biologi

Termoperiodism

Termoperiodism, reglering av biologiska förlopp genom periodisk växling mellan en högre och en lägre temperatur, i naturen knuten till dygnets dag–nattvariationer eller till årliga temperatursvängningar. Termoperiodism förekommer hos både växter och djur; så gynnas t.ex. tomatplantans blomning och fruktsättning av växlande temperatur. Flera insekter reglerar sin vinterdvala genom termoperiodism.

Synergism

Synergism finns både inom biologi och teologin.

Synergism inom biologin

Synergism avser här synergi samverkan mellan två eller flera faktorer som, positivt eller negativt, påverkar en process på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna var för sig (potentiering). Exempelvis kan den tillväxtstimulerande verkan av växthormonerna auxin och gibberellin tillsammans vara större än summan av de stimuleringar som auxin och gibberellin ger var för sig.

Mutualism

Mutualism (fr. mutualisme, av mutuel 'ömsesidig', 'inbördes', av likabetydande lat. mutuus), biologisk term: relation mellan två arter där båda har fördel av relationen. Ett exempel utgör relationen mellan vissa akacior och myrarter, där myrorna skyddar akacian från växtätande insekter och konkurrerande växtplantor samtidigt som akacian levererar föda åt myrorna i form av särskilda knoppar bestående av proteinrik vävnad. När mutualismen blir så stark att parterna inte klarar sig utan varandra talar man i stället om symbios.

Kemotropism

Kemotropism (nylat. chemotropi'smus, av kemo- och grek. trope 'vändning', 'förändring'), rörelse som startas hos en- och flercelliga organismer av en kemisk substans i omgivningen. Organismen orienterar sig mot högre eller lägre koncentration (positiv resp. negativ kemotropism). Kemotropism är allmän hos växter; så styrs t.ex. pollenslangars och svamphyfers växt samt tentakler hos insektsätande sileshår kemotropiskt.

Hydrotropism

Hydrotropism, ibland hygrotropism, kröknings- eller tillväxtrörelse hos växtorgan eller celler, styrd av vatten- eller fukthalten i omgivningen. Växtrötter orienterar sig t.ex. hydrotropiskt mot de områden i marken som har de gynnsammaste vattenförhållandena.

Sidor