Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Mandeism

Mandeism, mandéernas religion. Mandeismen har en gnostisk prägel. I sina äldsta skikt härrör den från senantiken och innehåller judiska, kristna, babyloniska och iranska element. Johannes Döparen spelar en viktig roll, däremot inte Jesus. Det finns ett särskilt prästerskap. Det viktigaste sakramentet är dopet, som kan upprepas många gånger och som måste ske i rinnande ("levande") vatten (yardna, eg. 'Jordan'). Andra ceremonier utförs i en muromgärdad kulthydda. Åskådningen är utpräglat dualistisk som i andra gnostiska system, särskilt manikeismen.

Feminism

Feminism, var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna. Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. I Sverige introducerade Frida Steenhoff termen i föredraget "Feminismens moral" 1903, men det var först i samband med den nya kvinnorörelsen under 1970-talet som den kom i allmänt bruk. Feminism betecknade i Sverige länge en radikalare hållning än t.ex. kvinnosakskamp och jämställdhetspolitik.

Fyrtiotalism

Fyrtiotalism, samlingsbeteckning för skilda tendenser i den svenska litteraturen från senare hälften av 1940-talet, då den litterära modernismen fick sitt definitiva genombrott. Det som kallats fyrtiotalism har visserligen att göra med den nya författargenerationens gemensamma erfarenheter under beredskapsåren, men enhetligheten har överdrivits. Stilmässigt finns föga som förenar.

Nykantianism

Nykantianism, rikt differentierad, huvudsakligen tysk tankeströmning i 1800- och 1900-talens filosofi med tyngdpunkt under tiden 1870–1920 men med avläggare in i våra dagar. Riktningen var uppdelad i ett flertal skolor, som både samverkade och bekämpade varandra och som främst förenades av en strävan att bedriva filosofi som vetenskap under tillämpande av Kants och den kritiska filosofins metoder. I liknande bemärkelse används därför också termen neokriticism.

Baptism

Baptism, internationell protestantisk samfunds- och församlingsrörelse. Barndopet avvisas, och det hävdas att enbart människor som bekänner personlig tro på Kristus bör döpas. Dopet sker genom nedsänkning i vatten. Det förekommer två tolkningar av dopets innebörd, en renodlat reformert (dopet som symbolisk bekännelsehandling) och en mera allmänkyrklig (dopet som ett sakrament). Den döpte blir genom dopet medlem av en troendeförsamling. Baptismen hävdar den lokala församlingens rätt till frihet från statlig och kyrklig överhöghet.

Satanism

Satanism (uppkallad efter Satan) avser dyrkan av djävulen och det onda. Om äldre tiders tro på förbund med djävulen (t.ex. djävulsförskrivning, häxor och häxprocesser). En till djävulen riktad kult finns omtalad sedan medeltiden; från 1600-talet berättas om "svarta mässor" och dylikt. Ibland har det handlat om en medvetet antikristen kult (skändande av nattvardsbrödet, trampande på korset etc.). Sanningen i dessa historier kan ofta betvivlas.

Dekonstruktivism

Dekonstruktivism, arkitekturriktning från 1980-talet, kännetecknad av bl.a. överlagringar av enkla geometriska former i komplexa mönster, ett slags upplöst och splittrad modernism. Dekonstruktivismen har påverkats både av 1920-talets sovjetiska arkitektur och av Jacques Derridas filosofi. Till riktningen kan räknas arkitekter som Peter Eisenman, Frank Gehry, Zaha Hadid, Rem Koolhaas och Bernard Tschumi.

Fenomenalism

Fenomenalism kan delas in inom onotologi och som kunskapsteorin.

Fenomenalism (ontologin)

Uppfattningen att det enda som existerar är fenomenen, varmed vanligen förstås de psykiska fenomenen, medvetandeinnehållen. Ibland tänker man sig dock att fenomenen i vissa kombinationer är att betrakta som fysiska, i andra som psykiska.

Fenomenalism (kunskapsteorin)

Åsikten att det enda om vilket vi kan uppnå (empirisk) kunskap är fenomenen (=det i medvetandet givna), ofta fattade i motsättning till noumen eller ting i sig.

 

Energimetabolism

Energimetabolism, energiomsättning, den del av ämnesomsättningen hos levande organismer i vilken energi frigörs och används för t.ex. syntes av cellens makromolekylära beståndsdelar, transport av kemiska ämnen över membraner och muskelkontraktion. Energimetabolismens kemiska reaktioner beskrivs i den gren av biokemin som betecknas bioenergetik.

Polymorfism

Polymorfism, mångformighet, fenomenet att individerna i en population förekommer i två eller fler tydligt skilda former, morfer, med olika utseenden eller fysiologiska egenskaper. Jfr dimorfism. Även t.ex. organ, proteiner och gener kan vara polymorfa. De olika morferna kan vara framkallade av miljön men beror vanligen på att generna för de polymorfa egenskaperna finns i olika versioner, s.k. alleler. Så har t.ex. olika individer av arten trädgårdssnäcka olika grundfärg och 0–5 mörka band.

