Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Vishnuism

Vishnuism (av Vishnu), vaishnavism, samlingsnamn på den religiositet och de religiösa rörelser inom hinduismen som placerar guden Vishnu (inklusive hans avatarer) i centrum för tro och kult. En tidig benämning på den vishnuitiska bhaktifromhetens anhängare var bhagavata (av Bhagavan, ung. 'Herren'). Vaikhanasa- och Pancaratra-riktningarna framträdde under första årtusendet e.Kr. med egna teologiska doktriner och regler för kulten i hem och tempel. Eposen "Mahabharata" och "Ramayana" präglas till stor del av vishnuismen. Vishnuitiska läror och myter samlades också i puranatexter som t.ex.

Konnektionism

Konnektionism (av konnektion), nyare riktning inom artificiell intelligens. Inspirerad av neurofysiologi, associationspsykologi och fysik förespråkar konnektionismen ett empiristiskt alternativ till det klassiska, rationalistiska paradigmet för artificiell intelligens. I det klassiska paradigmet vill man, med matematik, logik och språk som inspirationskällor, förstå och konstruera kognitiva processer som ett regelmässigt manipulerande av strukturerade symboler, oberoende av detaljerna i det specifika medium i vilket de är realiserade.

Funktionalism (filosoft)

Funktionalism, ståndpunkt inom modern medvetandefilosofi. Enligt funktionalismen fångas det väsentliga eller definierande draget hos ett mentalt tillstånd genom att man anger dess kausala relationer till kroppslig påverkan, till andra mentala tillstånd och till kroppsligt beteende. Genom att visa hur våra mentala ord används för att karakterisera funktioner hos ett rent fysiskt system försöker funktionalister överbrygga klyftan mellan det mentala och det fysiska.

Livmoderfeminism

De särartstänkande livmoderfeministerna säger att kvinnor och män är utrustade biologiskt med olika hormoner och hjärnor och utvecklar olika egenskaper som bör tas om hand och utvecklas naturligt; män/manligt – kvinna/kvinnligt.

Namnet livmoderfeminism används inte av anhängarna till särartsfeminismen utan är främst avsett att förlöjliga det stora intresse som riktas mot kvinnans biologiska särart, moderskap, graviditet, graviditetsrelaterade hormoner och liknande.

Panslavism

Panslavism, idéströmning som betonar de slaviska folkens kulturella och ibland även politiska samhörighet. Panslavismen, ett barn av romantiken med dess kulturnationalism, möter första gången som begrepp på 1840-talet, men idéer som i viss mån förebådar den kan i Ryssland spåras tillbaka till 1600-talet.

Herrnhutism

Herrnhutism, Evangeliska brödraförsamlingen, eg. Unitas fratrum ('Brödrauniteten'), väckelserörelse på 1700-talet, sedan 1775 en evangelisk frikyrka. Den historiska bakgrunden är en andlig reformrörelse på 1400-talet, se böhmiska bröder. Ättlingar till dessa bröder kom som flyktingar 1722 till adelsgodset Berthelsdorf (nära Dresden). Godset ägdes av Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, som upplät mark åt dem till en koloni; den fick namnet Herrnhut (förklarat som unter des Herrn Hut, 'under Herrens skydd', och auf des Herrn Hut, 'som Herrens vaktpost').

Kolonialism

Kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium. Termen används ibland om t.ex. antikens Grekland och det romerska riket, men i dag oftast som samlingsbegrepp för de europeiska nationalstaternas utomeuropeiska erövringar; även USA och Japan var emellertid under en period kolonialmakter.

Ekologism

Ekologism kallas politiska åskådningar som särskilt betonar människans och samhällets plats i naturen. En deskriptiv ekologism betonar människans, samhällets och ekonomins ömtåliga beroende av biosfären och naturresurserna, medan mer preskriptiva och radikala former av ekologism menar att människan och samhället bör ta minsta möjliga utrymme i biosfären.

Ekologism bör inte betraktas som synonymt med grön politisk filosofi, då den senare vanligen rymmer en hel del antaganden och värderingar som inte är en självklar del av en ekologism.

Tantrism

Tantrism, den typ av indisk religiositet som är formulerad i tantratexterna. Tantrismen framträder som en mäktig strömning inom både hinduism och buddhism (vajrayana), som får full kraft fr.o.m. senare delen av första årtusendet e.Kr. I centrum står meditativa och rituella metoder att nå fulländning. Inom sig bär utövaren (sadhaka) tillvarons alla polärt motsatta krafter (gott–ont, manligt–kvinnligt osv.). Dessa krafter tar i tantrisk mytologi och bildkonst gestalt av gudomliga och demoniska väsen.

Fotoperiodism

Fotoperiodism, styrning av fysiologiska reaktioner genom längden hos dygnets ljus- och mörkerperioder (dag resp. natt). Fotoperiodiskt styrda reaktioner är hos växter bl.a. blomning, blad- och skottillväxt, bladfällning och frögroning, hos djur bl.a. flyttning och fortplantning. Temperatur och näringstillgång m.m. kan i viss utsträckning också påverka dessa reaktioner.

