Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Pietism

Pietism, väckelse- och förnyelserörelse som uppstod inom den tyska lutherdomen; puritanismen var dess motsvarighet i den engelskspråkiga världen. I opposition mot ortodoxin framhöll pietismen betydelsen av lekmannaaktivitet och böne- och bibelstudiegemenskap i konventiklar. Till dess förutsättningar hörde tankar från den medeltida mystiken, som levde kvar även inom den evangeliska kristenheten. Sitt genombrott fick pietismen genom Philipp Jacob Spener.

Kvietism

Kvietism (av lat. quie'tus 'lugn', 'stilla', av qui_es 'vila', 'ro'), radikal riktning inom romersk-katolsk mystik på 1600-talet, framför allt representerad av den spanske prästen Miguel de Molinos (1628–96) med hans vitt lästa bok "Guida spirituale" (1675; "Andlig vägvisare"). Den själ som vandrar den svåra inre vägen och som passerar den "mörka nattens" bittra sorg och som drabbas av andlig torka, leda vid gudomliga ting, en känsla av övergivenhet och frestelser av olika slag kan efter hård kamp nå fram till inre samling och kontemplation.

Energimetabolism

Energimetabolism, energiomsättning, den del av ämnesomsättningen hos levande organismer i vilken energi frigörs och används för t.ex. syntes av cellens makromolekylära beståndsdelar, transport av kemiska ämnen över membraner och muskelkontraktion. Energimetabolismens kemiska reaktioner beskrivs i den gren av biokemin som betecknas bioenergetik.

Nihilism

Nihilism (ty. Nihilismus, av lat. nihil 'ingenting'), ståndpunkt som förnekar existensen av något, vanligen värden. Det finns två former av denna värdeförnekelse. Den ena är en värderingsneutral uppfattning om värderingars funktion, vilken säger att värderingar är uttryck för vilje- eller känsloattityder och ingenting som beskriver verkligheten, eftersom det inte finns några objektiva värden som skulle kunna göra sådana beskrivningar sanna. En sådan värdenihilism förknippas i svenskt kulturliv främst med Axel Hägerström och hans efterföljare Ingemar Hedenius.

Satanism

Satanism (uppkallad efter Satan) avser dyrkan av djävulen och det onda. Om äldre tiders tro på förbund med djävulen (t.ex. djävulsförskrivning, häxor och häxprocesser). En till djävulen riktad kult finns omtalad sedan medeltiden; från 1600-talet berättas om "svarta mässor" och dylikt. Ibland har det handlat om en medvetet antikristen kult (skändande av nattvardsbrödet, trampande på korset etc.). Sanningen i dessa historier kan ofta betvivlas.

Kulturrelativism

Kulturrelativism, term som inom antropologin används för att beteckna både en moralisk attityd och ett forskningsmetodologiskt förhållningssätt till främmande kulturers sedvänjor och tankemönster. Melville J. Herskovits sökte på 1950-talet systematiskt formulera kulturrelativismens innebörd. Han ansåg att varje sedvänja borde bedömas utifrån de lokala konventioner och etiska normer som existerar i varje samhälle. Denna tes har vunnit vitt erkännande som en metodisk riktlinje i det antropologiska studiet av främmande kulturer. Däremot har den relaterade frågan om etiska normers ev.

Nationalism

Nationalism (fr. nationalisme, av nation), tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende. Det sistnämnda antas i sin tur bara kunna uppnås genom kontroll av ett territorium, företrädesvis en suverän stat.

Filantropism

Filantropism, pedagogisk riktning i upplysningstidens anda som på 1770-talet uppstod vid Philantropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland. Dess upphovsman och ledande företrädare var Johann Bernhard Basedow. Kunskaperna, vilkas praktiska nytta betonades, skulle inhämtas genom lek och vara anpassade till barnets utvecklingsnivå. Basedows idéer utvecklades vidare genom bl.a. J.H. Campe, som skrev en vida spridd bearbetning av Robinson Crusoe för skolungdom, och av C.G.

Panenteism

Panenteism (av pan-, grek. en 'i' och theos 'gud'). Medan panteismen lär att allt är gudomligt, dvs. att Gud och världsalltet är ett och detsamma, är panenteism mindre reduktionistisk och hävdar att allt annat verkligt är i Gud, men att Gud är något därutöver. Panenteism har i modern tid hävdats främst inom processteologin.

Antikommunism

Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex. i World Anti-Communist League, eller utgöra en allmän motideologi som samlar politiskt heterogena grupper i kampen mot en gemensam fiende.

Fjällturism

Fjällturism består huvudsakligen av fjällturer på skidor eller till fots, varvid betydande områden med väglös och relativt orörd fjällnatur är en grundförutsättning. Fjällturer genomförs i regel av två eller tre personer tillsammans, ibland i större grupper, då och då även som ensamturer. Turerna kan vara från två–tre dagar till ett par veckor, men även bestå av kortare turer från replipunkter i eller vid de orörda fjällområdena. Utmärkande för fjällturismen i Sverige är vidare att den till övervägande del är individuell med personlig planering.

Akademism

Akademism, är den stil inom måleri och skulptur som undervisades och uppmuntrades av olika europeiska akademier och universitet på 1700 och 1800-talet . Karakteristiskt för den akademiska konsten är en utpräglad perfektionistisk stil, idealiserande realism och framställning av historiska eller mytologiska motiv.I slutet av 1800-talet uppstod nya rörelser inom konsten såsom impressionism. Konstakademierna tog avstånd från dessa, vilket fick till följd att akademisk konst idag allmänt har en negativ klang av konservatism och fantasilöshet.

