Dimorfism, fenomenet att en organism eller ett organ förekommer i två former med olika utseende, morfer. Fjällräv, dvärgörn, leopard och björkmätare förekommer alla i två distinkta färgmorfer.
Hos många korgblommiga växter, t.ex. prästkrage och solros, ser blommorna olika ut, beroende på om de sitter i kanten av eller mitt på korgen. Vissa växter har olika utseende beroende på om de växer i vatten eller på land. De exemplar av vattenpilört som växer i vatten är kala, medan de som växer på land är håriga. Hos vattenmöja är de blad som är nedsänkta i vatten finflikiga, medan flytbladen är bredflikiga. Hos en del växter, t.ex. murgröna, ser bladen på de blommande skotten annorlunda ut än på övriga skott.
Hos många djur förekommer en årstidsbunden dimorfism. Skogshare och hermelin har vit päls på vintern och brun på sommaren. Många fåglar har en praktfull häckdräkt och en mer oansenlig dräkt under resten av året. Hos några fjärilar, t.ex. rapsfjäril och kartfjäril, ser vår- och sensommargenerationerna olika ut. Bland djuren finns oftast en könsdimorfism: hane och hona ser olika ut i åtminstone något avseende. Hos växter som är tvåbyggare kan han- och honplantorna ha olika utseende.
Lägg till ny kommentar