Om ismer

Ekofeminism, samlingsbegrepp på de feministiska grupper som sätter miljön i centrum. Liksom radikalfeminism och anarkafeminism ser ekofeminismen det patriarkala samhället som destruktivt och eftersträvar i stället en kvinnlig och mera naturenlig ordning.

Ostracism (grek. ostrakismo_s, av ostrakon 'krukskärva'), politiskt instrument i Athen under 400-talet f.Kr. För att skydda demokratin mot alltför dominanta politiker infördes möjligheten att landsförvisa sådana i tio år, utan att de nödvändigtvis begått något brott. Om folkförsamlingen beslöt att en ostracism skulle hållas ristades kandidaternas namn på krukskärvor. Den som fick flest röster landsförvisades genast, utan att förlora medborgarskap eller förmögenhet.

Saturnism (efter planeten Saturnus, som för alkemisterna symboliserade blyet) är gammal benämning på blyförgiftning.

Dyoteletism (dyotheletism) (av grek. dyo "två" och thelesis "vilja"), kristologisk lära som menar, att det i Kristus finns två viljor, en gudomlig och en mänsklig.

I motsats till monoteletismen hävdade dyoteleterna att Kristus hyste två viljor, varvid dock den gudomliga tänktes utöva herraväldet och verka genom den mänskliga, så att det icke uppstod någon klyfta dem emellan.

Totalitarism (en bildning till total, se totala institutioner), dels en tyrannisk styrelse, utövad i hela folkets namn och med dess frivilliga eller framtvingade stöd, dels ideologin bakom en sådan styrelse. Totalitarismens samhällsmodell utmärks av styrelse genom ett enda parti som genom organisationer under dess kontroll söker styra allt och alla. Förkunnelsen från partiet eller dess ledare betraktas som den absoluta sanningen och får inte ifrågasättas.

Atomism, naturfilosofisk eller fysikalisk teori enligt vilken all materia ytterst består av odelbara, oförstörbara, oföränderliga och vanligen oförnimbara smådelar, atomer. I en vidare bemärkelse kan som atomism betecknas ett synsätt enligt vilket en helhet utömmande kan beskrivas som en sammansättning av på ett visst sätt ordnade beståndsdelar.

Machiavellism, något som står i överensstämmelse med Machiavellis läror. Ordet används ibland i betydelsen "slug och svekfull maktpolitik", ibland värdeneutralt som liktydigt med "en politik som har statsförnuftet och hävdandet av maktanspråk som ledstjärna". Inom psykologin betecknar machiavellism en benägenhet att kyligt och skrupelfritt manipulera andra, i syfte att påverka eller kontrollera dem.

Negativism (bildning till negativ), benägenhet att ej uppfylla omgivningens förväntningar eller önskningar. Negativism kallas passiv när man underlåter att göra eller säga det som förväntas, aktiv när man gör tvärtom. Negativism uppträder normalt hos barn i vissa utvecklingsskeden och förekommer i uttalad form hos vuxna vid vissa former av schizofreni.

Conceptism, den litterära stil, kännetecknad av "klara begrepp", som den spanske 1600-talsförfattaren Francisco de Quevedo lanserade som alternativ till ordmåleriet i Góngoras culteranism. Med sin ordknapphet och sina dunkla bilder blev conceptismen ofta lika kryptisk som culteranismen och räknas numera liksom denna till den litterära barocken.

Hegemonism, strävan hos en stat att uppnå en överhög maktposition inom en grupp av stater. Motmedlet, i synnerhet i europeisk historia, har varit strävan efter maktbalans.

Hypoparatyreoidism, underfunktion av bisköldkörtlarna med nedsatt hormonproduktion som följd. Hypoparatyreoidism förekommer oftast efter avsiktligt kirurgiskt avlägsnande av körtlarna. Avlägsnandet kan också ske oavsiktligt, t.ex. i samband med sköldkörteloperation. Pseudohypoparatyreoidism är en medfödd defekt, där hormonproduktionen är normal, men låg perifer hormoneffekt (ökad resistens mot hormonet) föreligger. Slutligen finns en s.k. idiopatisk form av hypoparatyreoidism där autoimmuna mekanismer antas vara orsaken.

Pentekostalism, samlingsbenämning på pingströrelser som kan förknippas med en väckelse i Los Angeles 1906. Gemensamt för dem är betonandet av andedop (andeuppfyllelse) och återupplivandet av Andens nådegåvor (1 Kor. 12 och 14). Neopentekostalism är benämning på den karismatiska väckelsen på 1960- och 70-talen.

