Om ismer

Animal magnetism, en kraft som enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815) genomströmmade kosmos och påverkade den mänskliga organismen. Den lanserades som sensationell terapeutisk metod åren före franska revolutionen och hade en andra storhetsperiod i romantikens Tyskland omkring 1810–40. I Sverige utövades den under gustaviansk tid av bl.a. swedenborgare och frimurare. 1815–21 utgav läkaren Pehr Gustaf Cederschjöld Journal för animal magnetism. Genom somnambulismen, dvs.

Logicism, under lång tid en huvudriktning inom matematikens filosofi enligt vilken matematiken kan förstås som en gren av logiken. Dess upphov är Freges försök att i motsättning till Kant visa att aritmetiken är analytisk. Med detta mål strävade Frege efter att inom de av honom uppställda logiska kalkylerna dels rekonstruera de aritmetiska grundbegreppen, dels bevisa de aritmetiska axiomen. Arbetet möttes av en allvarlig motgång då hans system i och med upptäckten av Russells paradox visade sig vara motsägelsefullt, men det fortsattes av Russell själv under början av 1900-talet.

Regionalism, ideologi eller politisk strävan med utgångspunkt i en region. Med rötter i en utopistisk och federalistisk tradition betonas i regionalismen vanligen en långtgående autonomi för statens regionala nivå och en geografisk närhet mellan medborgarna och deras valda representanter. Ofta förutsätts även en regional identitet hos medborgarna. Denna kan även innehålla kritik mot industrisamhällets resurshushållning och krav på ökad lokal eller regional självförsörjning. I amerikansk debatt förekommer begreppet bioregionalism för detta ekologiskt färgade synsätt.

Rojalism avser meningsriktning som stöder kungadömet som politisk och social institution. Historiskt kan man skilja mellan rojalister, i betydelsen anhängare av ett absolut kungadöme, och monarkister, anhängare av en konstitutionell monarki.

Hassidism, judisk väckelse- och reformrörelse.

Hylozoism, läran att materien är levande och därför har en inneboende utvecklingstendens. Begreppet figurerar särskilt hos äldre filosofihistoriker i deras tolkning av försokratikernas naturfilosofi. Senare forskare har framhållit att begreppet materia i aristotelisk mening inte var aktuellt för dessa tänkare. Trots det kan termen ändå vara träffande såtillvida som många av dem laborerade med tanken på ett grundläggande ämne ur vilket allt annat uppkom och biologiska tankemodeller därtill spelar en viktig roll i flera av de äldsta naturfilosofernas tänkande.

Astigmatism, avbildningsfel i linser, som innebär att en punkt utanför linsens axel inte avbildas som en punkt utan får ett linjeartat utseende.

Kokainism uttalas koka|in|ism [-is´m] och är ett substantiv, andra ändelser är -en och ordets betydelse är kokainmissbruk.

Euphuism [ju:fju:-] (efter titelfiguren i John Lylys "Euphues. The Anatomy of Wit", 1578, och "Euphues and his England", 1580), en manieristisk stil, kännetecknad av komplicerad syntax, spetsfundiga ordlekar, överlastade bilder, antiteser och parallellismer stödda av allitterationer. E. påverkade en rad författare under elisabetansk tid men blev också snart utsatt för kritik. I Shakespeares tidiga dramer finns inslag av euphuism men också parodi på stilen, t.ex. i "Love's Labour's Lost" (1598; "Kärt besvär förgäves").

Finitism, åskådning inom matematikens filosofi enligt vilken ändliga objekt och ändliga operationer har en ontologisk eller epistemologisk särställning. Ett känt uttryck härför är Leopold Kroneckers yttrande: "Endast de naturliga talen (0, 1, 2, ...) skapades av vår käre Gud, allt annat [i matematiken] är människopåfund." Termen finitism är framför allt förbunden med David Hilberts program, vars mål är att rättfärdiga den klassiska matematiken genom att med finita medel visa dess motsägelsefrihet.

