Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Antitrinitarism

Antitrinitarism är en riktning inom kristendomen och beteckning för de kristna grupper och kyrkor som förnekar den, inom den så kallade "klassiska kristna kyrkans" lära om Treenigheten (se Kritik mot Treenighetsläran). Man avvisar doktrinen att Bibelns Gud skulle vara tre hypostaser eller personer - Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur) och Anden (Den Helige Ande) - i ett och samma väsen, såsom inom trinitarisk teologi.

Instrumentalism

Instrumentalism, inom filosofin och vetenskapsteorin åsikten att de vetenskapliga begreppen inte står för något verkligt existerande utan bara är tankeinstrument för att vi skall kunna fatta bättre beslut och göra säkrare förutsägelser. Teoretiska termer som "neutrino", "inflation" och "tvångsneuros" refererar enligt instrumentalismen inte till delar av verkligheten utan är bara användbara fiktioner med vilkas hjälp erfarenheten kan organiseras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt.

Analfabetism

Analfabetism, oförmåga att läsa och skriva. I nutida i-länder med obligatorisk skolgång är total okunskap om skriften mycket ovanlig. Därför talar exempelvis UNESCO i stället om "oförmåga att med förståelse läsa och skriva en enkel redogörelse av betydelse för ens dagliga liv". Med en definition grundad härpå räknar UNESCO med att 40–50 % av jordens vuxna befolkning är analfabeter. Med nödvändighet osäkra skattningar anger 70–80 % i Afrika, 40–60 % i Asien, 20–30 % i Sydamerika, 10 % i Nordamerika och 5–10 % i Europa.

Skotism

Skotism, den medeltida (och moderna) riktning som filosofiskt ansluter till Johannes Duns Scotus. Skotismen omhuldades främst bland franciskanerna och accepterades av dem vid generalkapitlet i Toledo 1633. Filosofiskt ser skotismen frågan om "varat som vara" som den centrala. Den grundläggande individuationsprincipen är inte materian, utan en positiv perfektion som betecknas med den från Duns Scotus hämtade termen haecceitas. Bland skotismens tidiga företrädare kan nämnas Luke Wadding (d.

Diffusionism

Diffusionism, en riktning inom kultur- och socialantropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning. Begreppet diffusion lanserades på 1870-talet av E.B. Tylor som en av de möjliga förklaringarna till förekomsten av likartade kulturelement i skilda geografiska områden.

Arkaism

Arkaism, ålderdomligt drag som bevarats i språket, t.ex. i stående uttryck som dagsens sanning (dagsens är en äldre genitivform av dagen) eller i en dialekt, t.ex. den bevarade böjningen av substantiv i tre eller fyra kasus i vissa dalmål; även om ålderdomliga uttrycksformer som valts av en författare som medvetet stildrag, t.ex. hos Fröding Klunkom, Welam Welamsson (klunkom är första person pluralis av imperativ: 'låt oss klunka').

Nationalism

Nationalism (fr. nationalisme, av nation), tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende. Det sistnämnda antas i sin tur bara kunna uppnås genom kontroll av ett territorium, företrädesvis en suverän stat.

Shintoism

Shintoismen är en viktig religion i Japan.

Shino, eller shintoismen är Japans inhemska och äldsta religion. Shinto betyder "gudarnas väg". Enligt denna religion härstammar de japanska kejsarna från solgudinnan.

Shintoismen har vid sidan av buddhismen haft ett avgörande inflytande på Japans historia och kultur.

Utmärkande för shintoismen är dess många ritualer och vördnad inför naturen och de döda.

Socialism

Socialism (av social), benämning på såväl en uppsättning politiska ideal som rörelser eller partier som arbetar för att förverkliga dessa ideal. Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och ev. statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem.

Ekonomism

Ekonomism är ett begrepp sammansatt av ekonomi samt det samlande begreppet -ism för skolbildning eller trosriktning. Det används numera i nedsättande syfte när hushållningsaspekter tas med i bedömningen inför olika beslut i samhället. Ofta besvaras och avfärdas ekonomiska argument med att det bortser från andra aspekter, som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer.

Naturdeterminism

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Energimetabolism

Energimetabolism, energiomsättning, den del av ämnesomsättningen hos levande organismer i vilken energi frigörs och används för t.ex. syntes av cellens makromolekylära beståndsdelar, transport av kemiska ämnen över membraner och muskelkontraktion. Energimetabolismens kemiska reaktioner beskrivs i den gren av biokemin som betecknas bioenergetik.

Neokonfucianism

Neokonfucianism, västerländsk benämning på den filosofiska riktning som i egenskap av ett slags statsideologi präglat huvuddelen av det kinesiska tänkandet från medeltiden till 1900-talets början. Riktningen har haft ett enormt inflytande även utanför Kina, bl.a. i Japan och Korea.

Neodarwinism

Neodarwinism, nydarwinism, utvecklingsläran såsom den uppfattas efter upptäckten av genernas och kromosomernas struktur och funktion. Neodarwinismen bekräftar Darwins idéer om naturligt urval som evolutionens drivande mekanism men kan bättre förklara uppkomsten av den genetiska variation på vilken urvalet verkar.

