religion

Nyplatonism

Nyplatonism, mångskiftande, starkt spekulativ filosofisk riktning som på ett eller annat sätt anknyter till den platonska traditionen. Nyplatonismen kan sägas ha uppstått i Egypten genom Ammonios Sakkas (d. ca 242) men fick sin viktigaste gestalt i dennes elev Plotinos, som främst var verksam i Rom.

Nestorianism

Nestorianism är en riktning inom kristendomen.

Patriarken av Konstantinopel, Nestorius (cirka 381–451), som tillhörde den antiokenska skolan, gjorde en skarp åtskillnad mellan Kristi gudomliga och mänskliga natur, och menade att dessa hade existerat skilda från varandra i honom.

Jungfru Maria skulle därmed inte vara Gudaföderska (grekiska Theotokos) utan enbart Kristusföderska (grekiska Christotokos). Denna lära fördömdes på konciliet i Efesos 431 och Nestorios slutade sina dagar i egyptisk exil.

Mormonism

Mormonism är en religion med över 15 miljoner utövare, varav en stor del (dock en minoritet) bor i ursprungslandet USA. Dess anhängare kallas i folkmun mormoner. Mormonerna anser att mormonismen är en gren av kristendomen, dock ifrågasätts detta av många kristna samfund då mormoner generellt inte tror på en treenig Gud eller att kanoniserad skrift är begränsad till Bibeln. Mormonerna tror på Bibeln men tror på vidare uppenbarelse och har också andra heliga skrifter bl.a. Mormons bok och har därav fått namnet "mormoner".

Monotheletism

Monotheletism (av mono- och grek. thel\sis 'vilja'), teologisk riktning under 600-talet. Diskussionen om huruvida Kristus hade en vilja (en mänsklig) eller två (en gudomlig och en mänsklig) följde på den i Chalcedon år 451 fastställda läran om Kristi två naturer. Monotheletismen var ett försök att överbrygga motsättningen mellan Chalcedons förespråkare och dess motståndare (monofysiterna); den väckte dock starkt motstånd, eftersom den tycktes ifrågasätta Kristi självständighet som människa och göra honom till ett Guds viljelösa redskap.

Monofysitism

Monofysitism (av sengrek. monophysitai 'anhängare av läran om en natur', av mono- och grek. physis 'natur'), läran att hos Kristus endast finns en enda (gudomlig–mänsklig) natur. Uttrycket uppkom under 400-talets kristologiska strider i motsats till Nestorios tvånaturslära (dyofysitism). Vid kyrkomötet i Chalcedon 451 fastslogs det att Kristus är en person i två naturer (en gudomlig och en mänsklig); då uppstod en kraftig reaktion bland dem som ansåg att konciliet gått Nestorios till mötes. De bildade från 500-talet en kyrklig gemenskap av s.k.

Monoenergism

Monoenergism (av grekiska monos ’ensam’ och energia ’energi’), heretisk kristologisk lära som hävdar, att Kristus utverkar både mänskliga och gudomliga gärningar genom en gudomlig-mänsklig energi.

Monoenergismen, som är nära besläktad med monofysitismen, avvisades slutligen vid konciliet i Konstantinopel 680-681, som fastslog att det finns två viljor (dyoteletism) och två energier (dyoenergism) i Kristus.

Modernism

Modernism (fr. modernisme), sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och materiella. De flesta konstarter sökte sig under 1800-talets senare del fram mot modernistiska uttrycksformer; genombrotten skedde i allmänhet under det tidiga 1900-talet.

Sidor