Pseudohermafroditism

Tillstånd där könskörtlarna är av det ena könet och de yttre könsdelarna av det andra könet. En kvinnlig pseudohermafrodit har äggstockar, men de yttre könsdelarna är utvecklade i manlig riktning. Orsaken är överproduktion av manliga könshormoner hos fostret p.g.a. en ärftligt betingad enzymdefekt. En manlig pseudohermafrodit har testiklar, men den manliga könsutvecklingen är bristfällig p.g.a. defekt bildning eller verkan av testosteron under fosterlivet. Pseudohermafroditism förekommer också hos djur, särskilt hos svin och get.

Endemism

Endemism (av grek. endmios 'inhemsk'), förekomst inom ett enda område av en växt- eller djurart (även högre eller lägre enhet, såsom familj, släkte eller underart); denna sägs då vara endemisk för området i fråga. Arten kan antingen ha uppkommit i området (ur tidigare anmödrar) och sedan inte spritts vidare eller ha dött ut i alla andra områden. Reliktendemer är arter vilkas anmödrar haft en vidare utbredning, t.ex. tuataran på öar intill Nya Zeeland eller ginkgoträdet i Kina.

Lakonism

Lakonism, kort och kärnfullt uttryckssätt som ansågs känneteckna spartanerna. Ett senare berömt exempel är Julius Caesars rapport om segern vid Zela år 47 f.Kr.: "Veni, vidi, vici" ('Jag kom, jag såg, jag segrade'). Kända för sina lakonismer är islänningasagorna och den poetiska Eddan.

Könsdimorfism

Könsdimorfism, olikheter i utseende och beteende mellan hanar och honor av samma art. I extrema fall kan hanarna vara mindre utvecklade och leva som parasiter på honorna, men vanligen är de större och starkare. Hos vissa arter utvecklar hanarna iögonfallande prydnader, som praktdräkt hos fåglar och hornkronor hos hjortdjur. Polygama arter, där konkurrensen mellan hanarna är hård, visar mer utpräglad könsdimorfism än monogama arter. Hos människan bidrar sekundära könskaraktärer som behåring, röstläge och fettansättning till könsdimorfismen.

Eutyreoidism

Eutyreoidism (nylat. euthyroidismus, av eu- och thyreoidea 'sköldkörtel'), kliniskt uttryck som betyder att insöndringen av hormoner från sköldkörteln ligger på normal nivå. Bedömningen sker på basen av symtombild, fynd vid undersökningen av patienten samt koncentrationen i blodet av sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T3), tyroxin (T4) samt tyreoideastimulerande hormon (TSH) från adenohypofysen.

Nestorianism

Nestorianism är en riktning inom kristendomen.

Patriarken av Konstantinopel, Nestorius (cirka 381–451), som tillhörde den antiokenska skolan, gjorde en skarp åtskillnad mellan Kristi gudomliga och mänskliga natur, och menade att dessa hade existerat skilda från varandra i honom.

Jungfru Maria skulle därmed inte vara Gudaföderska (grekiska Theotokos) utan enbart Kristusföderska (grekiska Christotokos). Denna lära fördömdes på konciliet i Efesos 431 och Nestorios slutade sina dagar i egyptisk exil.

Vorticism

Vorticism avser brittisk modernistisk litterär och konstnärlig rörelse, som hade sin höjdpunkt 1912–15. Vorticismen hyllade kraftutvecklingen och energin i det nya maskinsamhället och reagerade mot 1800-talets sentimentalitet. Bland vorticisterna märks Wyndham Lewis, Ezra Pound och Henri Gaudier-Brzeska. År 1914–15 gav man ut tidskriften Blast. Översättningar i urval av gruppens dikter finns i "Vortex" (1990).

Gnosticism

Gnosticism, en religiös dualistisk rörelse för vilken gnosis är en nödvändig förutsättning för frälsning. "Gnosticism" används ofta som samlande namn för vissa rörelser som växte fram huvudsakligen inom kristendomen under århundradena närmast efter Kr.f. Troligt är dock att förkristen gnosticism funnits, i varje fall "gnostiskt" klimat och "gnostiskt" språkbruk. Frågan om gnosticismens bakgrund är alltså inte löst. Gnosticismen har vissa likheter med buddhismen men måste ha vuxit fram i en miljö där judendomen, kanske i avvikande form, spelat en roll.

Mentalism

Mentalism delas in i två områden, filosofisk mentalism och språkfilosofisk mentalism.

Filosofisk mentalism

Filosofisk mentalism (av fr. mental), filosofisk term för uppfattningen att allt verkligt är av i grunden mental, andlig eller tankemässig natur.

Språkfilosofisk mentalism

Språkfilosofisk mentalism (av fr. mental), inom språkfilosofin en ståndpunkt som vänder sig mot tanken att språkets natur och de språkliga företeelsernas mening och funktion kan förstås och klarläggas uteslutande genom yttre, intersubjektivt åtkomliga iakttagelser.