Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Paleomagnetism

Paleomagnetism, studiet av jordens magnetfält och dess variation under geologisk tid. När magmatiska bergarter stelnar och kristalliserar orienterar sig magnetiska mineral, främst järnoxider, efter det rådande jordmagnetiska fältet. En kvardröjande (remanent) magnetism bevaras i bergarten, och dess riktning och intensitet kan mätas med känsliga instrument. Genom att mäta bergartsprov vars orientering man noterat i fält får man en bild av det jordmagnetiska fältets orientering då bergarten bildades.

Korporativism

Korporativism (av senlat. corporati'vus, av lat. co'rporo 'göra till kropp', 'förse med kropp', av co_rpus 'kropp'), korporatism, dels en politisk åskådning, dels en benämning på faktiska egenskaper och tendenser i politiska system. Som åskådning präglas korporativismen av att den betonar individernas roller i yrkeslivet. Om näringslivets olika grenar sammansluts i korporationer och om korporationerna under statens ledning får förvalta gemensamma angelägenheter, anses det liberala samhällets planlöshet kunna undvikas.

Naivism

Naivism (av fr. naïf 'okonstlad', 'barnslig', av lat. nativus 'ursprunglig', 'naturlig', '(med)född', av natus 'född', av nascor 'födas'), stiltendens i 1900-talets konst, som medvetet tar upp drag och verkningsmedel karakteristiska för barnteckningar och för en del självlärda "söndagsmålares" bilder och som ofta är inspirerad av stamfolkskonst och folkkonst samt av vissa mentalsjukas bilder; jämför med naiv konst. En förutsättning låg i den redan strax efter 1800 märkbara reaktionen, bl.a.

Realism

Realism är i allmän betydelse verklighetssinne, medvetenhet om det faktiskt föreliggande, om det som har realitet. Att vara realist är att ta hänsyn till det faktiskt föreliggande och avstå från att bygga på spekulationer. I mer speciell betydelse avses dels verklighetsskildrande riktningar inom konst och litteratur, dels filosofiska ståndpunkter där synen på verkligheten är det avgörande.

Konformism

Konformism, beteende inriktat på att vara i harmoni med och efterleva de regler och normer som råder i den grupp eller i det samhälle man tillhör och identifierar sig med. Den konforme strävar å ena sidan efter att uppfylla rådande målsättningar och normer, men är å andra sidan noga med att inte överskrida dessa, t.ex. genom att prestera bättre än det normala. Jantelagen utgör ett gott exempel på regler för konformt beteende.

Platonism

Platonism, i vidaste bemärkelse de filosofiska läror som omfattades av Platon och av alla dem som fört hans tankar vidare eller ansett sig göra det. I trängre bemärkelse skiljer man mellan platonism och nyplatonism. I äldre tid gjordes inte denna distinktion. Filosofer och teologer hade långt in på medeltiden mycket begränsad kännedom om Platons egna skrifter. Hans filosofi tolkades då ganska allmänt i enlighet med specifikt nyplatonska idéer. Så var länge fallet också sedan Marsilio Ficino givit studiet av de platonska skrifterna en renässans genom att översätta dem till latin.

Nymalthusianism

Nymalthusianism, befolkningspolitisk rörelse med ursprung i The Malthusian League, ett sällskap bildat i London 1877 med efterföljare i Nederländerna och Tyskland följande årtionde. Den omedelbara bakgrunden var det samband man ansåg sig se mellan stora barnkullar och fattigdom. Utgående från den av Thomas Robert Malthus framlagda satsen att befolkningar tenderar att föröka sig snabbare än vad deras näringsunderlag kan bringas att växa tog nymalthusianerna det då radikala steget att förorda preventivmedel och började inrätta kliniker för rådgivning.

Akmeism

Akmeism, riktning i den ryska poesin kring 1910. Mot symbolismens överförfining och prästerliga attityd uppträdde i 1910-talets Petersburg en rad yngre poeter, t.ex. Nikolaj Gumiljov, Anna Achmatova och Osip Mandelsjtam, i det s.k. poetgillet. Deras utgångspunkt var det vardagliga livets poesi, yrkesskicklighetens glädje och ordet befriat från alla översinnliga budskap.

Fallibilism

Fallibilism, inom filosofin åsikten att misstag om vad som är sant aldrig kan uteslutas. Alla påståenden, även vetenskapliga, kan därför behöva korrigeras. Detta innebär inte ett förnekande av möjligheten till kunskap, dvs. ett försanthållande på goda grunder av sanna påståenden, men det är alltid möjligt att det vi på goda grunder tror är sant visar sig vara falskt. Åsikten, som inte bör förväxlas med den relativistiska tanken att det inte finns några (absoluta) sanningar, är i dag ganska allmänt omfattad. Termen är bl.a. förknippad med Charles S. Peirce och Karl Popper.

