vetenskap

Paracelsism

Paracelsism, inflytelser av Paracelsus läror på idéer och vetenskap. I sin allmänna inverkan på idélivet var paracelsismen en del av den antiskolastiska front som växte sig stark under 1500-talets senare del. I denna funktion är den svår att skilja från den nyplatonska och hermetiska traditionen (hermetism), och den har också nära beröring med rosenkreutzarnas teosofi och Comenius pansofi.

Paleomagnetism

Paleomagnetism, studiet av jordens magnetfält och dess variation under geologisk tid. När magmatiska bergarter stelnar och kristalliserar orienterar sig magnetiska mineral, främst järnoxider, efter det rådande jordmagnetiska fältet. En kvardröjande (remanent) magnetism bevaras i bergarten, och dess riktning och intensitet kan mätas med känsliga instrument. Genom att mäta bergartsprov vars orientering man noterat i fält får man en bild av det jordmagnetiska fältets orientering då bergarten bildades.

Ovism

Ovism (av lat. ovum 'ägg'), teori härstammande från den nederländske läkaren Regnier de Graaf (1641–73), enligt vilken Eva och alla andra arters första honliga representanter i sina ägg bar äggen för alla kommande generationer, det ena i det andra, så att de nya individerna successivt utvecklades – bokstavligen vecklades ut – ur sina resp. ägg.

Operationalism

Operationalism (av operation), vetenskapsfilosofisk riktning som kräver att vetenskapliga begrepp skall definieras utifrån de mätoperationer och experimentella metoder som används då begreppen tillämpas. Kravet framfördes på 1920-talet av Percy Bridgman, som i "The Logic of Modern Physics" (1927) också gav en lång rad förslag till operationella definitioner av fysikaliska grundbegrepp. Operationalism är nära besläktad med den logiska positivismens krav på verifierbarhet. Inom psykologin är behaviorism ett exempel på operationalism.

Nyhumanism

Nyhumanism, riktning inom vetenskap, konst, litteratur och pedagogik under 1700-talets senare del och början av 1800-talet, som åsyftade en fördjupad kunskap om den klassiska antiken, främst grekisk och latinsk filologi. Nyhumanismen vände sig mot teologväldet och upplysningsutilismen. Den var framför allt en tysk företeelse, med företrädare som Winckelmann, Herder, Wilhelm von Humboldt och även Goethe och Schiller; i Sverige räknas Tegnér som den främste.

Newtonianism

Newtonianism, benämning på den vetenskapliga världsbild som slog igenom på 1700-talet och som ansågs inspirerad av Newtons teorier. Newtons verk kom att verka modellbildande i flera olika avseenden. Bland vetenskapsidkarna kunde man ta fasta på det starkt empiriska inslaget och de noggranna mätningarna i "Opticks", eller på den matematiska behandlingen av krafter, synbarligen verkande på avstånd (här kan newtonianism ses som ett alternativ till cartesianismens rationalism resp. tilltro till kontaktverkan), och de exakta kvantitativa lagarna i "Principia".

Kognitivism

Kognitivism (av kognitiv), uppfattning inom värdeteorin att man kan ha kunskap (eller rationellt underbyggda åsikter) i värdefrågor, vunnen antingen med hjälp av förnuftet eller genom observation (intuition). Motsatsen kallas (värde)skepticism. Dessutom används termen för uppfattningen att värdetermer betecknar egenskaper, alltså som gemensam beteckning på naturalism och värdeobjektivism. Motsatsen kallas nonkognitivism eller emotivism.