politiskt

Nazism

Nazism (ty. Nazismus, av Nationalsozialismus), nationalsocialism, politisk rörelse och ideologi som utgjorde idémässig grund för det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) och dess maktperiod 1933–45. Som politisk strömning härstammade den nationella socialismen ursprungligen från gränsområden i Böhmen, där grupper bland de tyskspråkiga arbetarna med såväl tysk-nationell som socialistisk inriktning i början av 1900-talet förenades i Deutsche Arbeiterpartei.

Nationalliberalism

Nationalliberalism är en politisk ideologi som förenar nationalism och liberalism. Nationalliberalismens stora epok var under 1800-talet och en bit in på 1900-talet, då den spelade en stor roll i många europeiska länder, bland annat Danmark, Tyskland och Rumänien. Japan, Sydkorea och Taiwan är goda exempel på nationalliberala samhällen.

Nationalism

Nationalism (fr. nationalisme, av nation), tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende. Det sistnämnda antas i sin tur bara kunna uppnås genom kontroll av ett territorium, företrädesvis en suverän stat.

Minarkism

Minarkism är en politisk filosofi och en form av libertarianism och nyliberalism. En annan benämning på minarkism är minimal etatism. Begreppet går i strikt mening ut på att staten ska existera men dess funktioner ska minimeras till att skydda individer från aggression, stöld, kontraktsbrott och bedrägeri, där de enda institutionerna är militär, polis och domstol. Dessa ses som statens enda legitima uppgifter, denna form kallas ofta för nattväktarstat.

Militarism

Militarism, tänkesätt och åtgärder som hör samman med en auktoritär användning av militär våldsmakt utanför de professionellt avgränsade militära försvarsuppgifterna inom ett samhälle. Militarism innebär t.ex. att en militär ordning föredras framför en civil inte endast för att den anses mer effektiv utan också för att den återger nationalistiska, historiska eller manliga ideal.

Merkantilism

Merkantilism (fr. mercantilisme, av mercantile 'köpmans-', 'affärs-', av ital. mercante 'köpman', av likabetydande lat. mercator), ekonomisk-politisk åskådning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste sektorerna för ett lands ekonomiska utveckling, och som tilldelar staten uppgiften att på olika sätt särskilt gynna dessa sektorer. Merkantilismen i sin mer renodlade form framträder framför allt i Västeuropa under perioden 1550–1750, men dess idéer spelar än i dag en viktig roll i världsekonomin.

Massbilism

Få uppfinningar har revolutionerat människans liv på samma sätt som bilen. Att snabbt kunna förflytta sig, utan att behöva passa tidtabeller eller ta hänsyn till järn­vägssträckningar, har under loppet av mindre än hundra år blivit en självklarhet för de flesta av oss. I början av 1900-talet var det bara ett fåtal ur överklassen som hade tillgång till bil, liksom en och annan sportig man med intresse för exklusiva tävlingsredskap.

Marxism-leninism

Marxism-leninism, riktning inom marxismen som ansågs vara i överensstämmelse med Lenins utformning av densamma. Marxism-leninismen sades ofta vara "marxismen i imperialismens tidsålder". Termen skapades efter Lenins död och användes med förkärlek av Stalin och hans anhängare. Vissa av dess grundteser, t.ex. gällande partiets ställning, går verkligen tillbaka på Lenin, medan helheten skapades först i och med den stalinistiska s.k. generallinjens slutliga seger under 1930-talets första år.

Marxism

Marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier. Eftersom mycket i det som kallas marxism saknar grund hos Marx, är det viktigt att skilja mellan det i snäv mening marxska tankegodset och den vidare marxistiska idévärlden.

Sidor