Tjugotalsklassicism

Tjugotalsklassicism är en sedan ca 1950 använd benämning på en övervägande nordisk strömning inom arkitektur och konsthantverk, framträdande från början av 1910-talet till ca 1930.

Tjugotalsklassicism inom Arkitektur

Ett redan utvecklat intresse för subtila rumssamband (nationalromantik) förenades med förfinade yt- och materialverkningar inspirerade av publikationer om K.F. Schinkel och om arkitekturen kring 1800. Stilimpulser kom från nyklassicism men också från manierism, barock och biedermeier. Till de tidigaste byggnaderna hör trähus av Elis Benckert och Sigurd Lewerentz från 1912–14, men en mäktig inspirationskälla till nya idéer om dramatisering av förhållandet ute–inne, väggenombrott och belysning var Ragnar Östbergs pågående arbete med Stockholms stadshus. Som ett portalverk ses Liljevalchs konsthall (1914–16, Carl Bergsten). I Danmark betraktas Fåborg Museum (1912–15, Carl Petersen) som inledningsverket. Samordnade stadsmiljöer med radhus eller storgårdskvarter eftersträvades av planerare som Albert Lilienberg i Göteborg och Sverre Pedersen (1882–1971) i Trondheim. Ledande arkitekter utom de nämnda var i Sverige Ivar Tengbom och Gunnar Asplund, i Danmark Kay Fisker och Aage Rafn, i Finland Erik Bryggman och Hilding Ekelund, i Norge Gudolf Blakstad och Herman Munthe-Kaas. Strömningen har tidigare betraktats som ett mellanspel men ses numera som en av de viktiga perioderna under 1900-talet.

Tjugotalsklassicism inom konsthantverk och inredning

Inom inredningskonsten kännetecknas riktningen av ett nationellt orienterat, nyklassiskt formspråk med inslag av allmogekultur samt av höga krav på hantverkets kvalitet. Rörelsen, som uppstod i reaktion mot en alltmer degenererad jugend, fick sin första stora svenska manifestation i ¤Hemutställningen 1917 med möbler av arkitekter som Gunnar Asplund, Carl Malmsten och Uno Åhrén, glas av Simon Gate, Edward Hald och Edvin Ollers, keramik av Edgar Böckman och Wilhelm Kåge m.m. Samlade framträdanden skedde också på Göteborgsutställningen 1923 och art déco-utställningen i Paris 1925. Det mest representativa exemplet på denna inredningskonst finns emellertid i Stockholms stadshus. Gracen och den uttrycksfulla enkelheten hos tjugotalsklassicismens konsthantverk uppfattades i utlandet som specifikt svenska stildrag och kom att ge upphov till benämningen Swedish Grace.

Kategori

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type='1 A I'> <li> <dl> <dt> <dd> <h2 id='jump-*'> <h3 id> <h4 id> <h5 id> <h6 id>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.