till det klassiska, rationalistiska paradigmet för artificiell intelligens. I det klassiska paradigmet vill man, med matematik, logik och språk som inspirationskällor, förstå och konstruera kognitiva processer som ett regelmässigt manipulerande av strukturerade symboler, oberoende av detaljerna i det specifika medium i vilket de är realiserade.

Funktionalism och intentionalism är två ståndpunkter i den historiografiska debatten kring Förintelsens ursprung. Debatten kretsar kring vilken roll Adolf Hitler spelade för Förintelsens uppkomst och utveckling:

Hade Hitler innan han blev Tysklands rikskansler en plan, en uttalad intention, att biologiskt förinta Europas judar? Intentionalisterna anser att så var fallet, medan funktionalisterna avvisar en sådan tanke.