samhälle

Monarkism

Monarkism är en ideologisk inställning som föredrar och förespråkar monarkin som statsskick, framför exempelvis republiken. Monarkister har historiskt sett används främst av anhängare av en konstitutionell monarki, medan rojalister stött ett absolutistisk monarki. Idag används mera sällan den skillnaden.

I många republiker i Europa finns miljontals monarkister. T.ex. är 19% av tyskarna för en monarki, stödet är särskilt starkt bland yngre (18-24 år).

Kulturimperialism

Kulturimperialism, benämning på en form av imperialism utöver militär övermakt och ekonomisk exploatering. Under kolonialismen etablerades i afrikanska och asiatiska kolonier utbildnings- och mediesystem som kopior av kolonialmakternas. Kulturimperialismen utgår från att västerländsk kultur är överlägsen andra länders inhemska kulturer. Termen används ibland också för att markera bristande förståelse och respekt inför en inhemsk befolknings kultur. Kulturimperialism avser i dag ofta den påverkan som bl.a.

Konservatism

Konservatism, samhällsåskådning som karakteriseras av respekt för det hävdvunna och strävan att bevara, eller förändra för att bevara. Någon enhetlig lära och utopi existerar inte. Konservatism har framträtt i skiftande miljöer och med skiftande innehåll. Fasthållande vid tradition och kritik av rationalistiska (förnuftsmotiverade) samhällsförändringar har varit gemensamma drag.

Konformism

Konformism, beteende inriktat på att vara i harmoni med och efterleva de regler och normer som råder i den grupp eller i det samhälle man tillhör och identifierar sig med. Den konforme strävar å ena sidan efter att uppfylla rådande målsättningar och normer, men är å andra sidan noga med att inte överskrida dessa, t.ex. genom att prestera bättre än det normala. Jantelagen utgör ett gott exempel på regler för konformt beteende.

Kommunism

Kommunism (fr. communisme, ytterst av lat. commu'nis 'gemensam'), benämning på en rad besläktade idéer om att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämnt fördelad i samhället. I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov. Liksom de flesta andra moderna beteckningar på politiska ideologier är kommunism som politisk etikett ett barn av 1800-talet. Idéer av snarlikt innehåll förekommer emellertid långt tidigare i historien.

Kommunalism

Kommunalism är ett decentraliserat organisatoriskt system med grund i självständiga mindre samhällen, vanligen direktdemokratiskt styrda kommuner, ibland med kommunism även om det inte är fullt kompatibelt eftersom kommunalism inte är ett ekonomiskt system utan organisatoriskt.

Kolonialism

Kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium. Termen används ibland om t.ex. antikens Grekland och det romerska riket, men i dag oftast som samlingsbegrepp för de europeiska nationalstaternas utomeuropeiska erövringar; även USA och Japan var emellertid under en period kolonialmakter.

Kollektivism

Kollektivism, åskådning som sätter de gemensamma intressena före de enskilda individernas. Termen förbinds främst med socialistiska strävanden att centralt kontrollera samhällets resurser av olika slag, särskilt på det ekonomiska området. Den har flitigt använts i Europa sedan den första socialistiska internationalens kongress i Basel 1869. Från början förknippades den inte som senare med statssocialism utan skulle beteckna samarbete på gräsrotsnivå mellan konsumenter och producenter.

Klerikalism

Klerikalism är i vissa betydelser motsatsen till sekularism. Betyder att religiösa institutioner eller makthavare ges kontroll över den ordinarie offentliga makten. Begreppet innefattar dock ej situationer när präster eller dylikt i hög grad väljs till offentliga uppdrag, om detta sker genom ordinarie demokratiska metoder, utan endast när detta är institutionaliserat i någon utsträckning.

Används i bland som ett pejorativt uttryck om samhällen där de religiösa institutionerna anses ha mycket makt över samhällslivet och medborgarna.

Sidor