samhälle

Kapitalism

Kapitalism (av kapital), gängse beteckning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska.

Jingoism

Jingoism (eng., till uttrycket by Jingo i en vid tiden för begreppets tillkomst aktuell music hall-refräng: "We don't want to fight, But, by Jingo! if we do..."), aggressiv, ofta militant nationalism, en brittisk motsvarighet till chauvinism. Den sång som uttrycket kan härledas till stödde premiärminister Disraelis beslut att sända den brittiska medelhavsflottan till Dardanellerna för att hindra Ryssland från att ockupera Konstantinopel under rysk–turkiska kriget 1877–78.

Intentionalism

Funktionalism och intentionalism är två ståndpunkter i den historiografiska debatten kring Förintelsens ursprung. Debatten kretsar kring vilken roll Adolf Hitler spelade för Förintelsens uppkomst och utveckling:

Hade Hitler innan han blev Tysklands rikskansler en plan, en uttalad intention, att biologiskt förinta Europas judar? Intentionalisterna anser att så var fallet, medan funktionalisterna avvisar en sådan tanke.

Instrumentalism

Institutionalism, inriktning inom nationalekonomin med upphov hos amerikanerna Thorstein Veblen, John Rogers Commons (1862–1945) och W.C. Mitchell. Den dominerade amerikansk ekonomisk forskning under tiden mellan världskrigen, men undanskymdes efterhand av keynesianskt och neoklassiskt tänkande. Institutionalismen existerar fortfarande som skolbildning i USA, framför allt kring tidskriften Journal of Economic Issues.

Industrialism

Industrialism kan syfta på:

  • Industrialisering – började under 1700-talet, för att under 1800-talet spridas i västvärlden
  • Industriella revolutionen – de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet (1750-1850)

Imperialism

Imperialism, term som syftar dels på staters territoriella och ekonomiska expansion i historien, dels på en uppsättning teorier som vill förklara orsakerna till denna expansionstendens, särskilt i dess moderna skepnad. När det gäller den begreppsliga användningen, som behandlas i denna artikel, kan man skilja på klassisk imperialism, där den politiska dimensionen är framträdande, och modern imperialism, där ekonomiska faktorer ges större vikt.

Hellenism

Hellenism är en term i antik historia som avser övergången från en grekisk kultur som dominerades av etniska greker till en kultur som dominerades av människor som talade grekiska men hade skiftande etnisk bakgrund, främst iransk.

En äldre betydelse av ordet är den språk- och bildningsriktning som representeras av hellenisterna och i mer vidsträckt mening den som var rådande i de vid delningen av Alexander den stores världsvälde bildade så kallade hellenistiska rikena.

Göticism

göticism, kulturell rörelse med särskilt fäste i Norden. Dess svenska anhängare hävdade ursprungligen att de forna goterna som "göter" hade haft sitt urhem i Sverige, medan man i Danmark gärna identifierade dem som "jutar". Enligt båda uppfattningarna skulle alltså de ostrogoter som under Teoderik den store (d. 525) tog makten i romarriket ha varit ättlingar av en från Norden utvandrad stam.

Sidor