Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Dyofysitism

Dyofysitism (grekiska dyo ’två’ och physis ’natur’), ibland kallad tvånatursläran, är inom kristologin läran att Kristus har två naturer, en gudomlig och en mänsklig. Den är förhärskande i till exempel syrisktortodoxa kyrkan. Läran är en reaktion mot Nestorianism, som kom i ljuset under Konciliet i Efesus och Eutychianism som diskuterades under Konciliet i Chalcedon.

Etnicism

Innehållet i etnicismen och rasismen är detsamma och liksom rasismen nedvärderar etnicismen människor som anses tillhöra en annan etnisk grupp eller ha en annan "kultur". De ska inte beblandas med oss och vår förfinade och högstående kultur.

Embolism

Embolism (av embolus), emboli_a, emboli_, sjukdomstillstånd framkallat av proppar (emboli) som transporterats i blodbanan. Den vanligaste formen av embolism orsakas av blodproppar som bildats genom koagulation av blod (trombos) på något ställe i blodomloppet. Blodproppar kan bildas i vener, i hjärtat och i artärer.

Likhetsfeminism

Likhetsfeminism, riktning inom feminismen som betonar att män och kvinnor som individer är olika men på ett generellt och mänskligt plan, som samhällsmedborgare, lika. Riktningen, som har kommit att dominera svensk 1900-talspolitik, har blivit norm för kvinnorörelsens agerande och det feministiska tänkandet. En tidig svensk förespråkare var Carl Jonas Love Almqvist med romanen "Det går an" (1838). Den mest framträdande tänkaren under efterkrigstiden är Simone de Beauvoir.

Deskriptivism

Deskriptivism, riktning inom moralfilosofin som hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll och att de alltså är sanna eller falska. Uppfattningen har ofta stått under kritik, under 1900-talet särskilt av G.E. Moore och (i Sverige) Axel Hägerström. I nordisk filosofi har riktningen särskilt förknippats med Edvard Westermarck, men hans teori om de moraliska omdömenas natur och funktion var i själva verket betydligt mera komplicerad.

Monopolkapitalism

Monopolkapitalism, i marxistisk teori benämning på det kapitalistiska stadium (under 1900-talet) då konkurrensen upphävs, eftersom de framgångsrikaste kapitalisterna slagit ut sina medtävlare. Redan den unge Marx talade om en framtid som skulle präglas av "återkomsten av det fruktansvärda monopolet". I Kapitalet (1867) redogör han för de mekanismer som skulle kunna leda till ett kapitalistiskt monopol. Det var dock först in på 1900-talet som den monopolkapitalistiska teorin utvecklades.

Subjektivism

Subjektivism är inom filosofin uppfattningen att varje företeelse för sin existens är beroende av ett subjekt som varseblir den eller reagerar känslo- eller viljemässigt på den. Subjektivism står i motsats till kunskapsteoretisk objektivism, som hävdar att företeelser existerar oberoende av alla relationer till subjekt. En form av subjektivism – etisk eller värdeteoretisk subjektivism – menar att ting har värde endast p.g.a. att något subjekt gillar eller önskar dem.

Lamarckism

Lamarckism, evolutionslära utgående från en förvanskad bild av Lamarcks iakttagelser och idéer. Lamarck var den som först skapade en sammanhängande evolutionslära. Han insåg att förändringar i miljö och vanor går hand i hand med förändringar i organismernas byggnad, så att en art till sist övergår i en ny art. I likhet med Darwin saknade han en egen idé om hur egenskaperna ärvs och accepterade dåtidens allmänna uppfattning som gick ut på att förvärvade egenskaper ärvs till avkomman. Så skulle t.ex.

Naturdeterminism

Naturdeterminism, föreställningen att det finns ett strängt kausalt samband mellan ett områdes natur och dess ekonomiska, politiska och kulturella liv. Det är en allmän iakttagelse, vidsträckt kommenterad i vetenskaplig och annan litteratur sedan antiken, att mänsklig verksamhet varierar med naturförhållandena, inte minst klimatet (jfr klimatteori). Bland idéns tidiga talesmän märks Montesquieu, Buffon och i viss mån Herder. När kulturforskningen kring sekelskiftet började systematisera sitt material framträdde forskare som med få reservationer hävdade en naturdeterminism i sina teorier.

Konceptualism

Konceptualism (av medeltidslat. conceptua'lis, av lat. conce_ptus 'begrepp'), medeltida ståndpunkt i den s.k. universaliestriden, dvs. i frågan om allmänbegreppens natur och ontologiska ställning. Enligt konceptualismen är allmänbegreppen resultatet av det mänskliga förnuftets aktivitet; de är alltså verkliga men föreligger enbart som medvetandeobjekt eller medvetandeinnehåll och inte som självständiga entiteter vid sidan av de olika sinnetingen och intelligenserna. Liknande åsikter figurerar också i den moderna filosofiska debatten, bl.a. inom matematikfilosofin.

