Om ismer

Försvarsmekanism, ett av de centrala begreppen i psykoanalysens teoribyggnad. Freud upptäckte tidigt att hans patienter under behandlingen gjorde motstånd mot insikt. De värnade om det sinneslugn som insikten skulle ha berövat dem. Motståndskrafterna fick beteckningen försvar. Försvarsmekanismerna aktiveras, enligt psykoanalytisk teori, av ångestsignaler när oacceptabla impulser kommer nära medvetandetröskeln. Till en början uppfattade Freud bortträngning, dvs. direkt uteslutning ur det medvetna upplevandet, som den allt dominerande försvarsmekanismen.

Kapitalism (av kapital), gängse beteckning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska.

Chasidism, chassidism, hasidism, ett par fromhetsriktningar inom judendomen. Den moderna formen går tillbaka på en rörelse som uppkom bland Östeuropas judar i mitten av 1700-talet och i dag fortlever främst i Israel och USA. Grundaren Israel Ben Elieser, mera känd som Baal Shem Tov, gällde för att vara extatiker och undergörare. Rörelsen kom att präglas av en oasketisk mystik som förbands med dans, sång och andra uttryck för glädje. Den fick stora skaror anhängare men rönte tidvis också ett häftigt motstånd, främst i Polen och Litauen.

Konservatism, samhällsåskådning som karakteriseras av respekt för det hävdvunna och strävan att bevara, eller förändra för att bevara. Någon enhetlig lära och utopi existerar inte. Konservatism har framträtt i skiftande miljöer och med skiftande innehåll. Fasthållande vid tradition och kritik av rationalistiska (förnuftsmotiverade) samhällsförändringar har varit gemensamma drag.

Mandeism, mandéernas religion. Mandeismen har en gnostisk prägel. I sina äldsta skikt härrör den från senantiken och innehåller judiska, kristna, babyloniska och iranska element. Johannes Döparen spelar en viktig roll, däremot inte Jesus. Det finns ett särskilt prästerskap. Det viktigaste sakramentet är dopet, som kan upprepas många gånger och som måste ske i rinnande ("levande") vatten (yardna, eg. 'Jordan'). Andra ceremonier utförs i en muromgärdad kulthydda. Åskådningen är utpräglat dualistisk som i andra gnostiska system, särskilt manikeismen.

Autism, kontaktstörning som präglas av självförsjunkenhet, otillgänglighet och opåverkbarhet. Autism förekommer i två former, schizofren autism och infantil autism, vilka inte har något samband med varandra. Autismen kan delas in i schizofren autism och infantil autism.

Katastrofism, uppfattning inom geologin vid 1800-talets början om att jordens utveckling kännetecknats av en serie omvälvande händelser, katastrofer. Georges Cuvier menade i ett stort arbete 1812 ("Recherches sur les ossemens fossiles", vars inledning finns i svensk översättning: "Idéer om orsakerna till jordytans närvarande form och om de revolutioner den undergått") att jorden genomgått en rad hastiga och våldsamma översvämningar, som begravt hela djurarter eller ett lands hela djurvärld. Något oegentligt togs detta som ett försvar för den bibliska syndaflodens roll som geologisk faktor.

Anakronism innebär att man i en litterär eller konstnärlig framställning placerar personer, ting eller händelser i en tid där de inte hör hemma. Exempel på oavsiktlig anakronism är klockan i Shakespeares "Julius Ceasar". Som medvetet stildrag används anakronism ofta i spex, t.ex. telefonen i det "fornegyptiska" lundaspexet "Uarda".

Biologism, att försöka härleda mänskliga beteenden och egenskaper utifrån biologiska rön.

Ibland används uttrycket biologisk determinism eller genetisk determinism vilket syftar på tanken att biologiska faktorer har en avgörande inverkan också på våra psykologiska och sociala egenskaper.

Biologist används ofta som ett skällsord för människor som enligt ordets användare har en övertro på biologins, de biologiska könens och/eller genetikens betydelse.

Subjektivism är inom filosofin uppfattningen att varje företeelse för sin existens är beroende av ett subjekt som varseblir den eller reagerar känslo- eller viljemässigt på den. Subjektivism står i motsats till kunskapsteoretisk objektivism, som hävdar att företeelser existerar oberoende av alla relationer till subjekt. En form av subjektivism – etisk eller värdeteoretisk subjektivism – menar att ting har värde endast p.g.a. att något subjekt gillar eller önskar dem.

Fordism, begrepp som populariserades under 1920-talet av Henry Ford själv. Det anspelade på kombinationen av massproduktion – i synnerhet det löpande bandet – och masskonsumtion. Genom Michel Agliettas (f. 1940) studie av den amerikanska kapitalismen, Régulation et crises du capitalisme: L'Expérience des États-Unis (1976), och bildandet av den "reguleringsteoretiska" skolan i Frankrike, kom begreppet att få ett nytt liv.

Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra. I allmänt språkbruk har Globalisering kommit att syfta på den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier.

Konformism, beteende inriktat på att vara i harmoni med och efterleva de regler och normer som råder i den grupp eller i det samhälle man tillhör och identifierar sig med. Den konforme strävar å ena sidan efter att uppfylla rådande målsättningar och normer, men är å andra sidan noga med att inte överskrida dessa, t.ex. genom att prestera bättre än det normala. Jantelagen utgör ett gott exempel på regler för konformt beteende.

