samhälle

Populism

Populism, rörelse eller ideologi som vädjar till "folket" som grupp oberoende av någon social klass. "Folket" är enligt populisterna nedtryckt av en elit som har monopol på makten i samhället. Populismen är därmed emot i varje fall delar av det etablerade politiska systemet men är sällan revolutionärt inriktad. Populistiska rörelser kämpar ofta med opportunistisk argumentation för ökad direkt demokrati inom det politiska systemet, men de följer inte alltid denna målsättning om de hamnar i en maktposition.

Pluralism

Pluralism, mångfald, särskilt kulturell eller åsiktsmässig (t.ex. pluralistiskt samhälle). Inom metafysiken betecknar pluralism läran att den sanna verkligheten ytterst består av en mångfald olika och självständiga principer vilka inte kan reduceras till en kategori (enligt monismen) eller två (enligt dualismen).

Paternalism

Paternalism, ett beskyddande förhållningssätt hos en överordnad mot de underordnade, grundat på att den överordnade som ersättning för vissa prestationer överför resurser till de underordnade som dessa inte själva kan skaffa sig. Förr kunde detta innebära att den överordnade (feodalherren, brukspatronen, plantageägaren) förutom en vanligtvis låg lön försåg de anställda med bostad och andra förnödenheter i utbyte mot arbete, lydnad och lojalitet. I vår tid förekommer ekonomisk paternalism främst i Latinamerika.

Nykolonialism

Nykolonialism, begrepp som uppkom i samband med avkoloniseringsprocessen som ett uttryck för den frustration många av de nya staterna, särskilt i Afrika, upplevde. Självständigheten innebar inte något större handlingsutrymme för de postkoloniala regimerna, eftersom resurserna var knappa och dessutom föreföll att krympa på grund av en ogynnsam prisutveckling för flertalet råvaror.

Nepotism

Nepotism (fr. népotisme eller ital. nepotismo, av lat. nepos 'barnbarn', i senlat. även 'brorson', 'systerson'), otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt vid besättande av offentliga tjänster. Ordet användes först om medeltida påvars otillbörliga gynnande av illegitima söner ("nepoter") och andra släktingar. Påvarna valdes ofta ur ledande adelsfamiljer, som därigenom ökade sitt politiska och ekonomiska inflytande. Starkast framträdde nepotismen under renässansen och 1500-talet (familjer som Barberini, Borgia, Farnese, Orsini, della Rovere).

Sidor