Om ismer

Ordet ismer skall ses som ett samlingsnamn för Ism, ett suffix som vanligtvis indikerar en lära, idériktning eller trosinrikting. Undantag till detta finns förstås och mängden ismer är många. På sidan ismer.se försöker vi samla så många som möjligt av dem.

Här listar vi de 25 mest lästa ismerna, om du söker någon annan kan du besöka vår sida Ismer A till Ö.

Anarkafeminism

Anarkafeminism, feministisk riktning som har sitt ursprung i anarkismen och dess uppror mot alla statliga system. Den spelade en viktig roll i 1970-talets feminism, där protesten mot männens organisatoriska förtryck av kvinnor ledde till smågruppsbildningar, individualism och systematiskt antihierarkiska organisationsformer. En tidig förgrundsfigur var Emma Goldman. 

Filantropism

Filantropism, pedagogisk riktning i upplysningstidens anda som på 1770-talet uppstod vid Philantropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland. Dess upphovsman och ledande företrädare var Johann Bernhard Basedow. Kunskaperna, vilkas praktiska nytta betonades, skulle inhämtas genom lek och vara anpassade till barnets utvecklingsnivå. Basedows idéer utvecklades vidare genom bl.a. J.H. Campe, som skrev en vida spridd bearbetning av Robinson Crusoe för skolungdom, och av C.G.

Dyofysitism

Dyofysitism (grekiska dyo ’två’ och physis ’natur’), ibland kallad tvånatursläran, är inom kristologin läran att Kristus har två naturer, en gudomlig och en mänsklig. Den är förhärskande i till exempel syrisktortodoxa kyrkan. Läran är en reaktion mot Nestorianism, som kom i ljuset under Konciliet i Efesus och Eutychianism som diskuterades under Konciliet i Chalcedon.

Neokonfucianism

Neokonfucianism, västerländsk benämning på den filosofiska riktning som i egenskap av ett slags statsideologi präglat huvuddelen av det kinesiska tänkandet från medeltiden till 1900-talets början. Riktningen har haft ett enormt inflytande även utanför Kina, bl.a. i Japan och Korea.

Instrumentalism

Instrumentalism, inom filosofin och vetenskapsteorin åsikten att de vetenskapliga begreppen inte står för något verkligt existerande utan bara är tankeinstrument för att vi skall kunna fatta bättre beslut och göra säkrare förutsägelser. Teoretiska termer som "neutrino", "inflation" och "tvångsneuros" refererar enligt instrumentalismen inte till delar av verkligheten utan är bara användbara fiktioner med vilkas hjälp erfarenheten kan organiseras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt.

Imaginism

Imaginism, rysk poetisk rörelse som framträdde 1918 under inflytande av italiensk futurism och engelsk imagism. Den leddes av Vadim Sjersjenevitj (1893–1942) och dess mest berömde medlem var Jesenin. I gruppens manifest underströks att den enda riktiga poetiska metoden var att "visa livet genom bilder och deras rytm". Viktiga slagord var "poesi utan verb" och "katalog av bilder". Imaginismen var ett extremt inslag i tidens poetiska debatt. Dess betydelse upphörde sedan Jesenin lämnat gruppen 1924.

Pietism

Pietism, väckelse- och förnyelserörelse som uppstod inom den tyska lutherdomen; puritanismen var dess motsvarighet i den engelskspråkiga världen. I opposition mot ortodoxin framhöll pietismen betydelsen av lekmannaaktivitet och böne- och bibelstudiegemenskap i konventiklar. Till dess förutsättningar hörde tankar från den medeltida mystiken, som levde kvar även inom den evangeliska kristenheten. Sitt genombrott fick pietismen genom Philipp Jacob Spener.

Kulturmaterialism

Kulturmaterialism, teoretisk specialinriktning inom den kulturekologiska antropologin, vars främste företrädare är amerikanen Marvin Harris. Det grundläggande antagandet är att samhällets teknologi och ekonomiska system är bestämmande för kulturens utformning i stort, och att mänskliga kulturer förändras och utvecklas p.g.a. befolkningstryck, som nödvändiggör ny teknologi för att åstadkomma ökad födoproduktion.

Fjällturism

Fjällturism består huvudsakligen av fjällturer på skidor eller till fots, varvid betydande områden med väglös och relativt orörd fjällnatur är en grundförutsättning. Fjällturer genomförs i regel av två eller tre personer tillsammans, ibland i större grupper, då och då även som ensamturer. Turerna kan vara från två–tre dagar till ett par veckor, men även bestå av kortare turer från replipunkter i eller vid de orörda fjällområdena. Utmärkande för fjällturismen i Sverige är vidare att den till övervägande del är individuell med personlig planering.

Akademism

Akademism, är den stil inom måleri och skulptur som undervisades och uppmuntrades av olika europeiska akademier och universitet på 1700 och 1800-talet . Karakteristiskt för den akademiska konsten är en utpräglad perfektionistisk stil, idealiserande realism och framställning av historiska eller mytologiska motiv.I slutet av 1800-talet uppstod nya rörelser inom konsten såsom impressionism. Konstakademierna tog avstånd från dessa, vilket fick till följd att akademisk konst idag allmänt har en negativ klang av konservatism och fantasilöshet.

