samhälle

Synoikism är en sammanslagning av närliggande orter till en större stad, de facto genom människors flyttning eller genom administrativa förändringar.

Rudbeckianism, form av göticism som mer eller mindre tydligt inspirerats av Olof Rudbeck d.ä:s "Atlantica". Till de tidiga rudbeckianerna räknas rättshistorikern Carl Lundius och Olof Rudbeck d.y. Sedan Olof von Dalin i sin "Svea rikes historia" (1747–62) hävdat att Sverige legat under vatten även långt efter syndafloden tycktes grunden för rudbeckianismen undanryckt. Den togs dock kraftfullt i försvar ännu av E.J. Biörner ("Nordiska kämpadater", 1737, m.fl. arbeten) och Johan Göransson (1712–69, "Bautil", 1750).

Regelutilitarism, en variant av utilitarism. Enligt regelutilitarismen skall utilitarismens krav om bästa möjliga konsekvenser inte tillämpas direkt på enskilda handlingar utan på regelsystem, som sedan i sin tur skall styra våra handlingar. Regelutilitarismen säger alltså att man alltid bör handla enligt ett system av regler som är sådant att konsekvenserna av att detta regelsystem allmänt accepteras eller efterlevs är så bra som möjligt.

Feministisk riktning som betraktar motsättningen mellan man och kvinna som överordnad och som har en separatistisk inriktning, ofta kombinerad med lesbisk aktivism. Kända företrädare är teologen Mary Daly med böcker som "Beyond God the Father" (1973) och "Gyn/Ecology" (1978), Kate Millett, "Sexual Politics" (1970) och Andrea Dworkin, "Letter from a War Zone" (1989).

Nymalthusianism, befolkningspolitisk rörelse med ursprung i The Malthusian League, ett sällskap bildat i London 1877 med efterföljare i Nederländerna och Tyskland följande årtionde. Den omedelbara bakgrunden var det samband man ansåg sig se mellan stora barnkullar och fattigdom. Utgående från den av Thomas Robert Malthus framlagda satsen att befolkningar tenderar att föröka sig snabbare än vad deras näringsunderlag kan bringas att växa tog nymalthusianerna det då radikala steget att förorda preventivmedel och började inrätta kliniker för rådgivning.

Monopolkapitalism, i marxistisk teori benämning på det kapitalistiska stadium (under 1900-talet) då konkurrensen upphävs, eftersom de framgångsrikaste kapitalisterna slagit ut sina medtävlare. Redan den unge Marx talade om en framtid som skulle präglas av "återkomsten av det fruktansvärda monopolet". I Kapitalet (1867) redogör han för de mekanismer som skulle kunna leda till ett kapitalistiskt monopol. Det var dock först in på 1900-talet som den monopolkapitalistiska teorin utvecklades.

Kulturrelativism, term som inom antropologin används för att beteckna både en moralisk attityd och ett forskningsmetodologiskt förhållningssätt till främmande kulturers sedvänjor och tankemönster. Melville J. Herskovits sökte på 1950-talet systematiskt formulera kulturrelativismens innebörd. Han ansåg att varje sedvänja borde bedömas utifrån de lokala konventioner och etiska normer som existerar i varje samhälle. Denna tes har vunnit vitt erkännande som en metodisk riktlinje i det antropologiska studiet av främmande kulturer. Däremot har den relaterade frågan om etiska normers ev.

Kulturprotestantism, ty. Kulturprotestantismus, sammanfattande benämning på riktningar som velat förena protestantismens idéer med upplysningens eller liberalismens. Som dess främste företrädare brukar anges Albrecht Ritschl. I Tyskland präglades rörelsen i hög grad av borgerlighetens bildningsideal, med inslag av nationalism, antikatolicism och ibland antisemitism. Under 1920- och 1930-talen trädde den tillbaka; somliga företrädare drogs till nazismen, andra lämnade rörelsen och anslöt sig till Bekännelsekyrkan.

Kulturmaterialism, teoretisk specialinriktning inom den kulturekologiska antropologin, vars främste företrädare är amerikanen Marvin Harris. Det grundläggande antagandet är att samhällets teknologi och ekonomiska system är bestämmande för kulturens utformning i stort, och att mänskliga kulturer förändras och utvecklas p.g.a. befolkningstryck, som nödvändiggör ny teknologi för att åstadkomma ökad födoproduktion.

Kommunitarism, riktning inom nyare moralfilosofi och politisk filosofi som betonar det sociala sammanhangets betydelse. Riktningen anknyter till neodeskriptivismen och har fått särskild aktualitet genom debatten kring John Rawls och hans liberala rättviseteori. En huvudpunkt i kommunitarismen är att modern västerländsk etik och politisk teori har varit alltför centrerade kring den enskilda individen och hennes rättigheter. I stället vill man betona medlemskapet i en gemenskap (eng.