Nationalism

Nationalism (fr. nationalisme, av nation), tankesystem som utgår från att det finns en speciell grupp, nationen, med vissa karakteristika, att de med nationen förknippade värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende. Det sistnämnda antas i sin tur bara kunna uppnås genom kontroll av ett territorium, företrädesvis en suverän stat.

Vissa forskare har hävdat att nationellt tänkande är "primordialt", dvs. inbyggt i den mänskliga naturen som en grundläggande kategori. Under senare år har det emellertid funnits en tendens inom forskningen att se nationalism som en 1800- och 1900-talsföreteelse, i princip otänkbar utanför moderniserande samhällen, där traditionella band lösts upp. Man har också antagit att utvecklingen på sikt kommer att innebära minskad relevans för nationalismen. Denna syn är ofta förenad med en uppfattning om nationer som subjektiva företeelser eller konstruktioner. Man har hävdat att det är nationalisterna som skapar nationerna, inte tvärtom, och det finns teorier som sätter nationella rörelser i samband med kapitalismens behov av kontroll över den politiska utvecklingen. Ett problem med de ovan refererade teorierna är att det uppenbarligen finns företeelser och idéer före 1800-talet som enligt den här givna definitionen bör betraktas som nationalism. Detta återspeglas både i litteraturen, t.ex. hos Shakespeare, och i den politiska utvecklingen från det antika Grekland och framåt. Vidare förefaller det som om nationalistiska föreställningar för att få genomslagskraft måste bygga på en lång historisk utveckling. De blir därigenom mindre lätta att manipulera och lever kvar längre än man ofta tänkt sig.

Dessa reservationer till trots är det uppenbarligen riktigt att modernisering i termer av förbättrad folkbildning, industrialisering och urbanisering spelat och spelar en viktig roll för utvecklingen av ökad nationell identifikation inom olika grupper. Moderniseringen ger ökade möjligheter till mobilisering och kan ge upphov till olikheter i utveckling mellan olika grupper, vilket kan utlösa reaktioner. Inte minst i etniskt splittrade samhällen kan dessa få nationalistiska förtecken, och i det sammanhanget spelar propaganda en viktig roll.

Under 1800- och 1900-talen, som emellanåt beskrivits som "nationalismens tidsålder", har det funnits olika former av nationalism. De nationella rörelserna kan skilja sig ideologiskt utmed en höger–vänsterskala. I samband med 1800-talsliberalismen utvecklades en "liberal nationalism", inriktad på nationell frigörelse men också på folkstyre och mellanfolkligt samarbete. Som dess motsats kan man se "integral nationalism", som utgår från en auktoritär samhällsuppfattning. I t.ex. det nazistiska Tyskland inspirerades den av socialdarwinistiska idéer om nationernas inbördes kamp för överlevnad, liksom av rasteorier.

Man kan också skilja olika former av nationalism på grundval av deras utgångspunkter och politiska mål. Statsnationalism utgår från uppfattningen om en statsnation inom vilken alla medborgare oavsett härkomst och etniskt ursprung skall integreras. Den förekommer både i västeuropeiska stater med lång historisk tradition som Frankrike och i invandringsländer som USA. Parallellt finns kulturnationalism eller etnonationalism, som utgår från att en nation är etniskt och kulturellt avgränsad och att en delad nation bör samlas i en gemensam stat. Enandenationalism, som historiskt sett hade betydelse vid Tysklands och Italiens enande under 1800-talet, utgår från en sådan uppfattning. Över hela världen har det emellertid också funnits starka rörelser av separatistisk nationalism. Denna utgår liksom enandenationalismen från att nationen är etniskt och kulturellt definierad och har rätt till en egen stat, och den har spelat en stor roll för upplösningen av multinationella imperier. Ytterligare bör nämnas befrielsenationalismen, som varit en viktig samlande kraft för kolonialväldenas upplösning och frigörelsen av olika stater i tredje världen och östeuropa.

Kategori: 

Lägg till ny kommentar