Auktoritarianism eller Auktoritarism är ett styrelseskick som karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten (exempelvis myndigheter) och begränsning av individuella friheter. En auktoritär stat anses inte vara demokratisk, där den högsta statsledningen agerar utan hänsyn till eventuell opposition. Men auktoritarianism och demokrati är inte nödvändigtvis totala motsatser eller oförenliga. Det är fullt möjligt för demokratiska stater att ha starka auktoritära drag såväl i form som funktion för hur underkastelse inför myndighet sker.

Akmeism, riktning i den ryska poesin kring 1910. Mot symbolismens överförfining och prästerliga attityd uppträdde i 1910-talets Petersburg en rad yngre poeter, t.ex. Nikolaj Gumiljov, Anna Achmatova och Osip Mandelsjtam, i det s.k. poetgillet. Deras utgångspunkt var det vardagliga livets poesi, yrkesskicklighetens glädje och ordet befriat från alla översinnliga budskap.

Nationalliberalism är en politisk ideologi som förenar nationalism och liberalism. Nationalliberalismens stora epok var under 1800-talet och en bit in på 1900-talet, då den spelade en stor roll i många europeiska länder, bland annat Danmark, Tyskland och Rumänien. Japan, Sydkorea och Taiwan är goda exempel på nationalliberala samhällen.

Gravitropism, äldre geotropism, tillväxtrörelser hos växter framkallade av tyngdkraften (eller av centrifugalkrafter). Rörelserna medför att växtens delar intar olika vinklar i förhållande till tyngdkraftens riktning. Huvudrötter har positiv gravitropism och växer lodrätt ned; groddplantors skott visar negativ gravitropism och växer rakt upp, mot tyngdkraften. Sidorötter, sidoskott och blad kan orientera sig i karakteristiska vinklar i förhållande till huvudaxeln (plagiotropism); horisontella rötter sägs vara diagravitropa.

Eufemism (grek. euph\mismos, av eu- och grek. phm 'tal'), förskönande eller beslöjande omskrivning för ett anstötligt eller oangenämt ord. Bruket av eufemismer för företeelser som i ett visst samhälle upplevs som obehagliga, äckliga eller skrämmande, t.ex. döden, naturbehoven eller de onda makterna, är allmänt utbrett, men under vissa tidsperioder utvidgas användningsområdet betydligt. Preciositeten i Frankrike på 1600-talet och viktorianismen i England på 1800-talet ersatte konkreta och folkliga benämningar med doftlösa eufemismer.

Nykantianism, rikt differentierad, huvudsakligen tysk tankeströmning i 1800- och 1900-talens filosofi med tyngdpunkt under tiden 1870–1920 men med avläggare in i våra dagar. Riktningen var uppdelad i ett flertal skolor, som både samverkade och bekämpade varandra och som främst förenades av en strävan att bedriva filosofi som vetenskap under tillämpande av Kants och den kritiska filosofins metoder. I liknande bemärkelse används därför också termen neokriticism.

Fyrtiotalism, samlingsbeteckning för skilda tendenser i den svenska litteraturen från senare hälften av 1940-talet, då den litterära modernismen fick sitt definitiva genombrott. Det som kallats fyrtiotalism har visserligen att göra med den nya författargenerationens gemensamma erfarenheter under beredskapsåren, men enhetligheten har överdrivits. Stilmässigt finns föga som förenar.

Analfabetism, oförmåga att läsa och skriva. I nutida i-länder med obligatorisk skolgång är total okunskap om skriften mycket ovanlig. Därför talar exempelvis UNESCO i stället om "oförmåga att med förståelse läsa och skriva en enkel redogörelse av betydelse för ens dagliga liv". Med en definition grundad härpå räknar UNESCO med att 40–50 % av jordens vuxna befolkning är analfabeter. Med nödvändighet osäkra skattningar anger 70–80 % i Afrika, 40–60 % i Asien, 20–30 % i Sydamerika, 10 % i Nordamerika och 5–10 % i Europa.

Fototropism, av ljus framkallad tillväxtrörelse hos växter, svampar och fastsittande djur. Belyses ett skott ensidigt kommer det att böja sig mot eller från ljuskällan, positiv resp. negativ fototropism. Den ljusmängd som träffar skottet avgör böjningsriktningen. Blad ställer också in sig i förhållande till ljuskällan (ofta vinkelrätt mot ljusstrålarna) så att fotosyntesen optimeras. Generellt orienterar fototropismen växtorganet till gynnsammaste position i förhållande till ljuset.

Korporativism (av senlat. corporati'vus, av lat. co'rporo 'göra till kropp', 'förse med kropp', av co_rpus 'kropp'), korporatism, dels en politisk åskådning, dels en benämning på faktiska egenskaper och tendenser i politiska system. Som åskådning präglas korporativismen av att den betonar individernas roller i yrkeslivet. Om näringslivets olika grenar sammansluts i korporationer och om korporationerna under statens ledning får förvalta gemensamma angelägenheter, anses det liberala samhällets planlöshet kunna undvikas.

Swedenborgianism, uppkallad efter Emanuel Swedenborg (1688–1772), är en kristen rörelse med särskilt fokus på monoteism och vikten av de tio budorden.

Diffusionism, en riktning inom kultur- och socialantropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning. Begreppet diffusion lanserades på 1870-talet av E.B. Tylor som en av de möjliga förklaringarna till förekomsten av likartade kulturelement i skilda geografiska områden.