Nikotinism, medicinsk term för nikotinvanebildning och nikotinberoende.

Nyliberalism, politisk och ekonomisk åskådning som utgår från den klassiska liberalismens tankar om det ekonomiska och sociala livets utveckling utan statsingripanden. Nyliberalerna vänder sig mot Keynes interventionistiska idéer och vill starkt inskränka statens roll i det ekonomiska livet. De förordar lägre offentliga utgifter och lägre skatter. Bland tongivande nyliberaler kan nämnas filosofen Henri Lepage och ekonomen och monetaristen Milton Friedman.

Masochism, benägenhet att utsätta sig för skymfande behandling, att vara martyr; särskilt ett tvångsmässigt behov att bli förnedrad, att underkasta sig eller att låta sig utsättas för fysisk och psykisk smärta, ofta i ett ritualiserat sexuellt scenario, för att nå sexuell upphetsning och orgasm. Leopold von Sacher-Masoch skildrade i romanen "Venus i päls" (1870) ett sådant scenario, och Richard von Krafft-Ebing lanserade termen masochism 1896.

Nomism (från grekiskans νομος ’lag’) är en etisk åskådning som menar att det sedliga (moraliska) livet ska utgå från lagen.

De mest typiska representanterna för denna ståndpunkt är den senare judendomen med fariseismen och den romerska kyrkan framför allt inom jesuitorden.

Snobbism förekommer främst i fackspråk eller formell skrift, jämför med snobberi som förekommer ofta inom litteratur eller konstnärliga ämnen.

McCarthyism, benämning på politisk förföljelse av personer som anses ha vänsterradikala eller socialistiska sympatier. Företeelsen har fått namn efter Joseph McCarthy, men den har funnits långt innan denne startade sin karriär.

Libertarianism, benämning på politisk-filosofiska idéer som betraktar individens frihet från tvång som grundläggande värde, oberoende av om tvånget utgår ifrån andra individer eller staten. Definitionen är långt ifrån entydig och gränsen till nyliberalism och liberalism oklar.

Gallikanism, gallikanska kyrkan, nationalkyrkliga strävanden i Frankrike; själva benämningen "gallikanism" uppkom under 1800-talet. En spänning mellan den franske kungen och påven fanns under hela senmedeltiden och fick sitt viktigaste uttryck i den s.k. pragmatiska sanktionen i Bourges 1438, där påvens inflytande i Frankrike inskränktes. Gallikanism i egentlig mening kan härledas från skriften "Les Libertés de l'Église gallicane" ('Den gallikanska kyrkans friheter'), utgiven 1594 av kyrkojuristen Pierre Pithou. Där hävdades bl.a.

Internalism–externalism, diskussion om historiesyn inom vetenskapshistoria.

Panislamism, benämning på strävanden från 1800-talets senare decennier att överbrygga motsättningarna mellan olika riktningar inom islam. Panislamismen innebär ofta politiska ställningstaganden, då den vänder sig mot etniska och regionala särintressen och betonar alla muslimers samhörighet, också i politiskt avseende. Som främste inspiratör räknas Jamal ad-Din al-Afghani. Jfr panarabism.

Rotacism, annan stavning av rhotacism.

Substantivism, synsätt inom ekonomisk historia och antropologi som ifrågasätter neoklassisk ekonomisk teoris tillämpbarhet på förkapitalistiska ekonomier.

Vegetarianism är en diet eller ett förhållningssätt enligt vilken endast vegetabiliska livsmedel bör ätas. En person som är vegetarian äter inte animaliska produkter av etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundade eller andra skäl. Vissa undantag kan dock göras för produkter som kan erhållas från levande djur, med vissa definitioner också gällande andra animaliska produkter. I dessa sammanhang ses svamp som ett vegetariskt födoämne.

Supralapsarianism är en variant av den kalvinska predestinationsläran med innebörden att Gud före Adams syndafall utvalde människor till frälsning eller undergång.

Nationalsocialism, tysk politisk rörelse, se nazism.