politiskt

Revisionism

Revisionism, ursprungligen den ståndpunkt som Eduard Bernstein utvecklade i revisionismstriden. Där åsyftades en förändring av Marx ursprungliga teori. Bernsteins idéer spred sig till andra länder där marxism och socialdemokrati vunnit fotfäste, bl.a. Sverige, och efter bildandet av de kommunistiska partierna efter första världskriget blev revisionismen den helt dominerande ideologin i den andra, socialdemokratiska, internationalen. Efter hand bleknade marxismen bort; ur svenska SAP:s program försvann den 1944, ur det västtyska partiprogrammet 1959.

Revanschism

Revanschism, starkt nationalistisk stämning med krav på revansch för tidigare (militärt) nederlag. Ett exempel är rådande stämning i Tyskland efter första världskriget.

Adolf Hitler spelade politiskt på revanschism med dolkstötslegenden och det anses vara en av orsakerna till att han kom till makten.

Regionalism

Regionalism, ideologi eller politisk strävan med utgångspunkt i en region. Med rötter i en utopistisk och federalistisk tradition betonas i regionalismen vanligen en långtgående autonomi för statens regionala nivå och en geografisk närhet mellan medborgarna och deras valda representanter. Ofta förutsätts även en regional identitet hos medborgarna. Denna kan även innehålla kritik mot industrisamhällets resurshushållning och krav på ökad lokal eller regional självförsörjning. I amerikansk debatt förekommer begreppet bioregionalism för detta ekologiskt färgade synsätt.

Radikalism

Ordet radikalism kommer från ordet radikal vilket är en person eller rörelse som arbetar för omfattande reformer och omdaningar av samhället i fråga om kulturella och politiska förhållanden. Ordet används ofta som synonym till reformivrig eller vänstersinnad. Även om radikal med tiden mest kommit att förknippas med ytterlighetsideologier på den så kallade höger–vänster-skalan så har radikalism även kommit att betyda en inställning i frihetsfrågor som inte alltid är förknippad med höger eller vänster, utan snarare den politiska mitten.

Rabulism

Rabulism kommer från ordet rabulist som är en skrikig talare, advokat eller uppviglare mot regeringen. Alternativt en radikal och skrävlande politiker. Idag används inte ordet rabulims eller rabulist särskilt ofta, men under tidigt 1800-tal var ordet vanligt i Sverige.

Populism

Populism, rörelse eller ideologi som vädjar till "folket" som grupp oberoende av någon social klass. "Folket" är enligt populisterna nedtryckt av en elit som har monopol på makten i samhället. Populismen är därmed emot i varje fall delar av det etablerade politiska systemet men är sällan revolutionärt inriktad. Populistiska rörelser kämpar ofta med opportunistisk argumentation för ökad direkt demokrati inom det politiska systemet, men de följer inte alltid denna målsättning om de hamnar i en maktposition.

Peronism

Peronism, politisk rörelse och ideologi i Argentina, uppbyggd av och kring president Juan Perón. Idémässigt diffus har den rötter i den italienska fascismen och korporativismen men bör snarare förstås som en oförlöst argentinsk nationalism, som vände sig mot det stora brittiska och senare nordamerikanska inflytandet över landet. En stor del av den organiserade argentinska arbetarklassen kallar sig peronister, och rörelsen fortsatte leva ett eget liv när Perón 1955 drevs i exil och också efter hans död 1974.

Patriotism

Patriotism, fosterlandskärlek, är ett uttryck för lojalitet och kärlek till det egna landet eller staten alternativt en specifik region inom en stat. Patriotism har historiskt syftat på ett förhållningsätt i det enskilda livet, medan nationalism syftat på politiska rörelser. I praktiken har dock någon sådan skillnad aldrig upprätthållits.

Parlamentarism

Parlamentarism, styrelse genom en regering som stöds eller åtminstone tolereras av parlamentet (folkrepresentationen). Begreppet har sitt ursprung i Storbritannien. Det är en av de konstitutionella huvudtyperna inom demokratiska statsskick, vid sidan av presidentstyrelse, med en stark, folkvald president, och direkt styrelse genom folkrepresentationen. En styrelse som domineras av en av dessa former kan också innehålla element av de andra. Frankrike under Femte republiken och Finland är exempel på kombinationer av parlamentarisk och presidentiell styrelse.

Sidor