Om ismer

Amerikanism är ett begrepp som omfattar välvilja gentemot USA som stat, dess regering, politik (oftast utrikespolitik och försvarspolitik), kultur, inflytande, historia eller invånare.

Kardecism (efter Allan Kardec, pseudonym för Denizard Léon Hippolyte Rivail, 1804–69), spiritistisk riktning av franskt ursprung. Den erbjuder en genom medier förmedlad världsåskådning, där reinkarnationen intar en viktig plats. Kardecismen har i dag flera miljoner anhängare i Brasilien.

Rabulism kommer från ordet rabulist som är en skrikig talare, advokat eller uppviglare mot regeringen. Alternativt en radikal och skrävlande politiker. Idag används inte ordet rabulims eller rabulist särskilt ofta, men under tidigt 1800-tal var ordet vanligt i Sverige.

Sociologism, inom samhällsvetenskapen den metodologiska åsikten att sociala faktorer endast kan förklaras med andra sociala faktorer, och att således psykologiska, biologiska eller andra fenomen inte äger någon förklaringskraft för samhälleliga fenomen. Ståndpunkten förknippas framför allt med Émile Durkheim.

Directionalism, benämning på den i början av 1800-talet vanliga uppfattningen att jordens utveckling skett i en viss riktning, från ett kaotiskt tillstånd till mer ordnade förhållanden, t.ex. att jordklotet hade svalnat (avsvalningsteorin), att jordens levande varelser förändrats med miljön, men också att jordens utveckling avbrutits av plötsliga och dramatiska händelser. I opposition mot denna uppfattning utvecklade Charles Lyell på 1830-talet uniformismen.

Konciliarism (av koncilium), senmedeltida uppfattning att konciliet har en högre auktoritet än påven. Som utgångspunkt anges Marsilius av Paduas skrift "Defensor pacis" ('Trons försvarare', 1324) med dess tanke att ett allmänt koncilium av klerker och lekmän skulle utgöra kyrkans högsta instans i trosfrågor. Konciliarismen gynnades av påvedömets nedgång under Avignonperioden (1309–76) liksom av efterföljande schism och kom särskilt till uttryck vid kyrkomötena i Pisa 1409, i Konstanz 1414–18 och Basel 1431–37.

Sialism är detsamma som ptyalism.

Kreationism (av lat. crea'tio, av cre'o 'skapa', 'frambringa'), föreställningen att världen skapades i enlighet med berättelsen i Första Mosebok, dvs. på sex dagar vid en bestämd historisk tidpunkt, oftast beräknad till ca 4 000 år f.Kr. Termen används främst om moderna idérörelser som omfattar kreationismen i opposition mot Darwin och den moderna evolutionismen. Det är främst s.k.

Sabellianism, kristologisk lära, uppkallad efter teologen Sabellius, som undervisade i Rom under 200-talets första hälft.

Sabellius lärde att Fadern, Sonen och Anden utgör en enhet. De tre är blott olika uppenbarelsesätt, latin modi, en uppfattning som sabellianerna delade med modalismen. I motsats till dynamismen hävdade Sabellius starkt Sonens väsensenhet med Fadern.

Sabellianismen avvisades som heretisk av den Katolska kyrkan, vid ett kyrkomöte år 261.

Diamagnetism hos ett ämne medför att det stöts bort från en magnet. Detta orsakas av att ett magnetfält inducerar atomära strömmar i ämnet, vilket ger en magnetisering som är riktad mot detta inducerande fält. Därmed blir den magnetiska susceptibiliteten negativ. Diamagnetism finns hos samtliga ämnen, men om ämnets atomer har spontana magnetiska dipolmoment kommer dessa att dominera. Sådana paramagnetiska ämnen har positiv susceptibilitet.

Finitism, åskådning inom matematikens filosofi enligt vilken ändliga objekt och ändliga operationer har en ontologisk eller epistemologisk särställning. Ett känt uttryck härför är Leopold Kroneckers yttrande: "Endast de naturliga talen (0, 1, 2, ...) skapades av vår käre Gud, allt annat [i matematiken] är människopåfund." Termen finitism är framför allt förbunden med David Hilberts program, vars mål är att rättfärdiga den klassiska matematiken genom att med finita medel visa dess motsägelsefrihet.