Antropomorfism

Antropomorfism, föreställningen att en gudom, en demon eller något annat icke mänskligt väsen har människoliknande gestalt (fysisk antropomorfism) eller människoliknande själsliv (psykisk antropomorfism), t.ex. när fablernas djur talar som människor. Antropomorfism kallas det också när vi antar att djurens beteenden styrs av motiv liknande människans, något som kritiseras i modern etologi.

Socialism

Socialism (av social), benämning på såväl en uppsättning politiska ideal som rörelser eller partier som arbetar för att förverkliga dessa ideal. Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och ev. statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem.

Hypersplenism

Hypersplenism, tillstånd med en av någon anledning (leversjukdom, blodsjukdom m.m.) förstorad mjälte (splenomegali) tillsammans med lågt antal celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) i blodet. Hypersplenism beror på en ökad anrikning av blodets celler i mjälten. Vanligen sker en kompensatoriskt ökad produktion av blodceller i benmärgen. Ibland är det nödvändigt att avlägsna mjälten för att få blodvärdena normala och ta bort eventuella symtom (trötthet, infektions- och blödningsbenägenhet).

Antikolonialism

Antikolonialism, motstånd mot kolonialism, mot att stater och andra makter söker behärska och exploatera främmande territorier och folk. Starka stater har i alla tider sökt lägga under sig andra områden. När antikolonialismen under 1800-talet och 1900-talet växte till en rörelse i Afrika och Asien fick den ofta en nationalistisk, men även en socialistisk inriktning. Denna rörelses supporters i västvärlden var däremot oftast främmande för det nationalistiska sentimentet.

Esteticism

Esteticism (för etymologi jfr estetik), den åskådning som sätter estetiska kvaliteter och upplevelsen av dem högst på värdeskalan, ovanför t.ex. sociala, moraliska eller religiösa hänsyn. Redan under romantiken hade esteticismen förespråkare, t.ex. Friedrich von Schlegel. Slagordet l'art pour l'art – konsten för dess egen skull – citeras efter den franske filosofen Victor Cousins föreläsningar 1818 men är mer representativt för Théophile Gautier och parnassisterna.

Neomarxism

Neomarxism, samhällsekonomisk inriktning som utvecklades under 1960-talet av främst Paul A. Baran och Paul M. Sweezy. Neomarxismen avviker från den klassiska och ortodoxa marxismen genom att inte basera sig på arbetsvärdeteorin och genom att betona kapitalismens roll i den fortsatta underutvecklingen av länderna i tredje världen. Dessutom ställde sig neomarxisterna kritiska till Sovjetunionen och övergav uppfattningen att industriarbetarklassen skulle vara den ledande revolutionära klassen.

Doketism

Doketism (av grek. dokeo "synas") är en kristologisk term som syftar på det av de flesta teologer klassade som hädiska antagandet att Jesus Kristus endast skenbart var en människa och att därför även hans lidande var en illusion. Läran omfattades särskilt av gnostiska riktningar men också av markionismen.

Doketismen kom tidigt att stämplas som hädisk av den etablerade kyrkan som menar att tanken medför ett förnekande av Jesu död och uppståndelse vilket skulle omintetgöra människans frälsning.

Fysikalism

Fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer. I vetenskapsteoretiska sammanhang är uppfattningen särskilt förknippad med de logiska positivisterna, som menade att alla empiriska vetenskaper i princip kunde reduceras till fysik i vid mening, innefattande alla vetenskaper om den materiella världen, t.ex. astronomi, mineralogi, kemi, geologi och meteorologi.

Arkaism

Arkaism, ålderdomligt drag som bevarats i språket, t.ex. i stående uttryck som dagsens sanning (dagsens är en äldre genitivform av dagen) eller i en dialekt, t.ex. den bevarade böjningen av substantiv i tre eller fyra kasus i vissa dalmål; även om ålderdomliga uttrycksformer som valts av en författare som medvetet stildrag, t.ex. hos Fröding Klunkom, Welam Welamsson (klunkom är första person pluralis av imperativ: 'låt oss klunka').

Diffusionism

Diffusionism, en riktning inom kultur- och socialantropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning. Begreppet diffusion lanserades på 1870-talet av E.B. Tylor som en av de möjliga förklaringarna till förekomsten av likartade kulturelement i skilda geografiska områden.

Geomagnetism

Geomagnetism, beteckning för fenomen som sammanhänger med det magnetiska fält som observeras vid jordytan och i den jordnära rymden. Jordens magnetfält liknar ytligt sett fältet av en magnetisk dipol i jordens inre, där dipolens axel avviker ca 11,5° från jordens rotationsaxel. Fältlinjerna är riktade mot jorden på norra halvklotet och ifrån jorden på södra halvklotet. På jordytan kommer en magnetiserad kompassnål att inrikta sig längs den horisontella komponenten av det geomagnetiska fältet, alltså peka ungefär mot norr.