Eskapism

Eskapism (eng. escapism 'verklighetsflykt', av escape 'fly'). I den anglosaxsiska världen började eskapism under mellankrigstiden användas som benämning på en flykt undan rutinmässiga eller på annat sätt påfrestande uppgifter, i sista hand undan det sociala ansvaret. I början av 1940-talet upptogs ordet med denna moraliska innebörd i vårt språk. Enfaldiga underhållningsfilmer och veckopressens societetsspalter eller berättelser om lyckligt uppfyllda önskedrömmar hörde till det som ansågs ge särskild näring åt eskapismen.

Platonism

Platonism, i vidaste bemärkelse de filosofiska läror som omfattades av Platon och av alla dem som fört hans tankar vidare eller ansett sig göra det. I trängre bemärkelse skiljer man mellan platonism och nyplatonism. I äldre tid gjordes inte denna distinktion. Filosofer och teologer hade långt in på medeltiden mycket begränsad kännedom om Platons egna skrifter. Hans filosofi tolkades då ganska allmänt i enlighet med specifikt nyplatonska idéer. Så var länge fallet också sedan Marsilio Ficino givit studiet av de platonska skrifterna en renässans genom att översätta dem till latin.

Utilitarism

Utilitarism är en nyttomoral, moralisk doktrin som innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. Mer slagordsmässiga formuleringar är att man skall eftersträva "största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer" eller att man skall "maximera den allmänna välfärden".

Associationism

Associationism, filosofiskt system som utvecklades under 1600- och 1700-talen av brittiska filosofer, bland andra Locke, Hume och Hartley. Dessa s.k. brittiska associationister betraktade association som en grundläggande process som kunde användas för att analysera och förklara allt mentalt skeende. En av målsättningarna var att försöka finna och formulera olika associationslagar. Via brittiska associationister som John Stuart Mill och Alexander Bain kom associationismen att starkt påverka den under senare hälften av 1800-talet begynnande vetenskapliga psykologin.

Akayism

Akayism är konstnären Akays gatukonstprojekt i Stockholm. Bland de av hans projekt som väckt uppmärksamhet finns det lilla huset på klippan mitt bland motorvägarna, och de stora vita bokstavsbrädorna under Solnabron, som folk fortfarande efter minst ett helt år (våren 2005) bygger om till nya ord fast Akay tröttnat på att dokumentera vad som händer med det. Många av hans projekt har genomförts tillsammans med andra gatukonstnärer, främst Adams och Klisterpeter.

Nyhumanism

Nyhumanism, riktning inom vetenskap, konst, litteratur och pedagogik under 1700-talets senare del och början av 1800-talet, som åsyftade en fördjupad kunskap om den klassiska antiken, främst grekisk och latinsk filologi. Nyhumanismen vände sig mot teologväldet och upplysningsutilismen. Den var framför allt en tysk företeelse, med företrädare som Winckelmann, Herder, Wilhelm von Humboldt och även Goethe och Schiller; i Sverige räknas Tegnér som den främste.

Monofysitism

Monofysitism (av sengrek. monophysitai 'anhängare av läran om en natur', av mono- och grek. physis 'natur'), läran att hos Kristus endast finns en enda (gudomlig–mänsklig) natur. Uttrycket uppkom under 400-talets kristologiska strider i motsats till Nestorios tvånaturslära (dyofysitism). Vid kyrkomötet i Chalcedon 451 fastslogs det att Kristus är en person i två naturer (en gudomlig och en mänsklig); då uppstod en kraftig reaktion bland dem som ansåg att konciliet gått Nestorios till mötes. De bildade från 500-talet en kyrklig gemenskap av s.k.

Minoritetsparlamentarism

Minoritetsparlamentarism, förhållandet att regeringen i ett parlamentariskt system inte har egen parlamentsmajoritet utan måste lita till stöd från andra partier. I länder med proportionellt valsystem är minoritetsparlamentarism vanlig. Sverige styrdes 1920–36 av minoritetsregeringar. Efter enkammarriksdagens införande 1971 har förhållandet varit detsamma utom under Fälldins två första ministärer (1976–78 och 1979–81).

Zoroastrism

Zoroastrism (efter religionsstiftaren Zarathustra, grek. Zoroaster) eller mazdaism (efter den högste guden Ahura Mazda), den äldsta kända religionsformen hos de iransktalande folken. Termerna används som samlingsbenämningar på iransk religion alltsedan Zarathustra. Redan från början av det första årtusendet f.Kr. kom zoroastrismen att sätta sin prägel på nuvarande Iran, Afghanistan och sydvästra Centralasien. Ursprunget till zoroastrismen är höljt i dunkel, men i de tidigaste texterna, Gathasångerna i zoroastrismens heliga urkund Avesta, är Zarathustra den viktigaste personen.

Jediism

Jediism är en nonteistisk religion som uppkommit ur Star Wars-filmerna. I Storbritannien finns det många som säger sig tillhöra jedi och Office for National Statistics har därför tagit upp jedi som en egen religion i folkbokföringen.

Religionen har ingen grundare och ingen egentlig struktur. Däremot finns ett "Temple of the Jedi Order" registrerat i Texas (2005) med ett utarbetat regelsystem, "The 16 Teachings of the Jedi".

Extremliberalism

Extremliberalism är ett antal nyliberala rörelser som förespråkar en radikal förändring av samhället. Då man ser allt statligt och politiskt inflytande som tyranni så vill man införa en utopisk statsbildning som kallas nattväktarstaten. Kortfattat består en nattväktarstat endast av polis, försvarsmakt och rättväsende. Grupper som förespåkar en sådana stat är bland annat: