samhälle

Kolonialism

Kolonialism, erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium. Termen används ibland om t.ex. antikens Grekland och det romerska riket, men i dag oftast som samlingsbegrepp för de europeiska nationalstaternas utomeuropeiska erövringar; även USA och Japan var emellertid under en period kolonialmakter.

Kollektivism

Kollektivism, åskådning som sätter de gemensamma intressena före de enskilda individernas. Termen förbinds främst med socialistiska strävanden att centralt kontrollera samhällets resurser av olika slag, särskilt på det ekonomiska området. Den har flitigt använts i Europa sedan den första socialistiska internationalens kongress i Basel 1869. Från början förknippades den inte som senare med statssocialism utan skulle beteckna samarbete på gräsrotsnivå mellan konsumenter och producenter.

Klerikalism

Klerikalism är i vissa betydelser motsatsen till sekularism. Betyder att religiösa institutioner eller makthavare ges kontroll över den ordinarie offentliga makten. Begreppet innefattar dock ej situationer när präster eller dylikt i hög grad väljs till offentliga uppdrag, om detta sker genom ordinarie demokratiska metoder, utan endast när detta är institutionaliserat i någon utsträckning.

Används i bland som ett pejorativt uttryck om samhällen där de religiösa institutionerna anses ha mycket makt över samhällslivet och medborgarna.

Kapitalism

Kapitalism (av kapital), gängse beteckning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat eller kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska.

Jingoism

Jingoism (eng., till uttrycket by Jingo i en vid tiden för begreppets tillkomst aktuell music hall-refräng: "We don't want to fight, But, by Jingo! if we do..."), aggressiv, ofta militant nationalism, en brittisk motsvarighet till chauvinism. Den sång som uttrycket kan härledas till stödde premiärminister Disraelis beslut att sända den brittiska medelhavsflottan till Dardanellerna för att hindra Ryssland från att ockupera Konstantinopel under rysk–turkiska kriget 1877–78.

Intentionalism

Funktionalism och intentionalism är två ståndpunkter i den historiografiska debatten kring Förintelsens ursprung. Debatten kretsar kring vilken roll Adolf Hitler spelade för Förintelsens uppkomst och utveckling:

Hade Hitler innan han blev Tysklands rikskansler en plan, en uttalad intention, att biologiskt förinta Europas judar? Intentionalisterna anser att så var fallet, medan funktionalisterna avvisar en sådan tanke.

Instrumentalism

Institutionalism, inriktning inom nationalekonomin med upphov hos amerikanerna Thorstein Veblen, John Rogers Commons (1862–1945) och W.C. Mitchell. Den dominerade amerikansk ekonomisk forskning under tiden mellan världskrigen, men undanskymdes efterhand av keynesianskt och neoklassiskt tänkande. Institutionalismen existerar fortfarande som skolbildning i USA, framför allt kring tidskriften Journal of Economic Issues.

Industrialism

Industrialism kan syfta på:

  • Industrialisering – började under 1700-talet, för att under 1800-talet spridas i västvärlden
  • Industriella revolutionen – de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i slutet av 1700-talet (1750-1850)

Sidor