religion

Antinomism

Antinomism, opposition mot lagen, en teologisk riktning som tar avstånd från förkunnelsen av Guds lag, främst de gammaltestamentliga buden. Vanligen åberopar man sig på Paulus. I Gamla kyrkan företrädde Markion (d. ca 160) ett slags antinomism, men antinomismen som term förbinds oftast med teologiska diskussioner under reformationstiden.

Antiklerikalism

Antiklerikalism, varje riktning som vill minska prästerskapets inflytande inom samhället. Den franska antiklerikalismen, med rötter i franska revolutionen, hade i slutet av 1800-talet starkt inflytande i samhället. Liknande rörelser uppstod i Italien, Spanien och Latinamerika. Utifrån ett liberalt eller socialistiskt synsätt kritiserade man den romersk-katolska kyrkans allians med politisk konservatism och verkade bl.a. för civiläktenskap, rätt till skilsmässa och omgifte samt en från kyrkan skild skolundervisning. År 1905 skildes kyrka och stat i Frankrike.

Animism

Animism, föreställningen om andar av samma immateriella slag som själen. Den omfattar dels tron på fritt svävande andar, dels tron på andar i tingen. Enligt E.B. Tylor, vars teorier dominerade den religionsvetenskapliga debatten under de sista decennierna av 1800-talet, är denna andetro modellerad efter själstron. Tylor tänkte sig en utveckling av gudstron från själar hos människor, djur och träd till andar i tingen, fria andar, gudamakter och gudar (med högsta väsendet som slutmål).

Anglikanism

Anglikanism, den läromässiga, liturgiska och etiska hållning som utmärker Church of England och anglikanska kyrkogemenskapen. Ibland brukas ordet om kyrkogemenskapen som sådan. Anglikanismen är inte någon fixerad åsiktsriktning utan ett kyrkohistoriskt betingat förhållningssätt.

Anabaptism

Anabaptism, en väckelse- och församlingsrörelse under reformationstiden och en riktning inom den s.k. radikala reformationen. Dess företrädare (anabaptister eller döpare) förkastade barndopet och förkunnade i stället dop vid medveten ålder. De första anabaptisterna, lärjungar till reformatorn Zwingli, började döpa troende vuxna i Zürich 1525. De grundade en friförsamling i protest mot det rådande statskyrkosystemet. Från Schweiz spred sig anabaptismen till Tyskland, Österrike och Mähren. En framstående ledare inom denna gren var Balthasar Hubmaier, bränd på bål 1528.

Alevism

Alevism är en religiös inriktning, främst representerad i Turkiet.

Majoriteten av yazdanisterna är aleviter. 30 procent av alla aleviter är kurder, 65 procent är turkar och 5 procent är arabisktalande. Aleviternas kärnområde är Tunceliprovinsen (tidigare känd som Dersim) och 60 procent av talarna av det nordvästliga kurdiska litteraturspråket dimili (zaza) är aleviter.

Agnosticism

Agnosticism, åsikten att vi inte vet om Gud finns eller ej; eller, mera allmänt, skepsis inför möjligheten att få svar på "de eviga frågorna". Agnosticismen har ofta varit ett element i den filosofiska skepticismen; i Grekland förklarade t.ex. sofisten Protagoras (ca 480–410 f.Kr.) att han om gudarna varken kunde säga att de existerar eller att de inte existerar. Ordet fick på 1800-talet ny aktualitet genom naturforskaren Thomas H. Huxley, som hävdade att kunskap om Gud är omöjlig på grund av människans begränsning.

Adoptianism

Adoptianism, föreställningen att människan Jesus är ett slags "adoptivson" till Gud. En tidig variant möter man redan på 190-talet (Theodotos av Bysans; avsikten var att slå vakt om Guds enhet). I första hand förknippas adoptianismen dock med biskopen Elipandus av Toledo vid 700-talets slut (avsikten var nu att betona Jesu sanna mänsklighet). Detta ledde till adoptianska striden, som slutade med att adoptianismen förkastades av påven och en rad frankiska provinssynoder.

Sidor