språk

Wellerism är en internationell benämning på ordstäv.

Svecism eller suecism är företeelse i ett språk eller en dialekt som beror på påverkan från (standard) svenska.

Skanism, skånsk språkegenhet i ett språkligt sammanhang som annars inte är regionalt präglat. Om uttryck av typen påg 'pojke', rälig 'otäck' förekommer t.ex. i ordinär tidningsprosa eller i skönlitterär text är de alltså skanismer.

Rotacism, annan stavning av rhotacism.

Mentalism delas in i två områden, filosofisk mentalism och språkfilosofisk mentalism.

Filosofisk mentalism

Filosofisk mentalism (av fr. mental), filosofisk term för uppfattningen att allt verkligt är av i grunden mental, andlig eller tankemässig natur.

Språkfilosofisk mentalism

Språkfilosofisk mentalism (av fr. mental), inom språkfilosofin en ståndpunkt som vänder sig mot tanken att språkets natur och de språkliga företeelsernas mening och funktion kan förstås och klarläggas uteslutande genom yttre, intersubjektivt åtkomliga iakttagelser.

Hypokorism, smeknamn, (oftast) bildat av ett officiellt namn genom att detta eller en del därav utgör avledningsbas och får i tillägg ett suffix: Sigge av namn på Sig-, Bibbi av Birgit, Lunkan av Lundkvist etc. Sådana bildningar kallas även – ibland oegentligt – kortnamn. Termen hypokorism används stundom även för andra ord än personnamn, t.ex. Teknis för Tekniska högskolan, sosse för socialdemokrat. Utmärkande för hypokorismerna är konsonantfördubblingen.

Hyperurbanism, benämning på sådana språkdrag som är resultatet av att en talare väljer att använda hyperkorrekta former i försök att undvika regional eller dialektal färgning i sitt tal.

Gongorism, samtida benämning på stilen hos Góngoras efterföljare under 1600-talet. Numera används vanligen benämningen culteranism.

Gallicism, språkligt uttryck som beror på inflytande från franskan.

Finlandism, språkdrag i finlandssvenskan som avviker från rikssvenskan.