Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Etnicism

Innehållet i etnicismen och rasismen är detsamma och liksom rasismen nedvärderar etnicismen människor som anses tillhöra en annan etnisk grupp eller ha en annan "kultur". De ska inte beblandas med oss och vår förfinade och högstående kultur.

Polymorfism

Polymorfism, mångformighet, fenomenet att individerna i en population förekommer i två eller fler tydligt skilda former, morfer, med olika utseenden eller fysiologiska egenskaper. Jfr dimorfism. Även t.ex. organ, proteiner och gener kan vara polymorfa. De olika morferna kan vara framkallade av miljön men beror vanligen på att generna för de polymorfa egenskaperna finns i olika versioner, s.k. alleler. Så har t.ex. olika individer av arten trädgårdssnäcka olika grundfärg och 0–5 mörka band.

Lakonism

Lakonism, kort och kärnfullt uttryckssätt som ansågs känneteckna spartanerna. Ett senare berömt exempel är Julius Caesars rapport om segern vid Zela år 47 f.Kr.: "Veni, vidi, vici" ('Jag kom, jag såg, jag segrade'). Kända för sina lakonismer är islänningasagorna och den poetiska Eddan.

Kolorism

Kolorism (ytterst av lat. co'lor 'färg'), dominans i ett måleri av en aktiv och med stor konsekvens avvägd färgverkan. Färgen är i detta sammanhang ett sinnligt uttrycksmedel, utöver att den kan bidra till att göra ett motiv igenkännligt eller naturlikt. Man talar gärna om kolorism i samband med starka, klara färger med stor kontrastverkan, som hos Delacroix och Matisse.

Lamarckism

Lamarckism, evolutionslära utgående från en förvanskad bild av Lamarcks iakttagelser och idéer. Lamarck var den som först skapade en sammanhängande evolutionslära. Han insåg att förändringar i miljö och vanor går hand i hand med förändringar i organismernas byggnad, så att en art till sist övergår i en ny art. I likhet med Darwin saknade han en egen idé om hur egenskaperna ärvs och accepterade dåtidens allmänna uppfattning som gick ut på att förvärvade egenskaper ärvs till avkomman. Så skulle t.ex.

Feminism

Feminism, var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna. Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. I Sverige introducerade Frida Steenhoff termen i föredraget "Feminismens moral" 1903, men det var först i samband med den nya kvinnorörelsen under 1970-talet som den kom i allmänt bruk. Feminism betecknade i Sverige länge en radikalare hållning än t.ex. kvinnosakskamp och jämställdhetspolitik.

Socialism

Socialism (av social), benämning på såväl en uppsättning politiska ideal som rörelser eller partier som arbetar för att förverkliga dessa ideal. Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och ev. statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem.

Baptism

Baptism, internationell protestantisk samfunds- och församlingsrörelse. Barndopet avvisas, och det hävdas att enbart människor som bekänner personlig tro på Kristus bör döpas. Dopet sker genom nedsänkning i vatten. Det förekommer två tolkningar av dopets innebörd, en renodlat reformert (dopet som symbolisk bekännelsehandling) och en mera allmänkyrklig (dopet som ett sakrament). Den döpte blir genom dopet medlem av en troendeförsamling. Baptismen hävdar den lokala församlingens rätt till frihet från statlig och kyrklig överhöghet.

Nyrealism

Nyrealism, konstterm som uppkom i slutet av 1950-talet för att beskriva den nya rörelse som, i medveten kontrast till den abstrakta expressionismen, naturalistiskt avbildar massproducerade vardagsföremål (popkonst), eller ställer ut det verkliga föremålet alternativt fäster det på målarduken som i ett assemblage.

Ateism

Ateism, åsikten att det inte finns någon gud. Ateismens mera exakta innebörd kan vara t.ex. att satsen "det finns en gud" är falsk, eller att satser om Gud är meningslösa. Dess många utformningar hör samman med de olika gudsbegreppen. Man skiljer mellan ateism och agnosticism, tanken att man inte kan veta om det finns någon Gud.

Antikolonialism

Antikolonialism, motstånd mot kolonialism, mot att stater och andra makter söker behärska och exploatera främmande territorier och folk. Starka stater har i alla tider sökt lägga under sig andra områden. När antikolonialismen under 1800-talet och 1900-talet växte till en rörelse i Afrika och Asien fick den ofta en nationalistisk, men även en socialistisk inriktning. Denna rörelses supporters i västvärlden var däremot oftast främmande för det nationalistiska sentimentet.