Esteticism

Esteticism (för etymologi jfr estetik), den åskådning som sätter estetiska kvaliteter och upplevelsen av dem högst på värdeskalan, ovanför t.ex. sociala, moraliska eller religiösa hänsyn. Redan under romantiken hade esteticismen förespråkare, t.ex. Friedrich von Schlegel. Slagordet l'art pour l'art – konsten för dess egen skull – citeras efter den franske filosofen Victor Cousins föreläsningar 1818 men är mer representativt för Théophile Gautier och parnassisterna.

Konceptualism

Konceptualism (av medeltidslat. conceptua'lis, av lat. conce_ptus 'begrepp'), medeltida ståndpunkt i den s.k. universaliestriden, dvs. i frågan om allmänbegreppens natur och ontologiska ställning. Enligt konceptualismen är allmänbegreppen resultatet av det mänskliga förnuftets aktivitet; de är alltså verkliga men föreligger enbart som medvetandeobjekt eller medvetandeinnehåll och inte som självständiga entiteter vid sidan av de olika sinnetingen och intelligenserna. Liknande åsikter figurerar också i den moderna filosofiska debatten, bl.a. inom matematikfilosofin.

Vorticism

Vorticism avser brittisk modernistisk litterär och konstnärlig rörelse, som hade sin höjdpunkt 1912–15. Vorticismen hyllade kraftutvecklingen och energin i det nya maskinsamhället och reagerade mot 1800-talets sentimentalitet. Bland vorticisterna märks Wyndham Lewis, Ezra Pound och Henri Gaudier-Brzeska. År 1914–15 gav man ut tidskriften Blast. Översättningar i urval av gruppens dikter finns i "Vortex" (1990).

Spiritism

Spiritism, spiritualism, strävanden att nå kontakt med de avlidnas andar. Ordet brukar reserveras för denna företeelses praktiserande i västerlandet. Som den moderna spiritismens grundare räknas amerikanen Andrew Jackson Davies (1826–1910). En annan form av spiritism (kardecism) utvecklades i Frankrike. Spiritismen nådde sin höjdpunkt omkring 1900 (bl.a. genom Conan Doyle), varefter intresset successivt avtog.

Neokonfucianism

Neokonfucianism, västerländsk benämning på den filosofiska riktning som i egenskap av ett slags statsideologi präglat huvuddelen av det kinesiska tänkandet från medeltiden till 1900-talets början. Riktningen har haft ett enormt inflytande även utanför Kina, bl.a. i Japan och Korea.

Antiintellektualism

Antiintellektualism, misstro mot människors möjlighet att med förståndets hjälp, med sakliga resonemang och vetenskapliga metoder finna lösningar på teoretiska och praktiska problem. Misstron kan stegras till öppen fientlighet, och den kan gälla större eller mindre delar av den mänskliga verksamhetssfären. I denna mening betyder antiintellektualism ungefär detsamma som irrationalism, ett ord som dock förknippas mera med utformade läror om hur människan på annat sätt än genom förnuftet skall komma till insikt.

Marxism

Marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier. Eftersom mycket i det som kallas marxism saknar grund hos Marx, är det viktigt att skilja mellan det i snäv mening marxska tankegodset och den vidare marxistiska idévärlden.

Embolism

Embolism (av embolus), emboli_a, emboli_, sjukdomstillstånd framkallat av proppar (emboli) som transporterats i blodbanan. Den vanligaste formen av embolism orsakas av blodproppar som bildats genom koagulation av blod (trombos) på något ställe i blodomloppet. Blodproppar kan bildas i vener, i hjärtat och i artärer.

Occidentalism

Occidentalism (av latinets occidentem 'väster', 'solnedgång' bokstavligen 'nedfallande'; jämför occidere, 'slå ned') är ett begrepp som beskriver den stereotypa synen på västvärlden, inklusive Europa, Förenta Staterna, och Australien. Ian Buruma och Avishai Margalit populariserade termen 2004 när de släppte sin bok Occidentalism: the West in the Eyes of its Enemies. Termen är skapad som motsats till Orientalism, som i Edward Saids användning av ordet som en sammanfattning av västvärldens stereotyp av dem som lever i Orienten.

Hypersplenism

Hypersplenism, tillstånd med en av någon anledning (leversjukdom, blodsjukdom m.m.) förstorad mjälte (splenomegali) tillsammans med lågt antal celler (erytrocyter, leukocyter och trombocyter) i blodet. Hypersplenism beror på en ökad anrikning av blodets celler i mjälten. Vanligen sker en kompensatoriskt ökad produktion av blodceller i benmärgen. Ibland är det nödvändigt att avlägsna mjälten för att få blodvärdena normala och ta bort eventuella symtom (trötthet, infektions- och blödningsbenägenhet).

Radikalism

Ordet radikalism kommer från ordet radikal vilket är en person eller rörelse som arbetar för omfattande reformer och omdaningar av samhället i fråga om kulturella och politiska förhållanden. Ordet används ofta som synonym till reformivrig eller vänstersinnad. Även om radikal med tiden mest kommit att förknippas med ytterlighetsideologier på den så kallade höger–vänster-skalan så har radikalism även kommit att betyda en inställning i frihetsfrågor som inte alltid är förknippad med höger eller vänster, utan snarare den politiska mitten.