Mesmerism (efter Franz Anton Mesmer), detsamma som animal magnetism.

Austroslavism, nationalitetsrörelse bland slaverna i det habsburgska Österrike. Dess mål var att omforma riket till en förbundsstat där tyskar, slaver och magyarer skulle vara likaberättigade. Enligt rörelsen behövdes Österrike som en politisk ram för att ge Donaubäckenets etniska minoriteter trygghet mot de övermäktiga tyska och ryska rikena.

Ferrimagnetism innebär att de atomära magneterna i ett material spontant kopplas parallellt, men delvis riktade mot varandra. Om atomernas mot varandra riktade magnetiska moment har olika storlek ger detta ett resulterande moment, vilket ger materialet magnetiska egenskaper. Om däremot atomernas magnetiska moment är lika stora och motriktade upphäver de varandras verkan, vilket ger ett skenbart omagnetiskt material (antiferromagnetism).

Gallicism, språkligt uttryck som beror på inflytande från franskan.

Crassulacémetabolism, CAM (av eng. Crassulacean acid metabolism), metaboliskt mönster hos ökenväxter och en del klippväxter med åtminstone tidvis liten tillgång till vatten. Benämningen kommer av att CAM först upptäcktes hos familjen fetbladsväxter, Crassulaceae. Växter med CAM tar upp koldioxid ur luften enbart om natten, då klyvöppningarna är öppna. Koldioxiden reduceras emellertid inte omedelbart, utan kolet lagras upp i form av karboxylgrupper i framför allt äpplesyra i cellsaften.

Gongorism, samtida benämning på stilen hos Góngoras efterföljare under 1600-talet. Numera används vanligen benämningen culteranism.

Rädsla för upplysning, ljusskygghet.

Populism, rörelse eller ideologi som vädjar till "folket" som grupp oberoende av någon social klass. "Folket" är enligt populisterna nedtryckt av en elit som har monopol på makten i samhället. Populismen är därmed emot i varje fall delar av det etablerade politiska systemet men är sällan revolutionärt inriktad. Populistiska rörelser kämpar ofta med opportunistisk argumentation för ökad direkt demokrati inom det politiska systemet, men de följer inte alltid denna målsättning om de hamnar i en maktposition.

Fabianism, reformistisk socialistisk riktning i Storbritannien, representerad av Fabian Society.

Vitalism (av vital), åskådning enligt vilken allt liv beror på en speciell livskraft, som inte restlöst kan förklaras utifrån fysikens eller kemins lagar. Ofta tillskrivs livet inom det vitalistiska tänkandet en sorts ändamålsenlighet eller målinriktning som ligger utanför den mekaniska kausalitetens principer. Sådana föreställningar var vanliga bland annat inom den tyska naturfilosofin. Den kanske mest prominente företrädaren för vitalismen (eller "nyvitalism") i modern filosofi har varit Henri Bergson.

Presbyterianism (av presbyterium), synodalförfattning, kyrkoförfattning som praktiseras av reformerta kyrkor i engelskspråkiga delar av världen, där de kallas presbyterianska kyrkor. Utmärkande är att ledarskapet utövas av en grupp pastorer och lekmän, kallade presbyterer (äldste). Denna typ av kyrkoordning utformades ursprungligen av Calvin i Genève.

Melanism, ärftligt betingat överflöd av svart pigment (melanin) i hud, hår eller fjädrar, vilket leder till att ett djur är svart eller svartaktigt. Hos många djur är en viss andel av populationen melanistisk. Exempel är fjärilar i nedsmutsade städer (se industrimelanism) och leopard (svart panter).

Antikommunism, samlingsterm för rörelser och åskådningar som avvisar och bekämpar kommunismen. Antikommunism uppträder i olika former, från en förnuftsmässig, kritisk inställning till totalitära former av kommunism till en starkt känslomässig fientlighet mot all kommunism, varvid begreppet kommunism kan vidgas till att omfatta social radikalism i allmänhet. Antikommunism kan vara organiserad, t.ex.

Kubofuturism, riktning inom rysk modernistisk bildkonst åren före första världskriget. Kubofuturismen sammansmälte element från kubism och futurism men hade sina rötter i rysk folkkonst. Dess främste företrädare var Malevitj.