filosofi

Progressivism

Progressivism, progressiv pedagogik, pedagogisk reformrörelse som uppkom i Europa och USA kring 1920. Den var antiauktoritär och barncentrerad och betonade vikten av praktiska uppgifter i undervisningen ("learning by doing"). Progressivismen var inspirerad av barnpsykologisk forskning.

Preskriptivism

Preskriptivism, position inom den moderna metaetiken, främst förknippad med den brittiske filosofen Richard Hare. Enligt preskriptivismen är de moraliska utsagornas huvudfunktion att föreskriva hur vi skall handla med utgångspunkt i en allsidig bedömning av den konkreta handlingssituationen. Denna preskriptiva funktion är enligt Hare omöjlig att reducera till språkets deskriptiva funktion, medan det moraliska språkets värderande funktion tänks kunna härledas ur den preskriptiva.

Pelagianism

Pelagianism, den lära om människans fria vilja som framlades av Pelagius och hans anhängare under 400-talet. En kontrovers med Augustinus och hans anhängare (t.ex. Caesarius av Arles) pågick under ca 100 år. Den avgjordes till förmån för augustinismen vid synoden i Orange 529. Pelagianismen fördömdes som irrlära vid flera tillfällen.

Paracelsism

Paracelsism, inflytelser av Paracelsus läror på idéer och vetenskap. I sin allmänna inverkan på idélivet var paracelsismen en del av den antiskolastiska front som växte sig stark under 1500-talets senare del. I denna funktion är den svår att skilja från den nyplatonska och hermetiska traditionen (hermetism), och den har också nära beröring med rosenkreutzarnas teosofi och Comenius pansofi.

Operationalism

Operationalism (av operation), vetenskapsfilosofisk riktning som kräver att vetenskapliga begrepp skall definieras utifrån de mätoperationer och experimentella metoder som används då begreppen tillämpas. Kravet framfördes på 1920-talet av Percy Bridgman, som i "The Logic of Modern Physics" (1927) också gav en lång rad förslag till operationella definitioner av fysikaliska grundbegrepp. Operationalism är nära besläktad med den logiska positivismens krav på verifierbarhet. Inom psykologin är behaviorism ett exempel på operationalism.

Ockasionalism

Ockasionalism (av lat. occasio 'gynnsamt tillfälle', 'möjlighet', av occido 'falla ned', 'gå ned'), teori i 1600-talets filosofi, avsedd att ge ett svar på det av Descartes formulerade kropp–själ-problemet. Problemet gällde på vad sätt den andliga själen skulle kunna tänkas påverka den materiella kroppen eller vice versa. Det löstes av ockasionalisterna (främst Geulincx och Malebranche) genom antagandet att ingen direkt påverkan sker mellan själ och kropp, men att rörelser i själen ger Gud "tillfälle" (occasio) att initiera rörelser hos kroppen och vice versa.

Nyvedantism

Nyvedantism, detsamma som neovedanta.

Neovedanta, nyvedantism, modern, tidsanpassad tolkning av den klassiska vedantafilosofin. Spridandet av neovedanta är en väsentlig del av den verksamhet som Ramakrishna-rörelsen utövat i västerlandet; dess främste teoretiker var Vivekananda. Vedanta uppfattas som essensen av indisk visdom och som en lära med universell giltighet – en övergripande sanning under vilken människor kan enas oavsett religionstillhörighet.

Nythomism

Nythomism, filosofisk riktning uppkommen i slutet av 1800-talet som – främst inom den romersk-katolska kyrkans ram och med dess uttalade stöd – sökte visa att de bärande tankarna hos Thomas av Aquino hade relevans för den nutida filosofins frågeställningar och att man på deras grund kunde bygga upp ett övertygande filosofiskt system. Bland de många framstående företrädarna kan nämnas dels de mer filosofihistoriskt inriktade Martin Grabmann, Étienne Gilson och F.C. Copleston, dels de mer probleminriktade Jacques Maritain och Joseph Maréchal.

Nypytagoreism

Nypytagoreism, inflytelserik filosofisk riktning under århundradena närmast efter Kristi födelse. Nypytagoreism innebar en renässans och radikalisering för den klassiska pytagoreismens livsstil, som i hög grad avvek från gemene mans i både yttre och inre avseende. Till nypytagoreismen var knuten en religiös-mystisk kult kring guden Apollon, såsom han uppfattades i skolans metafysiska, av talsymbolik präglade spekulationer. De gamla pytagoreiska lärorna påbyggdes och modifierades under intryck av senare grekisk filosofi och orientaliska idéer. Bruk av narkotika ingick i kulten.

Sidor