kemi

Katabolism

Katabolism (av grek. katabole 'nedkastande', 'nedläggande', av kataba'lla 'nedkasta', av kata- och ba'lla 'kasta'), sammanfattande term för de kemiska reaktioner i den levande cellen vid vilka kemisk energi utvinns. Energin lagras i energirika föreningar, t.ex. ATP. Makromolekyler som fetter, kolhydrater och proteiner bryts ner till enkla föreningar. Dessa kan cellen använda för att bygga upp artegna makromolekyler, varvid energi åtgår (anabolism).

Energimetabolism

Energimetabolism, energiomsättning, den del av ämnesomsättningen hos levande organismer i vilken energi frigörs och används för t.ex. syntes av cellens makromolekylära beståndsdelar, transport av kemiska ämnen över membraner och muskelkontraktion. Energimetabolismens kemiska reaktioner beskrivs i den gren av biokemin som betecknas bioenergetik.

Asterism

Asterism, optiskt fenomen hos vissa kristaller, vilket kan ses när kristallerna betraktas i reflekterat ljus. Fenomenet, som är en stjärn- eller strålformig ljusfigur, beror på att kristallerna har regelbundet orienterade nålformiga inneslutningar som sprider ljuset. Asterism förekommer hos t.ex. cabochonslipade safirer och rubiner.

Arkeomagnetism

Arkeomagnetism, magnetisk datering, studiet av den permanenta magnetism som tegel och keramik får vid bränningen. Magnetismen bärs av olika järnoxider, vanligen mineralen hematit och magnetit. Styrkan och riktningen hos denna magnetism är stabil och bestäms av jordens magnetfält. Genom att göra mätningar på orienterade prov av lämpligt material och olika ålder får man information om variationer i jordens magnetfält under olika tider, den sekulära magnetiska variationen.

Antiferromagnetism

Antiferromagnetism förekommer liksom ferromagnetism hos en del av de s.k. övergångselementen. I dessa grundämnen samverkar elektronerna så att atomen får ett magnetiskt moment. I ferromagnetiska ämnen (t.ex järn) kopplas de atomära magneterna spontant med varandra, vilket ger magnetiska material. Kopplingen motverkas av värmerörelsen, och vid en given temperatur, Curie-temperaturen, försvinner magnetiseringen. I antiferromagnetiska ämnen är kopplingen mellan de atomära magneterna negativ, vilket innebär att närliggande atomära magneter riktas mot varandra.