Eufemism

Eufemism (grek. euph\mismos, av eu- och grek. phm 'tal'), förskönande eller beslöjande omskrivning för ett anstötligt eller oangenämt ord. Bruket av eufemismer för företeelser som i ett visst samhälle upplevs som obehagliga, äckliga eller skrämmande, t.ex. döden, naturbehoven eller de onda makterna, är allmänt utbrett, men under vissa tidsperioder utvidgas användningsområdet betydligt. Preciositeten i Frankrike på 1600-talet och viktorianismen i England på 1800-talet ersatte konkreta och folkliga benämningar med doftlösa eufemismer.

Absolutism

Absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är oberoende av människors kunskap eller värderingar och därför är eviga och oföränderliga. Motsatsen är relativism.

Absolutism, total avhållsamhet från bruk av alkohol, eller den riktning inom nykterhetsrörelsen som förordar sådan för sina medlemmar.

Nyhumanism

Nyhumanism, riktning inom vetenskap, konst, litteratur och pedagogik under 1700-talets senare del och början av 1800-talet, som åsyftade en fördjupad kunskap om den klassiska antiken, främst grekisk och latinsk filologi. Nyhumanismen vände sig mot teologväldet och upplysningsutilismen. Den var framför allt en tysk företeelse, med företrädare som Winckelmann, Herder, Wilhelm von Humboldt och även Goethe och Schiller; i Sverige räknas Tegnér som den främste.

Autism

Autism, kontaktstörning som präglas av självförsjunkenhet, otillgänglighet och opåverkbarhet. Autism förekommer i två former, schizofren autism och infantil autism, vilka inte har något samband med varandra. Autismen kan delas in i schizofren autism och infantil autism.

Konventionalism

Konventionalism (av konventionell).

Konventionalism inom vetenskapsfilosofi

I vetenskapsfilosofin: uppfattningen att vetenskapliga lagar och teorier inte är sanna eller falska utan konventioner som forskarna väljer bland olika möjliga sätt att beskriva världen. Liksom beträffande konventioner i allmänhet finns det bättre och sämre val. Enligt konventionalismen bör den teori väljas som ger den enklaste och kraftfullaste förklaringen av fenomenen. Konventionalismen formulerades först av Poincaré men finns exempelvis också i Machs och Duhems arbeten.

Fotorealism

Fotorealism, superrealism, hyperrealism, konst som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi. Fotorealismen, som har sina rötter i popkonsten, florerade framför allt i USA på 1960- och 1970-talen. I vissa fall utfördes målningarna ovanpå ett fotografi som kopierats på en specialpreparerad duk. Malcolm Morley, en av de första fotorealisterna, utgick från fyrfärgsreproduktioner av fotografier; hans målningar påminner om bilder i resebroschyrer. I Sverige arbetade bl.a.

Extremliberalism

Extremliberalism är ett antal nyliberala rörelser som förespråkar en radikal förändring av samhället. Då man ser allt statligt och politiskt inflytande som tyranni så vill man införa en utopisk statsbildning som kallas nattväktarstaten. Kortfattat består en nattväktarstat endast av polis, försvarsmakt och rättväsende. Grupper som förespåkar en sådana stat är bland annat:

Fordism

Fordism, begrepp som populariserades under 1920-talet av Henry Ford själv. Det anspelade på kombinationen av massproduktion – i synnerhet det löpande bandet – och masskonsumtion. Genom Michel Agliettas (f. 1940) studie av den amerikanska kapitalismen, Régulation et crises du capitalisme: L'Expérience des États-Unis (1976), och bildandet av den "reguleringsteoretiska" skolan i Frankrike, kom begreppet att få ett nytt liv.

Globalism

Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra. I allmänt språkbruk har Globalisering kommit att syfta på den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier.

Epifenomenalism

Epifenomenalism, filosofisk teori om medvetandets natur. Teorin hävdar att medvetandet är ett epifenomen (en overksam bieffekt) till hjärnans fysikaliska aktiviteter. De mentala upplevelserna orsakas av hjärnans verksamhet, men det är bara illusion att medvetandet kan påverka de fysikaliska processerna. Medvetandet liknas vid en skugga till kroppen som följer dess rörelser men som inte på något sätt kan styra den. Teorin förfäktades framför allt av Thomas H. Huxley.

Kommersialism

Kommensalism (av fr. commensal/medeltidslat. commensa'lis, av lat. com-, se kon-, och mensa'lis 'som hör till ett bord', av me'nsa 'bord'), form av samlevnad mellan två organismer tillhörande olika arter där den ena parten drar fördel av förhållandet medan den andra inte alls påverkas.

Yazdanism

Yazdanismen (kurdiska yazdân, värdig att dyrkas) är en monoteistisk religion som har tagit till sig element från judendom, kristendom, islam och zoroastrism. Centralt står läran om den fallna ängeln som har förlåtits av Gud och som är föremål för dyrkan. Yazidierna kallar denne Melek Taus, påfågeln, och bilder av påfågeln användes i kulten.