Hermetism

Hermetism, idétradition som utgår från de hermetiska skrifterna och bygger på främst nyplatonskt tankegods. Hermetismen var mest inflytelserik under renässansen, men hermetiska motiv har även senare spelat en roll, särskilt under romantiken. Hermetismen rymmer olika teman: det besjälade universum; korrespondensen mellan himmel och jord, Gud och människa; krafterna i naturen som människan kan lära sig behärska; kaos och mörker som källor till liv.

Marxism

Marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier. Eftersom mycket i det som kallas marxism saknar grund hos Marx, är det viktigt att skilja mellan det i snäv mening marxska tankegodset och den vidare marxistiska idévärlden.

Diskbänksrealism

Diskbänksrealism, namn på socialt engagerade skildringar ur vardagslivet, främst använt i filmkritiken om brittisk film vid slutet av 1950-talet och början på 1960-talet. Proteströrelsen Free Cinema angrep de glättade filmerna, och Tony Richardson, Lindsay Anderson m.fl. skapade i stället fränt uppriktiga verk, ofta i samarbete med litteraturens "arga unga män". Så bygger t.ex. Richardsons film "Se dig om i vrede" (1959) på John Osbornes genombrottsdrama "Look back in Anger" (1956). "Lördagskväll och söndagsmorgon" (1960) av Karel Reisz tillhör riktningens mer berömda filmer.

Ateism

Ateism, åsikten att det inte finns någon gud. Ateismens mera exakta innebörd kan vara t.ex. att satsen "det finns en gud" är falsk, eller att satser om Gud är meningslösa. Dess många utformningar hör samman med de olika gudsbegreppen. Man skiljer mellan ateism och agnosticism, tanken att man inte kan veta om det finns någon Gud.

Kulturrelativism

Kulturrelativism, term som inom antropologin används för att beteckna både en moralisk attityd och ett forskningsmetodologiskt förhållningssätt till främmande kulturers sedvänjor och tankemönster. Melville J. Herskovits sökte på 1950-talet systematiskt formulera kulturrelativismens innebörd. Han ansåg att varje sedvänja borde bedömas utifrån de lokala konventioner och etiska normer som existerar i varje samhälle. Denna tes har vunnit vitt erkännande som en metodisk riktlinje i det antropologiska studiet av främmande kulturer. Däremot har den relaterade frågan om etiska normers ev.

Fariseism

Fariseism var en religiös riktning bland judarna i århundradena kring vår tideräknings början. Fariseerna betonade att hela det judiska folket skulle vara ett Guds folk och följa renhetslagarna. Bland fariséerna fördes livliga diskussioner om lagarnas betydelse, och det fanns en vilja att mildra dem, när de uppfattades som omöjliga att efterleva eller alltför stränga. Man ville dock hitta argument i Tanach för dessa tolkningar.

Skotism

Skotism, den medeltida (och moderna) riktning som filosofiskt ansluter till Johannes Duns Scotus. Skotismen omhuldades främst bland franciskanerna och accepterades av dem vid generalkapitlet i Toledo 1633. Filosofiskt ser skotismen frågan om "varat som vara" som den centrala. Den grundläggande individuationsprincipen är inte materian, utan en positiv perfektion som betecknas med den från Duns Scotus hämtade termen haecceitas. Bland skotismens tidiga företrädare kan nämnas Luke Wadding (d.

Psykologism

Psykologism (i allmänhet)

Allmänt åsikten att filosofi och vetenskaper om människan skall ha sin grund i psykologin; mer extremt att psykologin är alla vetenskapers bas.

Psykologism (inom samhällsvetenskapen)

Inom samhällsvetenskapen den metodologiska ståndpunkten att alla sociala företeelser, t.ex. grupper och institutioner, bara kan förstås utifrån de psykologiska lagar som gäller individen.

Ockultism

Ockultism, samlingsbegrepp för olika idéer om att det bortom verkligheten finns andliga krafter som människan kan komma i kontakt med och använda sig av. Till ockultism brukar man räkna bl.a. astrologi, alkemi, hermetism, rosenkreutzeri, teosofi och antroposofi, spiritism, olika former av magi och spådomskonst och i vid bemärkelse nyreligiositet och new age. Begreppet ockultism är innehållsmässigt ytterst diffust, men har en stark värdeladdning, i kristna kretsar i huvudsak negativ.

Jansenism

Jansenism, strängt augustinsk åskådning inom den romersk-katolska kyrkan (huvudsakligen under 1600-talet), med Cornelis Jansens bok Augustinus som teologisk grund. Sitt tidigaste fäste hade rörelsen i Leuven i Spanska Nederländerna. Enligt jansenismen är människan helt fallen i synd och utan hopp om frälsning. Räddad blir enbart den som Gud fritt väljer att ge sin nåd (predestinationslära). I Frankrike fick jansenismen ett starkt fäste i klostret Port-Royal (nära Paris), där den utvecklades av Antoine Arnauld och påverkade Pascal.