Kalvinism

Kalvinism, en kyrkohistorisk benämning på den del av protestantismen som präglats av Jean Calvin. På den europeiska kontinenten och i Sydafrika används nu hellre uttrycket reformerta kyrkor och i den engelskspråkiga världen presbyterianska kyrkor. Kalvinism och lutherdom har intagit olika ståndpunkter i ett flertal tros- och kyrkoordningsfrågor, t.ex. bibelsyn, gudsbild, sakramentslära och livsstil, och har därför till att börja med bekämpat varandra. Den nederländska Dordrechtsynodens (1618–19) beslut är ett exempel på en normerande reformert bekännelse. Den engelska Westminstersynodens (1643–49) motsvarande beslut blev betydelsefullt för de presbyterianska kyrkornas utveckling i Skottland och Nordamerika. Under 1800-talet närmade sig lutherdom och kalvinism varandra, vilket bl.a. resulterade i den preussiska unionen i Tyskland. Där existerar fortfarande unierade kyrkor vid sidan av renodlat lutherska och reformerta.
Kalvinismens ställning som minoritetsreligion ledde till den långvariga kampen med katolicismen i Frankrike (hugenottkrigen 1562–98) och i Nederländerna (nederländska frihetskriget 1572–1648). Den har i Västeuropa, Storbritannien och USA aktivt påverkat framväxten av demokrati, religionsfrihet och andra mänskliga rättigheter. Enligt en omstridd teori av Max Weber har den med sin utkorelselära bidragit till den moderna kapitalismens genomslag som ekonomiskt system, framför allt i USA. 1900-talets amerikanska social gospel-rörelse (det sociala evangeliet) är delvis ett utflöde av kalvinism. Den kalvinska predestinationsläran ingår som ett element i den reformerta vita befolkningens apartheidsideologi i Sydafrika.