politiskt

Maoism

Maoism, benämning på den art av marxistiskt inspirerad kommunism som började utvecklas i Kina på 1920-talet under ledning av Mao Zedong. Beroende på att Maos egna idéer förändrades tämligen radikalt under hans liv, finns det element i riktningen som är svårförenliga. Den fasta kärnan är en ny och från både Marx, Lenin och Stalin avvikande syn på hur en socialistisk revolution skulle kunna utvecklas i tredje världen. Den traditionella uppfattningen var att industriproletariatet först måste nå en viss omfattning innan en samhällsomvandling vore möjlig.

Lysenkoism

Lysenkoism kallades en sovjetisk kampanj mot genetik och genetiker. Kampanjen, som inleddes under mitten av 1930-talet avblåstes inte helt förrän under 1960-talet.

Benämningen lysenkoism kommer av den sovjetiske forskaren Trofim Denisovitj Lysenko. I sin pseudovetenskapligt-vetenskapsteoretiska betydelse kallas det bakomliggande fenomenet även mitjurinism. Termen lysenkoism är dock den vedertagna när en pejorativ term för pseudovetenskap söks.

Likhetsfeminism

Likhetsfeminism, riktning inom feminismen som betonar att män och kvinnor som individer är olika men på ett generellt och mänskligt plan, som samhällsmedborgare, lika. Riktningen, som har kommit att dominera svensk 1900-talspolitik, har blivit norm för kvinnorörelsens agerande och det feministiska tänkandet. En tidig svensk förespråkare var Carl Jonas Love Almqvist med romanen "Det går an" (1838). Den mest framträdande tänkaren under efterkrigstiden är Simone de Beauvoir.

Liberalism

Liberalism, samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans frihet i centrum. Liberalismen urskiljer två huvudvarianter av frihetsbegreppet: frihet från tvång resp. valfrihet. Den förstnämnda avser rätten till politisk frihet, frihet från förtryck, tortyr och censur samt rörelsefrihet. Valfriheten avser människors rätt att fritt välja arbete, bostadsort och fritidssysselsättning, liksom konsumenternas rätt att fritt välja varor och tjänster samt rätten till etablering av företag (näringsfrihet).

Lettrism

Lettrism, fransk konstnärlig avantgarderiktning som räknas från 1947, då Isidore Isou (f. 1925) utgav manifestet "Introduction à une nouvelle poésie et à une nouvelle musique" ('Inledning till en ny poesi och en ny musik'). Upphovsmannen framhöll att människan bevisar sin gudomlighet genom skapande och såg som fundamentet i skapandet bokstaven (fr. lettre).

Leninism

Leninism, Lenins version av marxism. Det finns nästan inte någonting av vad Lenin sagt och skrivit som inte är kontroversiellt. Diskussionen om hans arbeten började omedelbart efter hans död. Meningsmotsättningarna gäller t.o.m. något så fundamentalt som frågan om han har en sammanhållen samhällsteori eller inte.

Kommunism

Kommunism (fr. communisme, ytterst av lat. commu'nis 'gemensam'), benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Liksom de flesta andra moderna beteckningar på politiska ideologier är kommunism som politisk etikett ett barn av 1800-talet. Idéer av snarlikt innehåll förekommer emellertid långt tidigare i historien.

Klerikalism

Klerikalism är i vissa betydelser motsatsen till sekularism. Betyder att religiösa institutioner eller makthavare ges kontroll över den ordinarie offentliga makten. Begreppet innefattar dock ej situationer när präster eller dylikt i hög grad väljs till offentliga uppdrag, om detta sker genom ordinarie demokratiska metoder, utan endast när detta är institutionaliserat i någon utsträckning.

Används i bland som ett pejorativt uttryck om samhällen där de religiösa institutionerna anses ha mycket makt över samhällslivet och medborgarna.

Sidor