Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.
Bäst undersökta när det gäller fototropismreaktioner är de s.k. koleoptilerna (höljena runt bladen) hos groddplantor av havre och majs. Själva spetsen av koleoptilen är mest ljuskänslig, medan böjningen sker några millimeter nedanför. Fototropismreaktionerna startas lättast av blått ljus. Några få sekunders belysning är tillräckligt för cellreaktioner, men synliga böjningar kan påvisas först efter 20–30 min. Böjningarna är resultatet av cellprocesser som har medfört fördelning av tillväxthormonet auxin i koleoptilen; skuggsidan erhåller oftast större hormonkoncentration än ljussidan och växer mer än den belysta sidan.
Det ljusregistrerande ämnet för växters och svampars fototropism är olika typer av kryptokrom.
Lägg till ny kommentar