Pseudohypoparatyreoidism

Pseudohypoparatyreoidism, medfödd defekt som utgörs av bristfälligt utnyttjande av bisköldkörtelhormon, vilket leder till sänkt kalciumhalt i blodet, störning av skelettutvecklingen och kortvuxenhet, grumling av ögonlinsen samt förkalkningar i hjärnan. Den biokemiska defekten består i försvagad signal i cellen när bisköldkörtelhormonet binds till sin membranreceptor. Genom behandling med vitamin D kan kalciumhalten i blodet normaliseras och komplikationer undvikas.

Neomarxism

Neomarxism, samhällsekonomisk inriktning som utvecklades under 1960-talet av främst Paul A. Baran och Paul M. Sweezy. Neomarxismen avviker från den klassiska och ortodoxa marxismen genom att inte basera sig på arbetsvärdeteorin och genom att betona kapitalismens roll i den fortsatta underutvecklingen av länderna i tredje världen. Dessutom ställde sig neomarxisterna kritiska till Sovjetunionen och övergav uppfattningen att industriarbetarklassen skulle vara den ledande revolutionära klassen.

Vorticism

Vorticism avser brittisk modernistisk litterär och konstnärlig rörelse, som hade sin höjdpunkt 1912–15. Vorticismen hyllade kraftutvecklingen och energin i det nya maskinsamhället och reagerade mot 1800-talets sentimentalitet. Bland vorticisterna märks Wyndham Lewis, Ezra Pound och Henri Gaudier-Brzeska. År 1914–15 gav man ut tidskriften Blast. Översättningar i urval av gruppens dikter finns i "Vortex" (1990).

Lakonism

Lakonism, kort och kärnfullt uttryckssätt som ansågs känneteckna spartanerna. Ett senare berömt exempel är Julius Caesars rapport om segern vid Zela år 47 f.Kr.: "Veni, vidi, vici" ('Jag kom, jag såg, jag segrade'). Kända för sina lakonismer är islänningasagorna och den poetiska Eddan.

Kalvinism

Kalvinism, en kyrkohistorisk benämning på den del av protestantismen som präglats av Jean Calvin. På den europeiska kontinenten och i Sydafrika används nu hellre uttrycket reformerta kyrkor och i den engelskspråkiga världen presbyterianska kyrkor. Kalvinism och lutherdom har intagit olika ståndpunkter i ett flertal tros- och kyrkoordningsfrågor, t.ex. bibelsyn, gudsbild, sakramentslära och livsstil, och har därför till att börja med bekämpat varandra. Den nederländska Dordrechtsynodens (1618–19) beslut är ett exempel på en normerande reformert bekännelse.

Despotism

Despotism, despoti, styrelseform där all statsmakt är samlad hos en viss person (en despot) eller en viss grupp, som utövar denna makt efter eget godtycke; total diktatur. Aristoteles använde despoti som beteckning för ett asiatiskt regeringssätt, där härskaren styrde sina undersåtar som slavar. Under 1500- och 1600-talen användes ordet inom europeisk statsteori, delvis för att rättfärdiga koloniala erövringar.

Diskbänksrealism

Diskbänksrealism, namn på socialt engagerade skildringar ur vardagslivet, främst använt i filmkritiken om brittisk film vid slutet av 1950-talet och början på 1960-talet. Proteströrelsen Free Cinema angrep de glättade filmerna, och Tony Richardson, Lindsay Anderson m.fl. skapade i stället fränt uppriktiga verk, ofta i samarbete med litteraturens "arga unga män". Så bygger t.ex. Richardsons film "Se dig om i vrede" (1959) på John Osbornes genombrottsdrama "Look back in Anger" (1956). "Lördagskväll och söndagsmorgon" (1960) av Karel Reisz tillhör riktningens mer berömda filmer.

Kulturmaterialism

Kulturmaterialism, teoretisk specialinriktning inom den kulturekologiska antropologin, vars främste företrädare är amerikanen Marvin Harris. Det grundläggande antagandet är att samhällets teknologi och ekonomiska system är bestämmande för kulturens utformning i stort, och att mänskliga kulturer förändras och utvecklas p.g.a. befolkningstryck, som nödvändiggör ny teknologi för att åstadkomma ökad födoproduktion.

Mandeism

Mandeism, mandéernas religion. Mandeismen har en gnostisk prägel. I sina äldsta skikt härrör den från senantiken och innehåller judiska, kristna, babyloniska och iranska element. Johannes Döparen spelar en viktig roll, däremot inte Jesus. Det finns ett särskilt prästerskap. Det viktigaste sakramentet är dopet, som kan upprepas många gånger och som måste ske i rinnande ("levande") vatten (yardna, eg. 'Jordan'). Andra ceremonier utförs i en muromgärdad kulthydda. Åskådningen är utpräglat dualistisk som i andra gnostiska system, särskilt manikeismen.