Kulturmaterialism

Kulturmaterialism, teoretisk specialinriktning inom den kulturekologiska antropologin, vars främste företrädare är amerikanen Marvin Harris. Det grundläggande antagandet är att samhällets teknologi och ekonomiska system är bestämmande för kulturens utformning i stort, och att mänskliga kulturer förändras och utvecklas p.g.a. befolkningstryck, som nödvändiggör ny teknologi för att åstadkomma ökad födoproduktion.

Doketism

Doketism (av grek. dokeo "synas") är en kristologisk term som syftar på det av de flesta teologer klassade som hädiska antagandet att Jesus Kristus endast skenbart var en människa och att därför även hans lidande var en illusion. Läran omfattades särskilt av gnostiska riktningar men också av markionismen.

Doketismen kom tidigt att stämplas som hädisk av den etablerade kyrkan som menar att tanken medför ett förnekande av Jesu död och uppståndelse vilket skulle omintetgöra människans frälsning.

Mentalism

Mentalism delas in i två områden, filosofisk mentalism och språkfilosofisk mentalism.

Filosofisk mentalism

Filosofisk mentalism (av fr. mental), filosofisk term för uppfattningen att allt verkligt är av i grunden mental, andlig eller tankemässig natur.

Språkfilosofisk mentalism

Språkfilosofisk mentalism (av fr. mental), inom språkfilosofin en ståndpunkt som vänder sig mot tanken att språkets natur och de språkliga företeelsernas mening och funktion kan förstås och klarläggas uteslutande genom yttre, intersubjektivt åtkomliga iakttagelser.

Antropomorfism

Antropomorfism, föreställningen att en gudom, en demon eller något annat icke mänskligt väsen har människoliknande gestalt (fysisk antropomorfism) eller människoliknande själsliv (psykisk antropomorfism), t.ex. när fablernas djur talar som människor. Antropomorfism kallas det också när vi antar att djurens beteenden styrs av motiv liknande människans, något som kritiseras i modern etologi.

Neorealism

Neorealism, riktning inom framför allt italiensk litteratur och film vilken nådde sin kulmen under efterkrigstidens första decennium. Inom litteraturen går fenomenet tillbaka till 1800-talets realistiska huvudrörelse, "verismen", främst företrädd av Giovanni Verga. Neorealismens centrala författare, som pionjären Ignazio Silone, Cesare Pavese och Elio Vittorini, tillämpade en enkel och anspråkslös estetik med den sociala verkligheten i fokus.

Diffusionism

Diffusionism, en riktning inom kultur- och socialantropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning. Begreppet diffusion lanserades på 1870-talet av E.B. Tylor som en av de möjliga förklaringarna till förekomsten av likartade kulturelement i skilda geografiska områden.

Monopolkapitalism

Monopolkapitalism, i marxistisk teori benämning på det kapitalistiska stadium (under 1900-talet) då konkurrensen upphävs, eftersom de framgångsrikaste kapitalisterna slagit ut sina medtävlare. Redan den unge Marx talade om en framtid som skulle präglas av "återkomsten av det fruktansvärda monopolet". I Kapitalet (1867) redogör han för de mekanismer som skulle kunna leda till ett kapitalistiskt monopol. Det var dock först in på 1900-talet som den monopolkapitalistiska teorin utvecklades.

Kannibalism

Med kannibalism menar vi oftast den som kan förekomma bland människor eller djurarter. Utöver det förekommer även kannibalism i astronomiska diskussioner bland galaxer.

Kannibalism, (av sp. caníbal, caríbal, till Caniba, Carib, av Columbus anförda namn på indianer på Cuba och Haiti, vilka troddes vara människoätare) förtärande av hela eller delar av individen av den egna arten.

Kvietism

Kvietism (av lat. quie'tus 'lugn', 'stilla', av qui_es 'vila', 'ro'), radikal riktning inom romersk-katolsk mystik på 1600-talet, framför allt representerad av den spanske prästen Miguel de Molinos (1628–96) med hans vitt lästa bok "Guida spirituale" (1675; "Andlig vägvisare"). Den själ som vandrar den svåra inre vägen och som passerar den "mörka nattens" bittra sorg och som drabbas av andlig torka, leda vid gudomliga ting, en känsla av övergivenhet och frestelser av olika slag kan efter hård kamp nå fram till inre samling och kontemplation.