politiskt

Världsfederalism

Världsfederalism är en idépolitisk åsikt enligt vilken en global union med federalt statsskick bör skapas. Till denna union skall varje nation avstå en del av sin nationella suveränitet. Endast på detta sätt anses det vara möjligt att åstadkomma bestående fred mellan folken. Genom en global rättsordning skall mellanfolkliga konflikter lösas på fredlig väg. Världslag skall stiftas av ett demokratiskt valt världsparlament och skall kunna hävdas genom en global fredsstyrka eller världspolis.

Ungsocialism

Ungsocialism är en oppositionsriktning inom den svenska socialdemokratin präglad av anarkistiska idéer, antiparlamentarism, försvarsnihilism och utilism men också med en stark ådra av folkbildningsiver. Ungsocialisterna hade 1897–1908 en bas i Svenska socialistiska ungdomsförbundet under ledning av Hinke Bergegren. Ur detta förbund skedde en utbrytning av mer partitrogna medlemmar i Malmö, som 1903 bildade Socialdemokratiska ungdomsförbundet.

Statskapitalism

Statskapitalism, term som använts av främst marxister för det ekonomiska systemet i ett samhälle i vilket statens ekonomiska roll är avgörande men som ändå är kapitalistiskt. Under statskapitalism är staten själv en stor kapitalägare, men dess viktigaste funktion är att genom interventioner i ekonomin upprätthålla storföretagens vinster. Den kapitalism som utvecklades under och efter världskrigen har betecknats som statskapitalism, senkapitalism eller statsmonopolistisk kapitalism.

Panslavism

Panslavism, idéströmning som betonar de slaviska folkens kulturella och ibland även politiska samhörighet. Panslavismen, ett barn av romantiken med dess kulturnationalism, möter första gången som begrepp på 1840-talet, men idéer som i viss mån förebådar den kan i Ryssland spåras tillbaka till 1600-talet.

Panislamism

Panislamism, benämning på strävanden från 1800-talets senare decennier att överbrygga motsättningarna mellan olika riktningar inom islam. Panislamismen innebär ofta politiska ställningstaganden, då den vänder sig mot etniska och regionala särintressen och betonar alla muslimers samhörighet, också i politiskt avseende. Som främste inspiratör räknas Jamal ad-Din al-Afghani. Jfr panarabism.

Pangermanism

Pangermanism (ty. Pangermanismus), en politisk rörelse under 1800-talet som ytterst syftade till att alla personer av tyskt språk och sinnelag skulle förenas av ett gemensamt medborgarskap; jfr stortyskar. I en vidare och vanligare mening har det varit fråga om en ideell, inte minst litterär gemenskap mellan individer av germanskt språk och kultur oavsett nationstillhörighet. Till rörelsens urkunder räknas H.S. Chamberlains "ariska" skrifter och Julius Langbehns kulturfilosofiska skrift "Rembrandt als Erzieher" (1890), som hade inslag av germansk rasmystik.

Panafrikanism

Panafrikanism, politisk rörelse bland västindier, afrikaner och nordamerikaner av afrikanskt ursprung, vilka under 1900-talets första hälft inledde gemensamma aktioner mot europeisk kolonialism och rasdiskriminering. Efter första världskriget föreslog man relativt blygsamt förbättringar inom kolonialsystemets ram, men vid den femte panafrikanska kongressen i Manchester 1945 hade rörelsens syften blivit mer militanta och man krävde politisk självständighet. En av rörelsens tidiga ledare var den afroamerikanske sociologen W.E.B.

Ostracism

Ostracism (grek. ostrakismo_s, av ostrakon 'krukskärva'), politiskt instrument i Athen under 400-talet f.Kr. För att skydda demokratin mot alltför dominanta politiker infördes möjligheten att landsförvisa sådana i tio år, utan att de nödvändigtvis begått något brott. Om folkförsamlingen beslöt att en ostracism skulle hållas ristades kandidaternas namn på krukskärvor. Den som fick flest röster landsförvisades genast, utan att förlora medborgarskap eller förmögenhet.

Sidor