Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Extremliberalism

Extremliberalism är ett antal nyliberala rörelser som förespråkar en radikal förändring av samhället. Då man ser allt statligt och politiskt inflytande som tyranni så vill man införa en utopisk statsbildning som kallas nattväktarstaten. Kortfattat består en nattväktarstat endast av polis, försvarsmakt och rättväsende. Grupper som förespåkar en sådana stat är bland annat:

Historism

Historism, ibland även benämnt historicism, en form av humanistiskt tänkande som hävdar att verkligheten är historiskt betingad och att en företeelse i en tid endast kan förstås genom ett studium av dess utveckling. Historismen fick stort inflytande vid universiteten under 1800-talet, då ett flertal discipliner inriktades mot studiet av den förflutna utvecklingen. Applicerad på historievetenskapen inriktades studiet mot mänskliga motiv för historiska handlingar och kom därmed att koncentreras på unika politiska händelser.

Minimalism

Minimalism (eng., av minimal art resp. minimal music), riktning inom konsten som växte fram i USA under 1960-talet med målsättningen att i konstverket eliminera allt uttryck för upphovsmannens egen person. Minimalismen var en av flera reaktioner mot den abstrakta expressionismen, som just ställde det skapande subjektet i centrum, och många minimalister polemiserade mot måleriet och arbetade huvudsakligen med skulptur.

Boströmianism

Boströmianism, filosofiskt system, uppkallat efter sin upphovsman Christopher Jacob Boström. Boströmianismen var det enda originella filosofiska system som uppstod i Sverige under 1800-talet. Den kom genom Boströms lärjungar att dominera svensk universitetsfilosofi under hela senare delen av seklet.

Futurism

Futurism, radikal idé- och kulturströmning i Italien som hade sin största betydelse under 1910-talet, då den även fick efterföljare i andra länder, främst i Ryssland. Rörelsens grundare och ledare var författaren F.T. Marinetti, som 20 februari 1909 publicerade futurismens manifest i Le Figaro. Rörelsens vida ambitioner framgår av de talrika manifest inom kulturlivets alla områden och inom politiken som publicerades under de följande åren.

Klientelism

Klientelism, term som har sina rötter i det antika klientbegreppet och betecknar olika sätt att bygga upp och politiskt utnyttja klientrelationer. Generellt utmärks klientelismen av att den är organisationscentrerad. Organisationens ledning kan hålla samman klientelet genom att både utnyttja gemensamma intressen och utdela eller undanhålla favörer och hot. I den moderna klientelismen är partimaskinen och dess "boss" centrala begrepp. Valsystem som främjar konkurrens inom politiska partier sägs ge utrymme för klientelism eller "patronage".

Magnetism

Magnetism, fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i t.ex. permanentmagneter orsakas av elektronernas rörelse kring atomkärnan och av deras egen "rotationsrörelse", spinn, som kan jämföras med en cirkulerande ström. Jordens magnetfält anses uppkomma genom strömningar i jordens inre.

Shintoism

Shintoismen är en viktig religion i Japan.

Shino, eller shintoismen är Japans inhemska och äldsta religion. Shinto betyder "gudarnas väg". Enligt denna religion härstammar de japanska kejsarna från solgudinnan.

Shintoismen har vid sidan av buddhismen haft ett avgörande inflytande på Japans historia och kultur.

Utmärkande för shintoismen är dess många ritualer och vördnad inför naturen och de döda.

Konfucianism

Konfucianism, en idétradition – benämnd efter Konfucius – som har spelat en central roll i Kinas kultur och samhällsliv under mer än två årtusenden och som har haft stor betydelse också i övriga Östasien. Då Konfucius redan tidigt blev föremål för en religiös kult kan man säga att konfucianismen också har en religiös sida.

Etnocentrism

Etnocentrism (eng. ethnocentrism, av etno- och centrum), benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i premisser och värdesystem formade i det egna kultursystemet. Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är unik och central. Ett inslag är ofta en tendens att negligera eller förringa såväl värdesystem och normer som historiska processer och skeenden i andra kulturer.

Hermafroditism

Hermafroditism hos människan

Hermafroditism, hos människa intermediär könsutveckling hos kvinna resp. man. Vid äkta hermafroditism finns såväl äggstocks- som testikelvävnad hos en och samma person, vars könskromosomuppsättning oftast är kvinnlig.

Nykeynesianism

Nykeynesianism, sedan 1980-talet framträdande nationalekonomisk forskningsriktning inom makroekonomisk teori. I likhet med keynesianerna anser nykeynesianerna att arbetslöshet är ett centralt problem, att en aktiv stabiliseringspolitik är önskvärd och att även penningpolitik kan ge realekonomiska effekter. Dessa synpunkter går tvärtemot ny klassisk makroteori och den reala konjunkturteorin.

