politiskt

Ekologism

Ekologism kallas politiska åskådningar som särskilt betonar människans och samhällets plats i naturen. En deskriptiv ekologism betonar människans, samhällets och ekonomins ömtåliga beroende av biosfären och naturresurserna, medan mer preskriptiva och radikala former av ekologism menar att människan och samhället bör ta minsta möjliga utrymme i biosfären.

Ekologism bör inte betraktas som synonymt med grön politisk filosofi, då den senare vanligen rymmer en hel del antaganden och värderingar som inte är en självklar del av en ekologism.

Djurrättsaktivism

Djurrättsaktivism eller djuraktivism är en typ av politisk aktivism för djurs rättigheter.

Djurrättsaktivism kan innebära flygbladsutdelning, fredliga demonstrationer, lobbyism och andra lagliga åsiktsyttringar, men kan även innebära och olagliga manifestationer och aktioner, med attentat mot pälsfarmer, mejerier, laboratorier med djurförsök med mera. Djurrättsaktivismen är till stora delar en utomparlamentarisk rörelse.Organisationer som Förbundet Djurens Rätt arbetar med till exempel flygblad och opinionsbildning, samt påverkan av politiker.

Despotism

Despotism, despoti, styrelseform där all statsmakt är samlad hos en viss person (en despot) eller en viss grupp, som utövar denna makt efter eget godtycke; total diktatur. Aristoteles använde despoti som beteckning för ett asiatiskt regeringssätt, där härskaren styrde sina undersåtar som slavar. Under 1500- och 1600-talen användes ordet inom europeisk statsteori, delvis för att rättfärdiga koloniala erövringar.

Chauvinism

Chauvinism, överdriven och fanatisk patriotism. Ordet härstammar från Chauvin, en skrytsam soldat i en fransk vådevill, vars förebild var N. Chauvin, en veteran från Napoleonkrigen. Senare har termen kommit att användas också för att generellt beskriva överdriven partiskhet för eller uppskattning av en viss grupp eller plats; den kan även beskriva en överlägsen attityd gentemot andra, t.ex. manschauvinism.

Centrism

Centrism, marxistisk term som beskriver någon som vacklar mellan reformistiska och revolutionära handlingslinjer. Begreppet "centrism" är nära besläktat med opportunism eftersom centrismen enligt marxister uppstår genom att det görs avkall på revolutionära principer för kortsiktiga vinster.

Organisationer som av andra karaktäriseras som centrister betecknar nästan alltid sig själva som revolutionärer.

Centralism

Centralism, sammanfattande benämning på politiska idéer om samhällsstyrelsens utformning, innebärande att en koncentration av makt och förvaltning till en stark centralmakt med ett starkt grepp om den centrala förvaltningen förordas. I leninistiska kommunistpartier har termen demokratisk centralism använts för att beteckna att beslutsfunktioner och makt koncentreras till partiets ledning.

Bolsjevism

Bolsjevism, politisk åskådning som företräddes av bolsjevikerna. Det ryska socialdemokratiska partiet sprängdes vid en kongress i London 1903 p.g.a. delade meningar om partiets roll och struktur. Lenin och hans anhängare företrädde ståndpunkten att partiet, för att kunna verka i Ryssland, skulle vara en strängt disciplinerad organisation, förbehållen aktiva revolutionärer. Motståndarna ville ha ett mer öppet parti. Lenins linje vann inte majoritet vid kongressen, men han segrade vid valen till centralkommittén och till redaktionskommittén för tidskriften Iskra.

Austrofascism

Austrofascism beskriver det auktoritära styre som gällde i Österrike under perioden 1934–1938. Det baserades på det regerande partiet, Fosterländska fronten, och det paramilitära Heimwehr. Engelbert Dollfuß ledde landet fram till att han mördades av nazister i ett kuppförsök (Juliputsch) 1934. Han efterträddes av Kurt Schuschnigg, som störtades vid austrofascismens fall i samband med Anschluss, Tysklands annektering av Österrike i mars 1938.

Auktoritarianism

Auktoritarianism eller Auktoritarism är ett styrelseskick som karaktäriseras av förväntningar på absolut åtlydnad av makten (exempelvis myndigheter) och begränsning av individuella friheter. En auktoritär stat anses inte vara demokratisk, där den högsta statsledningen agerar utan hänsyn till eventuell opposition. Men auktoritarianism och demokrati är inte nödvändigtvis totala motsatser eller oförenliga. Det är fullt möjligt för demokratiska stater att ha starka auktoritära drag såväl i form som funktion för hur underkastelse inför myndighet sker.

Sidor