Bolsjevism

Bolsjevism, politisk åskådning som företräddes av bolsjevikerna. Det ryska socialdemokratiska partiet sprängdes vid en kongress i London 1903 p.g.a. delade meningar om partiets roll och struktur. Lenin och hans anhängare företrädde ståndpunkten att partiet, för att kunna verka i Ryssland, skulle vara en strängt disciplinerad organisation, förbehållen aktiva revolutionärer. Motståndarna ville ha ett mer öppet parti. Lenins linje vann inte majoritet vid kongressen, men han segrade vid valen till centralkommittén och till redaktionskommittén för tidskriften Iskra. Lenin lyckades ge intryck av att hans ståndpunkt segrat genom att använda beteckningen bolsjeviker, av det ryska ordet för majoritet, för sin egen grupp och beteckningen mensjeviker, de som är i minoritet, för motståndarna. Termen bolsjevism kom fortsättningsvis att beteckna en elitbetonad, sluten revolutionär socialistisk riktning, i klar motsatsställning till de västeuropeiska reformistiska socialdemokratiska partierna. År 1918 antog bolsjevikerna namnet kommunister, varefter termen bolsjevism oftast har använts av utländska kritiker av det revolutionära styret i Ryssland och senare Sovjetunionen.