Urmonoteism är em religionshistorisk teori som hävdar att monoteismen var den ursprungliga formen av gudstro.

Antifascism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som bekämpar fascism, nationalsocialism och besläktade rörelser. Termen blev vanlig efter Mussolinis maktövertagande i Italien 1922 och avsåg då enbart oppositionen mot hans fascistiska regim. Politiker av olika slag, från katoliker till socialister, bildade ett antifascistiskt block, "aventinerna", och sökte förmå kungen att avskeda Mussolini. Det misslyckades och aventinerna krossades. Ledande oppositionsmän, bl.a.

Folklorism, det konstgjorda återupplivandet eller vidmakthållandet av sådana element ur den traditionella folkkulturen som försvunnit, vanligen därför att de inte längre kunnat fylla sin egentliga funktion i ett förändrat samhälle. De kommer då ofta att uppträda i andra sammanhang än de ursprungliga och utnyttjas därvid inte minst inom turismen. Hit hör t.ex. folkdansuppvisningar och bärandet av folkdräkt, imiterade allmogemöbler och -smycken samt nybyggda "dalastugor". Folklorismen har blivit ett nytt arbetsfält för folkloristerna.

Crassulacémetabolism, CAM (av eng. Crassulacean acid metabolism), metaboliskt mönster hos ökenväxter och en del klippväxter med åtminstone tidvis liten tillgång till vatten. Benämningen kommer av att CAM först upptäcktes hos familjen fetbladsväxter, Crassulaceae. Växter med CAM tar upp koldioxid ur luften enbart om natten, då klyvöppningarna är öppna. Koldioxiden reduceras emellertid inte omedelbart, utan kolet lagras upp i form av karboxylgrupper i framför allt äpplesyra i cellsaften.

Luminarism, term för speciell inriktning på ljus och ljuseffekter i bildkonsten, brukad mest vid slutet av 1800-talet.

Neuroticism (av neuros), en läggning som innebär benägenhet till ängslighet, obeslutsamhet, låg självkänsla och diffusa kroppsliga besvär. Sådana drag finns i varierande grad hos alla, men de kan bli särskilt framträdande hos personer med olika former av neuros. Enligt H.J. Eysenck är neuroticism en av de grundläggande egenskaperna i personligheten, delvis genetiskt bestämd och med en urskiljbar fysiologisk sida i form av tendens till utdragna stressreaktioner.

Se texten under kalvinism.

Irredentism, politisk rörelse som uppkom i Italien på 1870-talet. Efter Italiens enande (1860–70) fanns det särskilt i norr sådana områden med övervägande italiensk befolkning som alltjämt var irredenta (jfr ital. irridento 'obefriade'), dvs. ingick i andra stater. Irredentismens mål blev att ansluta dessa områden till kungariket Italien, och sällskapet Italia irredenta grundades 1878 som kamporganisation. Primärt ville man från Österrike–Ungern inlemma Trentino, Istrien och Trieste, medan kraven på Frankrike (Nizza [Nice], Korsika) och Schweiz (Ticino) inte var lika ultimativa.

Vaginism avser kramp i slidans (vaginas) muskulatur som utlöses vid t.ex. försök till samlag eller gynekologisk undersökning. Psykiska faktorer som t.ex. graviditetsrädsla och tidigare våldtäkt eller smärtsamma samlag kan ligga bakom vaginism, som är av varierande svårighetsgrad. I svårare fall kan samlag inte genomföras. Behandling är ofta framgångsrik och kan ges av sexologiskt utbildad läkare eller psykolog.

Motsatsen till minimalism.

Med sramanism menas en religiös och filosofisk rörelse i Indien för cirka 2500 år sedan. Den bestod av ett stort antal fraktioner, som inte hade mycket gemensamt förutom motståndet mot brahmanismen samt förkastandet av kastsystemet och Veda. De enda överlevande sramanistiska skolorna är jainismen och buddhismen.

Diluvialism, inom geologin en under tidigare delen av 1800-talet förekommande uppfattning att de lösa sedimentära avlagringar som nu benämns moräner, liksom åtskilliga andra geologiska företeelser, hade bildats vid en eller flera omfattande översvämningar, i regel identifierade med syndafloden.

Tromboembolism är ett sjukdomstillstånd där en blodpropp (tromb) bildas någonstans i kärlsystemet och där ett eller flera blodproppsstycken (emboli) lossnar och förs med blodströmmen till trängre ställen i kärlträdet där de fastnar. Behandlingen är medicinsk (bl.a. antikoagulationsbehandling eller trombolys) eller kirurgisk. Se även embolism.