Paleomagnetism

Paleomagnetism, studiet av jordens magnetfält och dess variation under geologisk tid. När magmatiska bergarter stelnar och kristalliserar orienterar sig magnetiska mineral, främst järnoxider, efter det rådande jordmagnetiska fältet. En kvardröjande (remanent) magnetism bevaras i bergarten, och dess riktning och intensitet kan mätas med känsliga instrument. Genom att mäta bergartsprov vars orientering man noterat i fält får man en bild av det jordmagnetiska fältets orientering då bergarten bildades.

Kalvinism

Kalvinism, en kyrkohistorisk benämning på den del av protestantismen som präglats av Jean Calvin. På den europeiska kontinenten och i Sydafrika används nu hellre uttrycket reformerta kyrkor och i den engelskspråkiga världen presbyterianska kyrkor. Kalvinism och lutherdom har intagit olika ståndpunkter i ett flertal tros- och kyrkoordningsfrågor, t.ex. bibelsyn, gudsbild, sakramentslära och livsstil, och har därför till att börja med bekämpat varandra. Den nederländska Dordrechtsynodens (1618–19) beslut är ett exempel på en normerande reformert bekännelse.

Nykolonialism

Nykolonialism, begrepp som uppkom i samband med avkoloniseringsprocessen som ett uttryck för den frustration många av de nya staterna, särskilt i Afrika, upplevde. Självständigheten innebar inte något större handlingsutrymme för de postkoloniala regimerna, eftersom resurserna var knappa och dessutom föreföll att krympa på grund av en ogynnsam prisutveckling för flertalet råvaror.

Göticism

göticism, kulturell rörelse med särskilt fäste i Norden. Dess svenska anhängare hävdade ursprungligen att de forna goterna som "göter" hade haft sitt urhem i Sverige, medan man i Danmark gärna identifierade dem som "jutar". Enligt båda uppfattningarna skulle alltså de ostrogoter som under Teoderik den store (d. 525) tog makten i romarriket ha varit ättlingar av en från Norden utvandrad stam.

Försvarsmekanism

Försvarsmekanism, ett av de centrala begreppen i psykoanalysens teoribyggnad. Freud upptäckte tidigt att hans patienter under behandlingen gjorde motstånd mot insikt. De värnade om det sinneslugn som insikten skulle ha berövat dem. Motståndskrafterna fick beteckningen försvar. Försvarsmekanismerna aktiveras, enligt psykoanalytisk teori, av ångestsignaler när oacceptabla impulser kommer nära medvetandetröskeln. Till en början uppfattade Freud bortträngning, dvs. direkt uteslutning ur det medvetna upplevandet, som den allt dominerande försvarsmekanismen.

Artism

Artism, eller Specicism, är åskådningen att kreatur kan indelas i arter med olika värde, där den egna arten tillmäts ett högre värde. Synsättet legitimerar att den egna arten gynnas på andras bekostnad. Ibland kan artism emellertid användas om synsätt som strikt sett inte uppfyller dessa kriterier, men i de flesta fall är "främmandartfientlighet" ett mer adekvat uttryck i dessa fall.

Katastrofism

Katastrofism, uppfattning inom geologin vid 1800-talets början om att jordens utveckling kännetecknats av en serie omvälvande händelser, katastrofer. Georges Cuvier menade i ett stort arbete 1812 ("Recherches sur les ossemens fossiles", vars inledning finns i svensk översättning: "Idéer om orsakerna till jordytans närvarande form och om de revolutioner den undergått") att jorden genomgått en rad hastiga och våldsamma översvämningar, som begravt hela djurarter eller ett lands hela djurvärld. Något oegentligt togs detta som ett försvar för den bibliska syndaflodens roll som geologisk faktor.

Mandeism

Mandeism, mandéernas religion. Mandeismen har en gnostisk prägel. I sina äldsta skikt härrör den från senantiken och innehåller judiska, kristna, babyloniska och iranska element. Johannes Döparen spelar en viktig roll, däremot inte Jesus. Det finns ett särskilt prästerskap. Det viktigaste sakramentet är dopet, som kan upprepas många gånger och som måste ske i rinnande ("levande") vatten (yardna, eg. 'Jordan'). Andra ceremonier utförs i en muromgärdad kulthydda. Åskådningen är utpräglat dualistisk som i andra gnostiska system, särskilt manikeismen.

Autism

Autism, kontaktstörning som präglas av självförsjunkenhet, otillgänglighet och opåverkbarhet. Autism förekommer i två former, schizofren autism och infantil autism, vilka inte har något samband med varandra. Autismen kan delas in i schizofren autism och infantil autism.